Lever livet som incel deluxe.

Sorry! Uppriktigt sorry. Hade "det trevligt ett tag". Tycker jag också, kom som en reflex då jag ser dig ibland i trådar och där du alltid intar en allt ifrån vänsterliberal till allmänt vänsterståndpunkt. Diametralt skild från min egen. Onödigt av mig - och jag ber om ursäkt. Detta är ju näppeligen en höger-vänster fråga... (Jo! Kan det vara, därav mitt "utfall", nevermind).

Gällande TS och dennes semester, håller helt med.

Tack. Ser fram emot fler kul diskussioner med dig, både när vi håller med varandra och när vi inte gör det. Sov gott så småningom.

Förlåt att jag inte har svarat på ett tag. Ni som skriver hur bra och underskattat det är att vara ensam kan ju ge fan i att ens skriva nåt då det inte hjälper mig alls. Jag vill inte vara ensam, men kul om ni vill det.

Bara för att jag inte är oskuld betyder det inte att jag är lycklig. Män i min ålder har legat med mer än det dubbla. Ingen man hade valt incelliv framför ett liv med en kvinna om det gick att välja.

Jag är helt ensam och lider av det. Pinsamt nu efter semestern när man inte har något att säga till kollegor om vad man har gjort i sommar, medan alla andra pratar om sommarstugor och hur de har umgåts med folk.

Fast att du inte lyckats ta dig för nåt på semestern kan ju vara en av anledningarna till att du heller inte legat. Du skulle ha tagit en resa till en partyort. Då hade du både ökat chanserna till ligg och haft något att säga när kollegorna frågat vad du gjort på semestern.

En incel lär knappast få ligga på en partyort.

Er snälla incels med god kvinnosyn, blir jag bara såhär "kram, ni är fina och bra, jag vill innerligt att ni får varsin varm och god kvinna!". Vill typ ta er alla som "lärljungar", under mina vingars beskydd och se till att ni träffar varsin trevlig kvinna.

Det enda lilla jag dock kan göra ät väl att ge lite råd:
1. Fortsätt träna, det är bra för hälsan och välmåendet.
2. Gå på olika kurser, tex. Danskurser. Där finns det fler kvinnor än män och kvinnorna lär vilja dansa med dig, för de vill ju ha en manlig danspartner! Till slut blir det naturligt att småprata lite. Och förhoppningsvis leder det ena till det andra: dejter, fler dejter, seriös relation...
3. Umgås mer med de få kontakter du har... Så att du känner dig mindre ensam.
4. Se filmer, serier, läs böcker, nörda ner dig i olika ämnen, lyssna på musik. Ordna en ny hobbies. Starta ett band! Helt enkelt: se till att ha kul! Du får ett roligare liv och får mycket intressant att prata om, vilket kan ge fler vänner och kvinnor!
5. Res till något spännande ställe nästa semester! Så har du också någonting att prata med kollegorna om. Island, Höga kusten, Italien, Maldiverna. Något intressant!

Det var väl lite råd utifrån din unika situation.

Uppdatera gärna hur det går. Jag hejar på dig!

Förlåt att jag inte har svarat på ett tag. Ni som skriver hur bra och underskattat det är att vara ensam kan ju ge fan i att ens skriva nåt då det inte hjälper mig alls. Jag vill inte vara ensam, men kul om ni vill det.

Bara för att jag inte är oskuld betyder det inte att jag är lycklig. Män i min ålder har legat med mer än det dubbla. Ingen man hade valt incelliv framför ett liv med en kvinna om det gick att välja.

Jag är helt ensam och lider av det. Pinsamt nu efter semestern när man inte har något att säga till kollegor om vad man har gjort i sommar, medan alla andra pratar om sommarstugor och hur de har umgåts med folk.

Tror du på allvar att en incel kommer få dejter och relationer på en danskurs? Du tror inte tjejerna där kommer märka att han är en socialt handikappad incel? Finns liksom 0% chans att de skulle bli sexuellt attraherad av honom.

Fascinerande med folk som tror att om en incel bara reser till en partyort, går in på en nattklubb, eller börjar på en danskurs så kommer han plötsligt få ligga med kvinnor där. NEJ DET KOMMER HAN INTE! KVINNOR VILL INTE LIGGA MED HONOM, DET ÄR DÄRFÖR HAN ÄR EN INCEL!!

Att resa kommer inte heller hjälpa ett skit. Inte heller att se filmer. Att starta ett band? Det är 2026 nu, inte 1977.

Totalt värdelösa råd, som vi verkligen får hoppas att TS inte lyssnar på.

Ska TS ha minsta chans att ta sig ur sin situation måste han söka sig till en dejtcoach av något slag. Och då menar jag inte någon lättmjölks, svensk PK dejtcoach utan något mer kontroversiellt, internationellt företag som säljer bootcamps och liknande för tiotusentals kronor. Som tar med honom ut på klubb och pushar honom fram till set efter set, ger instant feedback och får honom ur sitt nice guy mindset. Osv. Ingen garanti alls för att det funkar och det kostar dyra pengar. Men det är enda chansen. John Anthony Lifestyle finns det något som heter. Prova det om du har pengar.

Och lyssna för helvete inte på Tomatkungen.

Jag är ca 30 år gammal och lever det liv som ingen vill leva. Jag är singel och har inte dejtat någon sedan jag var 21 år. Jag är dock inte oskuld, har legat med typ 10 tjejer. Men man blir helt fuckad i hjärnan när man är så oönskad som jag är.

Mitt största problem är dock att jag knappt har några vänner heller. Jag har några s.k. vänner men de är ofta upptagna med annat. Jag träffar en vän 1 gång i månaden om ens det. Jag har jobb, men alla mina kollegor är gifta eller är i samboförhållanden. På midsommar i år satt jag bara hemma och grät och funderade helt seriöst på att begå självmord.

Och nej, jag sitter verkligen inte bara hemma och deppar om dagarna när jag inte jobbar. Jag går på gym och styrketränar, reser ensam, går på kafféer och krogen ensam m.m. Men när man ser par ute så blir man väldigt ledsen och avundsjuk.

Jag är inte snygg till den mån att jag hade kunnat få vilken tjej som helst, men jag tror jag ser "okej" ut ändå. Jag ser kanske 3 år yngre ut än jag är. Ibland har tjejer kommit fram och pratat med mig på krogen, men det har oftast inte lett till nånting. Men det är inte normalt att leta förgäves ända tills man är 30.

Ibland vaknar jag under vargtimmen, och det är då livet känns som allra mest hopplöst. Vid den tiden blir jag övertygad om, att jag är född till att begå självmord, för att jag är den mest oönskade i världen. När jag sedan vaknar på morgonen så brukar dessa tankar försvinna tack och lov.

Vad kan jag göra?
Jag ger det ett par år till, sen säger jag adios.

Jag är runt 60 år har nog legat med +100 kvinnor. Men jag var inte ett skit lyckligare när jag fick ligga nästan hur mycket jag ville. Låg som absolut mest när jag var +/- 3 år runt 50 år. Varit gift, sambo inte fan var jag lyckligare då än nu. Har inte haft sex sedan november förra året å då var det med en mindre attraktiv dam, men var på tjänsteresa å var uttråkad.
Som någon skrev i tråden, det finns folk som har relationer utan att ha sex, det finns folk som har relationer och är otroligt olyckliga.
Så mitt råd till ts är, mät inte din lycka i hur ofta du får ligga eller om du inte har en relation.
Varken sex eller relationer innebär automatiskt ett lyckligare liv.