Skandiamannen

Eftersom Stig inte ljög om ljudet som han trodde var en smällare, inte ljög om sina insatser som livräddare när han bara ville lägga Palme i framstupa sidoläge och inte ljög om sitt försök att springa ifatt poliserna för att ge dem Lisbeths uppgift, så var han ett hjälpsamt vittne och inget mer. Ett vittne som kunde vara otillförlitlig, som vittnen kan vara. Man halvspringer inte 20 meter på 5 - 6 sekunder. Man springer med 4 m/s. Stig hade glömt tre år senare vilken tid han stämplade ut (23.20).

Granskningskommissionens enda kommentar om Stig i den 1005 sidor långa rapporten 1999 (sidan 743) var att Lisbeth Palme kände mer förtroende för Stig än för andra personer på mordplatsen.

"Misstankarna" mot Stig är en mediakonstruktion. Svenskar är mer lättlurade än norrmän, som du vet

Rust-Lee (en användare med hög trovärdighet) har personligen pratat med flera som kände Stig. Läs vad han har att säga:




Här är hela inlägget:

(FB) Skandiamannen

Nu kommer han förstås att kontra med att detta inte gäller precis alla han pratat med och att vissa inte har den bilden. Men det är ju naturligt för någon med mytomana tendenser. En del av publiken går ju på lögnerna.

Utöver det har vi åtminstone tre personer i hans närhet som uppfattade att han hade ett ”ledigt” förhållande till sanningen.

(FB) Skandiamannen

”Han var inte mytoman, men åt det hållet.” Säger barndomsvännen Olle Madebrink som behöll kontakten med SE genom hela livet. Han borde veta.

Sedan har ju även TP grävt fram skvaller om att SE hittat på att han designat Skandias berömda paraplylogotyp och att en luftballong kraschat in i hans skorsten.

Klassiskt mytomansnack om du frågar mig.

Rust-Lee: Han verkar samla på orättvisor och påvisar att han har styrkan/viljan att stå på sig hela vägen in i kaklet. Och i skrift anser iaf jag att han är närmst direkt obehaglig. Tänker då på hur han behandlar AH. Men även hans kritik till poliserna som är (ur hans synvinkel) helt jäkla obefogat. Men jag tänker även på att han (om han är oskyldig) direkt har stört och saboterat en hel utredning.

Orättvis beskrivning. Stig hade motgångar. Han var ofrivilligt barnlös. Han utsattes för en felbehandling som (enligt honom) gav honom hälsoproblem. De omdömen som nämns fälldes efter Filters artikel 2018.

Problemet är att många som har åsikter om Stig inte vet mycket om 1986. Det var ett massivt missnöje mot Holmér redan i mars 1986. Stigs försynta kommentar om pussel i Rapport är en droppe i havet.

Amatören Holmérs hantering av vittnena hade vissa brister (som många numera vet). För att uttrycka saken milt. Att påstå att Stig har "stört och saboterat" utredningen är befängt. Det skötte Holmér och journalisterna alldeles utmärkt själva, i skön förening.

Ska man nämna ett sabotage är Aftonbladets artikel om Lars Jeppsson den 4 mars ett bra exempel (med namn och bild). Eller Holmérs eget sabotage att efterlysa Yvonne Nieminen och Ahmed Zahir i radio (och därmed avslöja deras vittnesuppgifter för allmänheten) när hennes namn och nummer stod i anmälan A1 på morgonen den 1 mars.

Om någon hade vett att ringa. Ingen ringde. Inte till taxiföraren Hans Johansson heller. Han fick själv ringa den 4 mars och förhördes tio dagar senare. Inge Mårelius ringde den 1 mars och förhördes två veckor senare (av nötet Borgström). Som tur var förhördes Inge av Hamrén några veckor senare. Listan är lång.

Stig obehaglig? Mot Sven Anér? Med tanke på alla befängda anklagelser som den rabiata dåren utsatte Stig för 1989 var han alltför vänlig. Ändå drog sig inte Anér för att förtala Stig 1991. Anér använde själv Anna i sina anklagelser mot Stig. Det var inte Stig som förde henne på tal. Anérs dåliga rykte som journalist är välförtjänt. Det var dåligt redan 1987.

Tänk om Skandiamytomannen bara var en missförstådd mytoman och inte en osannolik påhittad mördare utan mordvapen eller motiv som kom ut för sent till mordplatsen?

Då får vi fantisera om andra saker än "sneddande på trottoarer, 'speglingsteorier', Ålandsresor, Stay Behind-agenten 'S44' *), spretiga signalement, hittepåavsnäsningar, bridgesällskapsmordkonspirationer, fulla finskor, fula men hala finskor, mördarmediestategier, mordvapendumpningar i 'smaloverall', rondelltaxiresor till Häggvik, avbrutna tandläkarborrar, luftballongsolyckor, hittepåindicer och annat nebulöst önsketänkande.




