Fartygskollision utanför Tjörn, två personer saknas, 2026-07-28 - hittade avlidna

Absolut en liten överdrift, men ’väl styrbord’ bör baseras på farledens yttre begränsningar och inte linjen i sjökortet.

Absolut så - oftast brukar ju trånga farleder begränsas av dykdalber, bojar eller grundbankar vilket definierar styrbordskanten väl. Här är det ju öppna vatten. Man får nog ändå relatera till "strecket i sjökortet". Jämför om man ligger 150-200 m ut i Göteborgs inlopp eller Elbe - då är man ju redan väl styrbord. Samtidigt finns det ju ingen skyldighet för lastfartyget att "följa strecket".

Personligen så ser jag nog att snipan låg väl styrbord men kunde givetvis ha lagt på 100 meter till. Bristerna var ju snarare kring utkik, från båda fartygen. Det fanns god om tid att observera lastfartyget och inse att denne inte hade koll men i den situationen som rådde så undlät pappan detta. Jag har stor empati för pappan men hoppas att vi alla lär oss av denna situation. Även om lastfartyget var skyldig att ge väg så undantar detta inte snipans skyldighet att hålla utkik.

Lastfartyget å andra sidan brast i både utkik och sina skyldigheter som upphinnande. Ingen koll på radarn och befälhavare med "ensam utkik" vilket i sig verkar som ett regelbrott i dessa vatten. De hade det primära ansvaret.

Anser också att det är såhär reglerna bör tolkas. 9b och snipan bör agera enligt 8f, innan upphinnande situationen uppstår, precis som du har försökt påtala. Huruvida farledens bör anses som trång är ju fall till fall men generellt sett ses ju större delen av skärgården som trång för handelsfartyg. Så även Hakefjorden Helga (ND 1997 s.4).

När snipan sedan ändå hindrar och det blir en upphinnande situation så blir ju fartyget ändå väjningsskyldigt enligt regel 13, och sen måste snipan slutligen agera enligt 17b.

Jag kan inte hitta något rättsfall där regel 13 står mot 9b i Sverige. Men allt blir ju komplicerat med tanke på att inget av fartygen ens har uppfattat situationen på grund av bristande utkik.

Sluta lura dig själv!
Det är vad du ser...

Själv ser jag en rysk spioncentral:

https://misje.no/about-us/
Centralkontoret:
Roald Misje
Alexander Misje
Alina Printseva
Alisa Sherman
Karina Kirillova
Aleksei Belousov
Vadim Ryabenkov
Anna Kurilenko
Anna Lelikova-Kouzmenko
Denis Sadonenko
Frågan är om SÄPO har godkänt att Misje Verde seglar i svenska farvatten...

Väldigt tragisk olycka och går ju tyvärr inte att få ogjord. Lider också väldigt med pappan och sonen som kommer få leva med det här.

Förhoppningsvis kan både fritidsskeppare och sjöfartsbranschen dra sina lärdomar så det inte behöver hända igen.

Håller helt med. Det har ju historiskt funnits väldigt breda tolkningar av Trång farled och det finns nog ingen anledning att tro något annat. Dock blir ju "styrbord" i 9a mer svårdefinierad ju bredare den trånga fjorden är...

Dock som du säger, så finns det få fall med 9b vs. 13 utan det brukar snarast handla om skärande kurser (regel 15, och då vinner alltid regel 9b).

Samtidigt så står ju regel 13 alltid högst i hierarkin och hänvisas till i regel 9e. Vad det gäller 9b, så tycker att engelskans "shall not impede" talar ett tydligare språk än "hindra". Impede är en aktiv handling, inte att man råkar ligga lite för nära mitten i leden. Upphinnande fartyg har ju dessutom skyldighet att signallera om de inte har utrymme för "säker omkörning" (regel 9e igen). Så ingen tvekan där.

En referens:

Norra Iran i Khor Musa Bar channel (Iran Torab 1984) där upphinnande fartyg fick ta 80% av skulden trots att det mindre fartyget (en coaster/dhow) hade dålig utkik och vinglade en del i leden

För fritidsskeppare gäller fortsatt sjövett och utkik och kanske mer fokus på hur man skall agera i en farled med större fartygstrafik än att "man borde försvinna". Svenska farvatten har många leder med blandad trafik.

För handelssjöfarten så anser jag att vi borde skärpa våra föreskrifter i förhållande till STCW's regler kring "ensam utkik" på större fartyg. Brittiska regler har skarpare krav än våra och vi har långa skärgårdsleder där större fartyg och fritidsbåtar samsas. Då är "ensam utkik" inte lämpligt på fartyg i denna storleksklassen på inre vatten. Därtill så råkar ju Misje Verde ha en ganska dålig brygga när det gäller fri sikt.

Vad har Säpo med det att göra?

Svaret är ja, Misje Verde följde inte reglerna. Reglerna säger att man skall ha tillräckligt med bemanning för att kunna se en snipa framför sig.
Misje Verde följde inte reglerna därmed orsakade de en olycka med två dödsfall och två svårt skadade.

Vi vet att besättningen på MJ förfalskade loggböcker för utkik. De har ett stort antal säkerhetsbrister. Rederiet själv har sagt att det rådde myteri stämning ombord - det måste ha varit rejäl misär ombord för att rederiet skall gå ut med detta i press. Anmärkning på radar som inte fungerar. Whistleblower som blev landsatt dagen efter de visslat. Ett rederi som stort sett är ryssar så du kan själv fundera på vilken moral och etik de har. Osv.

Jag har alltid fått lära mig att stora fartyg har företräde och att att mindre båtar har väjningsplikt. Men upphinnande har också väjningsplikt, så hur står de reglerna mot varandra? Oavsett så har alla skyldighet att undvika kollision. Men det har inte gått eftersom alla inte hade tillräcklig utkik som de också är skyldiga att ha. Fartyget tittade inte på radarn och snipan tittade aldrig bakåt.

Nej sunt förnuft verkade inte denna pappa ha.

Men vad menar du med resten av inlägget, vad har folkpartiet med sakerna att göra?

Förklara gärna tack!

Jag var bara nyfiken på bakgrunden.