Citat:
Ursprungligen postat av
kurt-sune
Det finns en direkt parallell till fallet Adam, där domen på pappret ser lika logisk ut som den här. Problemet är bara att en dom aldrig blir bättre än det beslutsunderlag som serveras domstolen.
Och vem är det som har total kontroll över det underlaget? Vem är det som klipper, klistrar och vinklar vad som ska tas med? Jo, exakt: det är socialtjänsten.
Man kan ju undra varför Totius blivit en sådan blid systemförsvarare som köper allt som står i en LVU-dom utan att förstå hur domar faktiskt blir till eller vem som styr över dokumentationen. En domstol dömer bara på vad de får på bordet, och när underlaget är vinklat blir domen därefter.
Jag kan inte se hur domen har motiverat den formen om LVU, eller ens motiverat öht.
Jag ser inget där de konstaterat vad en omsorgsbrist faktiskt är. Varför pappan, mor- eller farföräldrar inte skulle kunna uppfylla omsorgskraven.
Sjukdomstillståndet har också, utan att det finns medicinska belägg för att så är nödvändigt, tagits till intäkt för att [Elsa] endast i begränsad utsträckning tar del av den utbildning och det sociala sammanhang som normal skolgång innebär och som är väsentligt för att ge [Elsa] goda förutsättningar framåt. Även dessa inskränkningar utgör enligt förvaltningsrättens bedömning sådana omsorgsbrister som kan utgöra en påtaglig risk för att [Elsa] hälsa och utveckling skadas
Det här är ju bara lögn. De skriver alltså att det inte finns belägg att PIPO skulle komma i vägen för skolgången som den gjort.
PIPO, familjevistelse
Komplikationer
Komplikationer vid tarmsvikt och långtids-TPN kan bland annat vara relaterade till katetrar och tekniska problem. Det kan också tillkomma symtom från lever och njurar. Många barn med PIPO har komplikationer av otillräcklig nutrition såsom tillväxthämning, hunger, diarréer och reflux. En viktig aspekt är den psykosociala påverkan det kan ha att leva med ett allvarligt tillstånd som PIPO.
– Många barn funderar mycket över kroppsuppfattning och får en mer begränsad livskvalitet. För många innebär tillståndet också att barnet vistas mindre i skolan, säger Helena Borg.
Helena Borg, överläkare i barn- och ungdomskirurgi vid
Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg
Alltså de påstår att de har inga objektiva uppgifter om att Elsa skulle ha så svåra smärtproblem trots att hon åkt in på bl.a. tarmtömning.
De har endast låtit Lars Ekstav, Monica Hagvall och Sofi Vilén ge medicinskt vite. Trots att de är högst partiska. Vite som uppenbart inte är korrekt i och med att Elsa åkts in på sjukhus.
De konstaterar att Elsa säkert har blivit överkänslig mot sina besvär. Vart kan de konstatera att det har försökts föras ett samarbete mellan vården och föräldrarna att hjälpa Elsa med det. Eller att det ens finns konkret data på att det är vad som hänt Elsa. För de säger ungefär "Elsa känner mycket smärta därför måste hon vara överkänslig." Det är cirkelresonemang.
Det här är en återkommande kritik mot framförallt förvaltningsdomstolen.
Advokater dömer ut förvaltningsdomstolarna
Sveriges advokater dömer ut förvaltningsdomstolarna i en undersökning från organisationen Rättvis skatteprocess. Sex av tio advokater anser att förvaltningsdomstolarna är partiska och sju av tio anser att domarna är dåligt motiverade.
Nu handlade artikeln om skattemål, men det är samma domstol.