Edit:
*) Agenten 'H21' hade stämplat ut för gott redan 15 oktober 1917 i bästa 'gåbortklänningen'.

Stig Engström var inte mytoman. Mytomaner ljuger patologiskt om allt och alla oavbrutet.
Engström anpassade sina lögner om vad han gjorde på mordplatsen allteftersom han fick information. Ibland chansar han säkerligen. Han ändrar detaljer i ”sitt” signalement osv. Mytomani förklarar inte detta och det raderar honom inte från utstämpling, signalement, flyktväg, antagligen Grand eller efterspelet med utelämnade handledsväskor i rekonstruktionen eller fel rock inför fotograferingen hos polisen. Osv osv.

Läste på nytt bl a Mårten Palmes vittnesmål om Grandmannen, liksom Korhonen och Storhök, samtliga från april -86 och de beskriver ju samtliga en person som mycket väl kan vara Engström. Hade glömt hur mycket som faktiskt stämmer.

MP nämner t o m en väska. Fyrkantigt ansikte, tunna läppar, ljusa ögon. Dessutom återkommer skärmmössa/keps/Leninkeps/keps med öronlappar som kan fästas, glasögonen, blicken, kroppsbyggnad osv

Är de som ljuger alltid mördaren enligt dig?
Kan det finnas vittnen som ljuger utan att vara mördare?

Hur tänker du där?

Det är mer än rimligt och möjligt att beskriva någons tillkortakommande utan att leka hobbypsykolog och försöka komma med förklaringar. Om man skalar bort denna forumsdel märkliga empati för Engström så anser jag än i dag att det citerade beskriver mannen ganska bra.

Det vore spännande att veta vilka omdömen du tycker "fälldes".

Min bild av Engström är inte direkt i linje med Filters/Tps.

Om man dissekerar lögnerna som SE kommer med så handlar de väldigt mycket om att upphöja sig själv (ego) och försvara sig mot kritik.
Enligt vittnesmål försökte han t.ex. få sin position på Skandia att framstå högre än vad den var i något sammanhang.

Om man ska spekulera i motiv så är det inte otänkbart att han gått där vid sin arbetsplats, stött på Palme (var ju en plats där denne ofta befann sig), sagt hej och tyckt sig bli kränkt av att OP kanske viftade undan honom p.g.a. brådska eller liknande.

Om man då återgår till Skydd & Säkerhet :
"... paret kanske tilltalas av en man som kanske känt igen dem och vill säga något till en livs levande världskändis som plötsligt kommer knallande Sveavägen fram från bion.
Många har hälsat på Palme - han hade inte bara fiender. Tänk om den beundrade statsminister snäser av vederbörande på ett föraktfullt sätt.
Avvisade och vända ryggen blir några av OSS förbannade. Om då någon av OSS också går omkring med ett vapen - så kanske VI tar till det vid ett sådant tillfälle. Sinnet rinner till - VI tar några steg efter mannen , lägger handen på hans axel för att stoppa honom - Din Djävel ! - pang Det är tyvärr mänskligt eller omänskligt"

Jag vill påstå att det är ovanligt att använda "vi" och "oss" här ...

Tänk om SE var lite på lyran med sin alkoholism och enligt uppgift taskiga ekonomi (ett arv 1987 blev räddningen enligt frugan och enligt henne jobbade han över utan att få betalt).

Vapensamlaren en av hans bästa vänner hade fullt med vapen på väggarna , det kanske inte var långsökt att en tanke dykt upp.
Nån dag när han snedtände kunde SE fått en galen tanke som han börjat leka med.
Tagit med ett vapen till sitt låsta rum och resten är som "Ursprungligen" brukar skriva - historia

Artikeln som sagt med rubriken "Han mördade Palme" och en bild av SE (med undertexten "vittnet som beskylldes") En artikel han själv tog initiativ till.

Hej alla!
Vi bör väga in att SE säger en knall ganska länge men sedan säger två knallar.
Ojdå!

Ja, och i "Skydd & säkerhet" verkar han plötsligt vara först på plats (efter LP och AB då).

Trivselteorem:

- Om ett vittne ändrar sin historia måste han vara mördaren.
- Det är alltid ett känt vittne som är mördaren.
- Den okända gärningsmannen är en myt och finns inte på riktigt.
- En okänd gärningsman kan inte likna ett vittne till viss del utan att vara detta vittne.

"Jag tvivlar på att det går att hitta ett enda verkligt mord där mördaren flytt från mordplatsen utan att lämna sitt namn och kontaktuppgifter till polisen. Den okända mördaren är en Hollywoodkonstruktion, men saknar belägg i verkligheten." /Trivselteoremtroende

Alla ska trivas!