2026-08-11, 12:53
  #6493
Medlem
trustmeiamadoctors avatar
Citat:
Ursprungligen postat av kurt-sune
Med allt vi vet idag är bilden glasklar. Hela fallet byggde på vilda fantasier om MBP: beskyllningar som mamman avfärdade både hos polisen och i rätten. Det var en ogrundad oro som soc borde ha kasserat direkt.

Skrivbordsläkaren hade noll på fötterna. Det handlade uppenbarligen om att ta till socialtjänsten för att få tyst på en förälder som ställde krav.

Att anmälan kom exakt samtidigt som mamman var i konflikt med vården är ingen tillfällighet. Ser du verkligen inte mönstret i den tidslinjen?

Det här är inget nytt. Det är många föräldrar som får problem med socialtjänsten pga vården och skolan på just detta sätt.

Hela fallet bygger inte på vilda fantasier om MbP, det avfärdades sedermera rätt snabbt i rätten om jag minns rätt. Det akuta omhändertagandet baserades möjligtvis på det och det har vi redan avhandlat som sannolikt felaktigt.

Tidslinjen ter sig inte konstig alls. Man försökte lösa saken genom att diskutera och när detta inte gick längre och konflikt uppstod så orosanmälde man. Ter sig inte på något sätt konstigt utan snarast precis så man ska göra.

Du läser in en massa oegentligheter och presenterar detta som en sanning.

Att det är ett straff och att man orosanmälde för att försöka mörka att man gjort fel är dina egna fantasier. Du har inga som helst belägg för att detta är fallet.
__________________
Senast redigerad av trustmeiamadoctor 2026-08-11 kl. 12:57.
Citera
2026-08-11, 12:57
  #6494
Medlem
Totiuss avatar
Med hänvisning till pågående diskussion vill jag påminna om skälen för fortsatt omhändertagande enligt Förvaltningsrätten Karlstads dom 2025-07-28 i mål 2735-25 (s. 17 ff, barnets namn ändrat av mig). Det är mycket stor skillnad mot den bild som framförallt kurt-sune och Ajogen ger.

Beslutet grundas på ett omfattande resonemang av förvaltningsrätten där uppgifter från vården, föräldrarna, Elsas ställföreträdare och en rad personer i Elsas närhet vägs in:
Som konstaterats ovan är det sjukvården som fattar beslut om vilka vårdåtgärder som ska vidtas men besluten är i hög grad beroende av den information som lämnas av föräldrarna till ett barn. En överdriven eller felaktig symptombeskrivning kan därför innebära en risk för felaktig ordination eller att beslutade vårdåtgärder pågår längre än vad som är medicinskt motiverat.

Förvaltningsrätten konstaterar att det i utredningen finns delvis motstridiga uppgifter avseende rapporterade och observerade symptom i form av smärta och illamående. Detta gäller både Victoria Thorstenssons uppfattning i förhållande till vad sjukvården uppgett men också de observationer som hon och andra vuxna i [Elsas] närhet beskriver.

Det framgår exempelvis av anteckningar från slutenvården från januari, februari och april 2025 att [Elsa] vårdats inneliggande för smärta i buken. I en anteckning den 22 februari 2025 anges att [Elsa] skrikit av smärta för att hon haft så ont. Detta talar enligt förvaltningsrätten för att det finns tillfällen då [Elsa] upplever kraftig smärta. Samtidigt beskriver Victoria Thorstensson, Mattias Thorstensson och Wilma Bark att [Elsa] löpande verbalt förmedlar när hon har ont eller mår illa, vilket enligt deras uppgifter främst sker under vinterhalvåret.

Förvaltningsrätten noterar i detta sammanhang även att Lars Ekstav, Monica Hagvall och Sofi Vilén bland annat uttrycker att de träffar [Elsa] från och till men att de bortsett från inläggningar på grund av magsmärta inte sett mycket av det som Victoria Thorstensson berättat om [Elsas] symptom. Därutöver har jourhemmet både i kontakt med nämnden och [Elsas] ställföreträdare redogjort för att [Elsa] sedan det omedelbara omhändertagandet inte uttryckt magsmärtor i lika stor utsträckning och att hon deltar i aktiviteter och aktiverar sig utan några begränsningar.