Socialtjänsten tar lagen i egna händer medan rättsväsendet tiger still
Vi vill att ansvariga politiker och domstolar agerar kraftfullt och ser till att socialtjänstens underlag granskas kritiskt. För en dom är inte bättre än de skäl som domen vilar på. De skäl som domen vilar på är inte bättre än den utredning som presenteras i domstolen. Så hur är det möjligt att domarna i dessa mål går i linje med socialtjänstens/socialnämndens yrkanden i 97 procent av fallen samtidigt som IVO konstaterar brister i 67 procent av granskade ärenden rörande barn och unga, samt återkommande riktar kritik mot bristande kompetens inom socialtjänsten?
Det är dags för riksdagsledamöter, ledamöter i socialnämnder och domstolar att ta bladet från munnen och göra något åt det som har varit ett välkänt fenomen under många år, nämligen att socialtjänstens utredningar är rättsosäkra vilket får till följd att barn både skadas och mister livet.
Rättssäkerheten vid tillämpning av 2§ LVU
Abstract
Studiens syfte var att undersöka hur rättssäkerhet vid socialnämndens respektive domstolens
bedömningar gällande LVU 2§ beskrivs och diskuteras i aktuell forskning. Efter en utförlig
sökning fann vi 12 avhandlingar och artiklar som överensstämde med studiens syfte. Resultatet
av studien visar att socialnämndens bedömningar i hög grad är subjektiva och att lagens
formulering ger stort utrymme för tolkning. Ur rättssäkerhetssynpunkt ser vi ett behov av att de
förutsättningar som ska ligga till grund för ett omhändertagande kompletteras och att
formuleringen av lagen förtydligas.
Allvarlig kritik mot en rådman vid Förvaltningsrätten i Karlstad för att i ett mål enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga ha låtit de omedelbara omhändertagandena bestå utan stöd i lagen - JO
En socialnämnd beslutade att omedelbart omhänderta fyra barn med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Förvaltningsrätten i Karlstad fastställde socialnämndens beslut. Socialnämnden ansökte därefter om att barnen skulle beredas vård enligt samma lag. Förvaltningsrätten beslutade att avslå ansökningarna om vård men uttalade i domskälen att det inte fanns skäl att upphäva de omedelbara omhändertagandena. En av vårdnadshavarna överklagade förvaltningsrättens dom, men kammarrätten avvisade överklagandet. Kammarrätten fann att domen inte gick honom emot och anförde i sitt beslut bl.a. att de omedelbara omhändertagandena upphörde i samband med förvaltningsrättens avgörande.
Rättens ordförande får allvarlig kritik för det sätt på vilket han utformade domskälen.
Är svenska förvaltningsdomstolar rättssäkra? Del 1
Bevisningen
Utredningen visar att hela 84 procent är kritiska till hur förvaltningsdomstolarna hanterar bevis. Motsvarande siffra för allmänna domstolar är 15 procent.
Det är givetvis svårt att helt objektivt värdera bevisningen i en process. Mot denna bakgrund är det viktigt att domstolen utförligt motiverar varför och på vilket sätt bevisningen påverkat utgången i målet. I ett mål, som det finns anledning att uppmärksamma i detta avseende, medgavs en person endast delvis avdrag för resor till och från arbetet.
Även denna handlar inte specifikt om just LVU men visar på samma mönster.
Hur ska en domstol som är så fullkomligt bristfällig kunna motivera att just de skall få avgöra vem som har omsorgsbrist eller inte...
De skriver fint men de visar egentligen inte på konkreta element. Det är för mycket subjektivitet och tyckande, anseende utan faktiskt uppbackning. I synnerhet lyser motpartens eller opartiska anseenden med deras frånvaro i besluten. De nämns ibland, som i detta fall, närmst som formalia.
Vacklande rättssäkerhet för tvångsomhändertagna barn
– Min bedömning är att domstolarna sväljer socialtjänstens utredningar alldeles för lätt och tar för givet att de är korrekta. De behöver vara mycket mer kritiska. Jag anser att allt för många barn omhändertas i dag mot vad som egentligen skulle behövas, säger Ghita Hadding Wiberg.
Därav det svävande språket som inte ger den tillfredställningen man vill ha från domslutet att de insett hur det leder till barnets bästa.