Skandiamannen

Ja, om han är GM så är det säkert så.

Personligen tror jag absolut SE kan vara GM, men vi saknar så mycket information att det är svårt att veta.

Hur som helst - om han nu skulle vara oskyldig så blandar han sig in i utredningen på ett så klumpigt sätt att jag har svårt att känna sympatier med att han blir misstänkt - det är hans eget fel.

---

PS Att debattera med mindre intelligenta som mest spyr ut galla intresserar mig inte (tydligt tecken på låg IQ) .

De kan sätta upp sina små halm-gubbar och syssla med att slå ned dem dagen lång

Du glömde nämna LLs bok och KPs slutsatser.
2 + 1 som tittat vad som hände på brottsplatsen och ser att SE ljuger!
Varför ljuger han? Jassså han säger sig ha blivit förväxlad med mördaren.
Oj vilken otur!

Försöker du 'bevisa' att SE ljög eller att SE var mördaren?

Har du blandat hop de två olika sakerna?

Du kanske inte vet att även vittnen kan ljuga utan att vara mördare?

Stolligt.

Det finns inga tvivel om vad som var syftet med intervjun i Skydd & Säkerhet 1992.

Att besvara den rabiata dåren Sven Anérs förtal i boken "Fyra nycklar" 1991.

Bara lämnade det öppet, fniss fniss ...

När SE sprang efter polisen är det konstigt att han inte mötte Yvonne och Achmed där inne i Tunnelgatan.

Men det var vel ingen som fråågade. Helt naturligt såklart.

Den enda som försökt lösa gåtan är Lebel, men han flyttar då hela mötet mellan Engström och Y/A till Tunnelgatan. Och det blir för många problematiskt. Men Lebel försöker iallafall.

Vad tror pappslöjden hände? Varför berättar inte Engström att han mötte någon där inne? Ni måste vel endå ha en teori?

Eller?

Han sprang inte på det sätt som han påstår, helt enkelt.

Det saknar trovärdighet. Bland annat på grund av krocken du tar upp. Men även på grund av att han borde ha sett poliserna i trappan när han nådde Luntmakargatan. Inte minst eftersom de slösade bort uppemot tio sekunder på att prata med AZ där (de pratade knappast med YN).

Att SE skulle ha tagit södra passagen men inte ens tänkt på att titta runt hörnet är befängt.

Att ingen noterat en gubbe som panikspringer efter poliserna är bara grädde på moset.

Det har helt enkelt aldrig hänt. Kan man ganska säkert anta.

Däremot tror jag ändå att han rört sig in i gränden som vittne och fortsatt in på Bohemia. Men det har inte gått till så som han påstår.

Det som matsqq skriver är ganska intressant. Ponera att CA hade agerat likadant som SE och saken hade varit klarare än en sommardag i Kairo. Alla är nog lite partiska, även om det är svårt att erkänna.

CP nekade till mordet konsekvent till en början. Fylking fick hintar om erkännanden men aldrig gratis. Tv3 och någon till, Aftonbladet(?) betalde CP för intervjuerna.

Engström manipulerade polisen. Filter konstaterar detta.

Motsvarande hade i CPs fall varit att göra ett reportage om hur CP försöker tjäna stora pengar genom att manipulera Fylking och TV3.

De sekunder som SE är lite förtretad på sig själv. Innan han börjar småspringa. Gedda och Wikström är en bit efter Djurfeldt och Hermansson. Att döma av Geddas uppgifter. Djurfeldt och Hermansson når Luntmakargatan först. Det är Djurfeldt som ställer frågan till YN och AZ.

Jan Hermansson den 5 mars: "När vi fyra är på väg mot trapporna, och i jämnhöjd med korsningen Tunnelgatan - Luntmakargatan, möter vi ett par (man och kvinna). Dessa blir av pa Djurfeldt informerade att en person blivit skjuten. Dessa omtalade att de mött en man med axelremsväska som sprang David Bagares gata ner mot Regeringsgatan. Paret anmodades att anmäla sig hos polis vid brottsplatsen."

Både YN och AZ säger att de nyss mötte LJ vid trappkrönet ("en man med axelremsväska"). Axelremsväskan som Lars "Einstein" Jonsson ägnade fyra sidor åt. Istället för den självklara frågan hur snabbt LJ nådde trappkrönet. YN och AZ beordras ("anmodas") att lämna namn och nummer till en polis på mordplatsen. I det skedet visste inte Djurfeldt och Hermansson vem LJ var.

Claes Djurfeldt den 11 mars: "Till en början satt de kvar några sekunder inne i bussen, men fick sedan direktiv att springa Tunnelgatan mot Malmskillnadsgatan eftersom gärningsmannen försvunnit åt det hållet. Claes Djurfeldt uppskattar att de endast hade varit på plats i tio sekunder innan de påbörjade sitt förföljande. Claes Djurfeldt och Jan Hermansson sprang till höger om baracken som står på Tunnelgatan omedelbart väster om Luntmakargatan. De andra sprang på andra sidan. Precis vid Luntmakargatan mötte de en kvinna och en man. Mannen var utlänning och slängde sig mot väggen och sträckte upp händerna. De frågade dem om de hade se någon springa förbi, vilket de hade. Kvinnan var 30 - 35 år och mannen 30 - 40 år (Nieminen och Zahir, det 'medelålders paret'). De sprang alla fyra vidare till trappan. Claes Djurfeldt tog rulltrappan som gick igång och han sprang uppför. När han kom upp på Malmskillnadsgatan stod de tre andra och såg sig omkring några sekunder."