Förvaltningsrätten ifrågasätter inte att [Elsas] besvär hänförliga till sjukdomen kan variera över tid och i omfattning men anser att det framstår som att för stort fokus lagts på vardagliga ”jag har ont/jag mår illa”. Det framkommer exempelvis av uppgifter från Wilma Bark att [Elsa] kan säga sådant i skolan för att slippa vara med på prov eller för att inte behöva gå ut på raster när det inte är så lockande. Det finns också uppgifter från Mattias Thorstensson och jourhemmet som tydligt redogör för att [Elsa] uttrycker smärta/illamående men samtidigt leker vidare som om det inte är en negativ upplevelse. Även Victoria Thorstensson har uppgett att [Elsa] säger när hon har ont och fortsätter med sitt. Det framgår också av Victoria Thorstenssons formuleringar vid den muntliga förhandlingen att en förälder kan säga till sitt barn att ”nu har vi ont i magen/nu mår vi illa”. Hon beskriver detta i samband med att hon önskar att [Elsa] får psykologhjälp för att bearbeta sin sjukdom och de ibland skarpa tillsägelserna från en förälder.

Förvaltningsrätten anser det märkligt att den löpande rapporteringen till sjukvården gällande [Elsas] mående i huvudsak tycks avser förhållandevis lindriga besvär, sett till den skillnad som vuxna i [Elsas] närhet uppfattat när hon behövt inneliggande vård. Det finns anledning att befara att det är de vardagliga uttrycken för smärta och illamående och det eventuella inkännande i måendet som Victoria Thorstensson förmedlar till [Elsa] som Victoria Thorstensson rapporterar till vården och som av vården uppfattas som så omfattande symptom att i vart fall redan pågående vårdinsatser över tid har fortgått oförändrade.

Som framhållits i referenssamtal med sjukvården finns det en risk för att barn med PIPO och barn med långvariga smärttillstånd löper stor risk att utveckla en ökad känslighet för kroppens signaler så som smärta och illamående. Förvaltningsrätten konstaterar att [Elsa] alltjämt är en ung flicka men beskrivs av vårdnadshavare, Mattias Thorstensson, Wilma Bark och hennes ställföreträdare ha förmåga att tydligt uttrycka hur hon mår. Hennes egna uppgifter, förmedlade av henne själv, är därför viktiga i vårdförloppet. Det är dock av vikt att hon lär känna sina egna signaler och sin egen smärta.

I kompletterande referenssamtal med Lars Ekstav från den 16 juli 2025 framgår att näringsdroppet halverats, från cirka 800 ml till 400 ml/dygn, sedan [Elsa] placerats, att [Elsa] numera får i sig stora delar av sitt näringsbehov genom vanlig kost samt att proverna avseende nutritionsnivån varit normala och att [Elsa] inte gått ner i vikt men ska följas i detta med flera avseenden. Vidare framgår att Lars Ekstav är av uppfattningen att det inte tidigare funnits en sådan stabilitet i [Elsas] sjukdomsbild som i dagsläget och att det inte varit aktuellt att trappa ner droppet utifrån att Victoria Thorstensson aldrig rapporterat in någon förbättring, varken under sommaren eller vintern.

Enligt förvaltningsrätten är det tydligt att Victoria Thorstensson är mycket engagerad i [Elsas] vård och att sjukvården i stor utsträckning förlitat sig på Victoria Thorstenssons beskrivning av [Elsas] symptom och mående. Detta har sedan legat till grund för utvärderingen och planeringen av fortsatta sjukvårdsinsatser. Förvaltningsrätten konstaterar att det från flera aktörer inom sjukvården uttrycks i huvudsak likartade uppgifter om oro för att [Elsa] hålls från sjukvården och att det saknas medicinsk dokumentation som bygger på objektiva observationer avseende att [Elsas] smärta och illamående är av den omfattning som Victoria Thorstensson rapporterat till vården.

Mot bakgrund av de förbättringar som redovisats sedan omhändertagandet och med beaktande av att en nedtrappning av näringsdroppet kunnat genomföras på kort tid bedömer förvaltningsrätten att det finns en uttalad diskrepans mellan den bild som framgår av Victoria Thorstenssons uppgifter till sjukvården och [Elsas] situation i dagsläget. Victoria Thorstensson, Mattias Thorstensson och Wilma Bark har visserligen redogjort för att [Elsas] mående är mycket bättre under sommaren och att hon då äter i större utsträckning. Förvaltningsrätten noterar att det därtill finns enstaka uppgifter i journalanteckningar om att Victoria Thorstensson lämnat uppgifter till sjukvården om att [Elsa] mår bättre i perioder, däribland sommarperioden. Förvaltningsrätten noterar att vården uttryckt att det saknas en medicinsk förklaring till en sådan årstidsvariation men saknar, som redan ovan sagts, anledning att ifrågasätta att [Elsas] besvär varierar.

