Citat:
Ursprungligen postat av
walklikeacat
Under mycket belastande omständigheter kan den tilltalande åläggas en förklaringsbörda, där den tilltalade avkrävs på en förklaring för sitt handlande. Detta är redan avklarat, han har avgett en förklaring. Det är alltså förklaringsbördan ställd i relation till oskuldspresumtionen enligt artikel 6 EKMR (Europakonventionen). Samt att en tilltalads passivitet kan ha bevisverkan. Har rätt att vara tyst men tystnaden kan vägas in i bevisvärderingen, eftersom den utgör en del av processmaterialet.
Du har rätt i att begreppet förklaringsbörda förekommer i HD:s praxis, den får jag ge dig. 😉
Men du får det att låta betydligt mer generellt än vad det är.
En förklaringsbörda innebär inte att den tilltalade generellt ”avkrävs en förklaring för sitt handlande”. Den kan aktualiseras i särskilda situationer där åklagaren redan presenterat så stark bevisning och omständigheterna är sådana att de uppenbarligen kräver en förklaring.
Åklagarens bevisbörda ligger fortfarande kvar och skuld ska fortfarande styrkas bortom rimligt tvivel. Den tilltalades tystnad kan alltså inte användas för att reparera en bevisning som från början inte når tillräcklig styrka.
Så ja, förklaringsbörda finns. Men det är en betydligt smalare rättslig figur än ”den tilltalade måste förklara sig, annars stärker det åklagarens bevisning”. 😉