Lägg märke till att Djurfeldt och Hermansson inte får veta av YN och AZ att "mannen med axelremsväskan" (LJ) frågade om de "hade sett någon springa förbi".

Inte heller Kjell Östling får veta det. När YN lämnar namn och nummer till honom på mordplatsen.

Eftersom ingen ringde till YN de två första dagarna visste inte polisen att YN och AZ var paret som mötte LJ vid trappkrönet. Istället för den självklara åtgärden att ringa till YN (vars namn och nummer fanns i anmälan A1 morgonen efter mordet) efterlystes YN och AZ i radio.

Så mycket för det "klara" beskedet till LJ vid trappkrönet.



För att den stilmedvetna bridgespelaren i Täby var expert på containrar bakom Skandiahuset?



Snälla rara, han panikspringer inte.

Din gudinna YN säger att han inte sprang speciellt fort, sprang med huvudet nedböjt och hade uppmärksamheten riktad mot handledsväskan som han höll på med. Mannen halkade när han sprang. Han vände sig om 2 - 3 ggr under de 4 - 5 sekunder som YN såg honom. Om han småsprang. Mindre än två sekunder om han paniksprang. YN säger att avståndet inledningsvis var cirka 10 meter. Varför vände han sig om 2 - 3 ggr? För att han var nyfiken på ambulansen som nyss hade kommit. Alla var nyfikna. En gubbe som småsprang var ingen nyfiken på.



SE uppgav inte vilken sida han valde på ditvägen. Allan "Kasparov" Bäckström och Lars "Einstein" Jonsson frågade inte. SE uppgav spontant den 25 april att han valde den södra sidan på tillbakavägen. Han antydde att han valde den norra sidan vid ett tidigare tillfälle. Rapport den 6 april var ett tidigare tillfälle.

Du har rätt om Bohemia. Utflykten till Luntmakargatan tog cirka två minuter. Med tanke på vad han såg när han återkom till Sveavägen. SE kan ha öppnat dörren till Bohemia och kastat ett öga där (om han inte bara stod "mitt i korsningen" i en halv minut och såg sig omkring). Det tog inte många sekunder att förvissa sig om att poliserna inte var på Bohemia. Varför skulle han nämna det för Bäckström och Jonsson den 25 april?

Hej Jonken,

Du har absolut rätt. Om man har anmält sig som vittne brukar polisen höra av sig. De brukar höra av sig snabbt. Särskilt om du är vittne till ett mord och inte en cykelstöld. Samtliga mordplatsvittnen kunde ha förhörts inom ett dygn (utom Ulrika Ryttestål och Susanne Karlsson som hörde av sig en vecka senare och Carina Pettersson och Sirpa Lindgren som inte såg GM och hörde av sig 12 dagar senare).

Polisen hörde av sig veckor eller månader senare. I många fall. I ett fall (Cecilia Anderstedt) mer än två år senare. En amatör toppstyrde utredningen 1986. Nyckelvittnet Inge Mårelius ringde själv dagen efter. Han förhördes efter 13 dagar. Taxiföraren Hans Johansson (ett annat viktigt vittne) kontaktades inte (trots att han antecknades på mordplatsen). Han ringde själv efter fyra dagar. Nyckelvittnet Birgitta Schaeffer ringde själv den 6 mars. Hon kontaktades inte alls. Man höll ett kort telefonförhör med en av hennes två döttrar den 10 mars. Man kallade Birgitta till ett resultatlöst konfrontationsförhör med Viktor Gunnarsson. Det är allt. Ingen förhörde Birgitta vid ett personligt besök.

Birgitta Schaeffer (1945 - 2018) och hennes två döttrar sågs av Inge Mårelius när de passerade Dekorima. De passerade mindre än tre minuter före skotten. Tre nyktra och observanta vittnen. De kan ha sett GM. På någon meters avstånd. Ingen frågade. Någonsin.

Birgitta ringde för att hon och hennes döttrar mötte vittnet Nicola Fauzzi mellan Tunnelgatan och Kungsgatan. Hon tyckte att den 22-årige Nicola liknade fantombilden. Det enda som var bra med fantombilden. Att Birgitta ringde och berättade att de passerade Dekorima. Den chansen missade Holmér.

Nicolas minnesbild tre veckor senare var att han mötte ett "ungt par". Sedan mötte han ingen förrän han mötte paret Palme 10 meter norr om Skandias entré. Inte heller Nicola tillfrågades om han såg någon vänta vid Dekorimas ingång. Nicola tillfrågades om han märkte någon som stod "i port eller prång" efter mötet med paret Palme.




Anna Hage och Lars Jeppsson antecknades på mordplatsen. Även sju andra vittnen. Karin Johansson, Anders Delsborn, Jan-Åke Svensson, Anders Björkman, Yvonne Nieminen, Hans Johansson och en grek som kom till platsen flera minuter efter skotten (Theodoros Athanasiou). Alla nio finns i anmälan A1. Inge Mårelius och Stefan Glantz antecknades inte på mordplatsen.

Polisen hörde inte av sig till Yvonne Nieminen och Hans Johansson. De var tvungna att själva höra av sig den 2 och 4 mars.

Stig Engström kände sig avvisad av pinsp Kjell Östling, som var upptagen med Hans och Yvonne. Kjell tackade inte nej.