Förvaltningsrätten konstatera dock att det inte finns uppgifter från sjukvården om att det gjorts försök att trappa ner näringsdroppet och bedömer att det till övervägande del beror på att Victoria Thorstensson kontinuerligt rapporterat om fortsatta besvär med i huvudsak illamående eller smärta även om hon lämnat uppgifter om att det varit bättre under en period. Det är också besvärande att Victoria Thorstenssons uppgifter om bättre perioder i stora drag redovisas i efterhand vilket även detta försvårat för vården att kunna överväga justeringar i pågående vårdinsatser.

I sammanhanget noterar förvaltningsrätten att [Elsa] har en hög skolfrånvaro och bedömer att det saknas en tydlig förklaring till denna. Förvaltningsrätten noterar vidare att [Elsas] pedagog uppgett att [Elsa] kommer till skolan vid en senare tidpunkt än tidigare sedan familjen flyttat och att [Elsa] ställer mycket höga krav på sig själv.

Enligt förvaltningsrätten har det inte kommit fram annat än att Victoria Thorstensson agerat och agerar med [Elsas] bästa i åtanke. Förvaltningsrätten bedömer dock att Victoria Thorstenssons inkännande med [Elsa], så som det kommer till uttryck, det sätt på vilket hon har kontakt med sjukvården samt den information hon lämnar och den hon inte lämnar förhindrar sjukvården från att kunna verifiera och klarlägga omfattningen av [Elsas] besvär och behov av lämpliga medicinska åtgärder. Agerandet innebär att [Elsa] riskerar att utsättas för onödiga och mer omfattande vårdåtgärder än vad som krävs. Enligt förvaltningsrätten utgör detta en påtaglig risk för att [Elsas] hälsa och utveckling kan skadas. På grund av dessa brister i omsorgen föreligger det därmed ett vårdbehov.

Sjukdomstillståndet har också, utan att det finns medicinska belägg för att så är nödvändigt, tagits till intäkt för att [Elsa] endast i begränsad utsträckning tar del av den utbildning och det sociala sammanhang som normal skolgång innebär och som är väsentligt för att ge [Elsa] goda förutsättningar framåt. Även dessa inskränkningar utgör enligt förvaltningsrättens bedömning sådana omsorgsbrister som kan utgöra en påtaglig risk för att [Elsa] hälsa och utveckling skadas
Citera
2026-08-11, 13:06
  #6495
Medlem
Ajogens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Totius
Med hänvisning till pågående diskussion vill jag påminna om skälen för fortsatt omhändertagande enligt Förvaltningsrätten Karlstads dom 2025-07-28 i mål 2735-25 (s. 17 ff, barnets namn ändrat av mig). Det är mycket stor skillnad mot den bild som framförallt kurt-sune och Ajogen ger.

Beslutet grundas på ett omfattande resonemang av förvaltningsrätten där uppgifter från vården, föräldrarna, Elsas ställföreträdare och en rad personer i Elsas närhet vägs in:
Som konstaterats ovan är det sjukvården som fattar beslut om vilka vårdåtgärder som ska vidtas men besluten är i hög grad beroende av den information som lämnas av föräldrarna till ett barn. En överdriven eller felaktig symptombeskrivning kan därför innebära en risk för felaktig ordination eller att beslutade vårdåtgärder pågår längre än vad som är medicinskt motiverat.

Förvaltningsrätten konstaterar att det i utredningen finns delvis motstridiga uppgifter avseende rapporterade och observerade symptom i form av smärta och illamående. Detta gäller både Victoria Thorstenssons uppfattning i förhållande till vad sjukvården uppgett men också de observationer som hon och andra vuxna i [Elsas] närhet beskriver.

Det framgår exempelvis av anteckningar från slutenvården från januari, februari och april 2025 att [Elsa] vårdats inneliggande för smärta i buken. I en anteckning den 22 februari 2025 anges att [Elsa] skrikit av smärta för att hon haft så ont. Detta talar enligt förvaltningsrätten för att det finns tillfällen då [Elsa] upplever kraftig smärta. Samtidigt beskriver Victoria Thorstensson, Mattias Thorstensson och Wilma Bark att [Elsa] löpande verbalt förmedlar när hon har ont eller mår illa, vilket enligt deras uppgifter främst sker under vinterhalvåret.

