Citat:
Ursprungligen postat av
Nospheratu
Det var bara en sak man sa på den tiden. Man kallade sin lärarinna för fröken. "Fröken, fröken! Jag hittar inte min penna!". Vi kids kallade liksom själva yrket för skolfröken. "Anders morsa är skolfröken!".
Manliga lärare kallade vi för magister. Vi hade väl ingen jävla aning om vad lärarna hade för högre utbildning och examen i. Det var bara helt enkelt så vi sa. Kvinnlig lärare = Skolfröken. Manlig lärare = Magister.
Majjen.
Citat:
Ursprungligen postat av
Stiffinger
Mitt minne är att vi kallade alla manliga lärare för magister. Vad skulle man annars ha kallat dem? Fröknar? Lärare var de alla, men man sa knappast "lärare Pettersson".
Precis. Som Nospheratu skrev. Kvinnlig lärare är fröken. Manlig lärare är magister.
Citat:
Ursprungligen postat av
Himmalajja
För länge sedan fick lärarna inte vara gifta. Därför blev de fröken hela livet.
Att vara lärarinna skulle vara
ett kall, som kvinnan behövde viga sitt liv till, för att få jobba med.
En gift kvinna hade ju dessutom en man som försörjde henne, och tilläts därför inte arbeta inom offentlig sektor.
Manliga lärare fick ju gifta sig, och de fick dessutom högre lön än kvinnliga lärare, eftersom bara manliga lärare hade en familj att försörja.