Citat:
Den nya bestämmelsen i EU:s 21:a sanktionspaket (artikel 3m.11 och 3nb.5 i förordning 833/2014) handlar bara om vad man får göra med lasten efter att den lagligen har beslagtagits eller konfiskerats. Den ger ingen ny rätt att borda eller beslagta själva fartyget.
Innan något beslag av last kan ske måste myndigheterna ha en laglig grund enligt gällande internationell och nationell rätt. De vanligaste grunderna som används mot skuggflottan är:
1. Flaggstatus (statslösa fartyg)
Enligt UNCLOS (FN:s havsrättskonvention) får stater borda och ta kontroll över fartyg som saknar nationalitet (statslösa).
Många skuggflottfartyg har:
• Bytt flagg till sjöss
• Använt falska eller ogiltiga registreringar
• Sejlat under flaggor från stater som inte längre erkänner dem
Då anses de ofta som statslösa och kan lagligen bordas.
2. Försäkring
EU har regler som kräver att fartyg i medlemsstaternas ekonomiska zon (EEZ) ska ha giltig, erkänd försäkring (särskilt miljöansvar).
Saknas det kan myndigheterna stoppa fartyget med stöd av:
• UNCLOS artikel 56 (kuststatens rätt att skydda den marina miljön)
• Nationella genomförandelagar
Detta har använts i flera fall.
3. Sjövärdighet och säkerhetsbrister
Fartyg som inte är sjövärdiga, saknar giltiga certifikat, har bristfällig utrustning eller farliga praktiker (t.ex. AIS avstängd, olagliga skepps-till-skepp-överföringar) kan stoppas enligt:
• SOLAS-konventionen
• Nationella sjösäkerhetsregler
• Hamnstatskontroll (Port State Control)
4. Sanktionslistade fartyg
Fartyg som redan finns på EU:s lista (Annex XLII till förordning 833/2014) har portförbud och förbud mot en rad tjänster. Det ger ytterligare stöd för åtgärder, även om själva bordningen ofta baseras på punkterna ovan.
Sammanfattning
Beslaget av lasten förutsätter alltså att fartyget först lagligen har stoppats och att det finns en nationell administrativ eller rättslig process där lasten kan konfiskeras. Den nya EU-regeln stänger bara det tidigare hålet: att man kunde ta fartyget men tvingades lämna tillbaka den värdefulla oljan.
Det är därför Ryssland kallar det ”piratverksamhet” – de anser att grunderna är för svaga eller godtyckliga – medan EU och medlemsstaterna menar att de håller sig inom ramen för UNCLOS och nationell lag.
Enligt internet och AI.
Nu kan ni läsa på och förstå frågan bättre.
Innan något beslag av last kan ske måste myndigheterna ha en laglig grund enligt gällande internationell och nationell rätt. De vanligaste grunderna som används mot skuggflottan är:
1. Flaggstatus (statslösa fartyg)
Enligt UNCLOS (FN:s havsrättskonvention) får stater borda och ta kontroll över fartyg som saknar nationalitet (statslösa).
Många skuggflottfartyg har:
• Bytt flagg till sjöss
• Använt falska eller ogiltiga registreringar
• Sejlat under flaggor från stater som inte längre erkänner dem
Då anses de ofta som statslösa och kan lagligen bordas.
2. Försäkring
EU har regler som kräver att fartyg i medlemsstaternas ekonomiska zon (EEZ) ska ha giltig, erkänd försäkring (särskilt miljöansvar).
Saknas det kan myndigheterna stoppa fartyget med stöd av:
• UNCLOS artikel 56 (kuststatens rätt att skydda den marina miljön)
• Nationella genomförandelagar
Detta har använts i flera fall.
3. Sjövärdighet och säkerhetsbrister
Fartyg som inte är sjövärdiga, saknar giltiga certifikat, har bristfällig utrustning eller farliga praktiker (t.ex. AIS avstängd, olagliga skepps-till-skepp-överföringar) kan stoppas enligt:
• SOLAS-konventionen
• Nationella sjösäkerhetsregler
• Hamnstatskontroll (Port State Control)
4. Sanktionslistade fartyg
Fartyg som redan finns på EU:s lista (Annex XLII till förordning 833/2014) har portförbud och förbud mot en rad tjänster. Det ger ytterligare stöd för åtgärder, även om själva bordningen ofta baseras på punkterna ovan.
Sammanfattning
Beslaget av lasten förutsätter alltså att fartyget först lagligen har stoppats och att det finns en nationell administrativ eller rättslig process där lasten kan konfiskeras. Den nya EU-regeln stänger bara det tidigare hålet: att man kunde ta fartyget men tvingades lämna tillbaka den värdefulla oljan.
Det är därför Ryssland kallar det ”piratverksamhet” – de anser att grunderna är för svaga eller godtyckliga – medan EU och medlemsstaterna menar att de håller sig inom ramen för UNCLOS och nationell lag.
Enligt internet och AI.
Nu kan ni läsa på och förstå frågan bättre.
Det kan använda den själv... finns alltid verktyg det kan använda sig av. Gissar på att lasten som Finland tog efter kabelincidenten försvann mystiskt in i sin egen produktion eller via EU. Om en domstol fastställer att lasten har använts i, eller genererats av, vad dom säger är "kriminell verksamhet" eller sanktionsbrott, kan den förverkas till staten genom ett domstolsbeslut. När egendomen väl är formellt förverkad tillfaller den staten, som därmed har full rådighet över den.