Förvaltningsrätten noterar i detta sammanhang även att Lars Ekstav, Monica Hagvall och Sofi Vilén bland annat uttrycker att de träffar [Elsa] från och till men att de bortsett från inläggningar på grund av magsmärta inte sett mycket av det som Victoria Thorstensson berättat om [Elsas] symptom. Därutöver har jourhemmet både i kontakt med nämnden och [Elsas] ställföreträdare redogjort för att [Elsa] sedan det omedelbara omhändertagandet inte uttryckt magsmärtor i lika stor utsträckning och att hon deltar i aktiviteter och aktiverar sig utan några begränsningar.

Förvaltningsrätten ifrågasätter inte att [Elsas] besvär hänförliga till sjukdomen kan variera över tid och i omfattning men anser att det framstår som att för stort fokus lagts på vardagliga ”jag har ont/jag mår illa”. Det framkommer exempelvis av uppgifter från Wilma Bark att [Elsa] kan säga sådant i skolan för att slippa vara med på prov eller för att inte behöva gå ut på raster när det inte är så lockande. Det finns också uppgifter från Mattias Thorstensson och jourhemmet som tydligt redogör för att [Elsa] uttrycker smärta/illamående men samtidigt leker vidare som om det inte är en negativ upplevelse. Även Victoria Thorstensson har uppgett att [Elsa] säger när hon har ont och fortsätter med sitt. Det framgår också av Victoria Thorstenssons formuleringar vid den muntliga förhandlingen att en förälder kan säga till sitt barn att ”nu har vi ont i magen/nu mår vi illa”. Hon beskriver detta i samband med att hon önskar att [Elsa] får psykologhjälp för att bearbeta sin sjukdom och de ibland skarpa tillsägelserna från en förälder.

Förvaltningsrätten anser det märkligt att den löpande rapporteringen till sjukvården gällande [Elsas] mående i huvudsak tycks avser förhållandevis lindriga besvär, sett till den skillnad som vuxna i [Elsas] närhet uppfattat när hon behövt inneliggande vård. Det finns anledning att befara att det är de vardagliga uttrycken för smärta och illamående och det eventuella inkännande i måendet som Victoria Thorstensson förmedlar till [Elsa] som Victoria Thorstensson rapporterar till vården och som av vården uppfattas som så omfattande symptom att i vart fall redan pågående vårdinsatser över tid har fortgått oförändrade.

Som framhållits i referenssamtal med sjukvården finns det en risk för att barn med PIPO och barn med långvariga smärttillstånd löper stor risk att utveckla en ökad känslighet för kroppens signaler så som smärta och illamående. Förvaltningsrätten konstaterar att [Elsa] alltjämt är en ung flicka men beskrivs av vårdnadshavare, Mattias Thorstensson, Wilma Bark och hennes ställföreträdare ha förmåga att tydligt uttrycka hur hon mår. Hennes egna uppgifter, förmedlade av henne själv, är därför viktiga i vårdförloppet. Det är dock av vikt att hon lär känna sina egna signaler och sin egen smärta.

I kompletterande referenssamtal med Lars Ekstav från den 16 juli 2025 framgår att näringsdroppet halverats, från cirka 800 ml till 400 ml/dygn, sedan [Elsa] placerats, att [Elsa] numera får i sig stora delar av sitt näringsbehov genom vanlig kost samt att proverna avseende nutritionsnivån varit normala och att [Elsa] inte gått ner i vikt men ska följas i detta med flera avseenden. Vidare framgår att Lars Ekstav är av uppfattningen att det inte tidigare funnits en sådan stabilitet i [Elsas] sjukdomsbild som i dagsläget och att det inte varit aktuellt att trappa ner droppet utifrån att Victoria Thorstensson aldrig rapporterat in någon förbättring, varken under sommaren eller vintern.

Enligt förvaltningsrätten är det tydligt att Victoria Thorstensson är mycket engagerad i [Elsas] vård och att sjukvården i stor utsträckning förlitat sig på Victoria Thorstenssons beskrivning av [Elsas] symptom och mående. Detta har sedan legat till grund för utvärderingen och planeringen av fortsatta sjukvårdsinsatser. Förvaltningsrätten konstaterar att det från flera aktörer inom sjukvården uttrycks i huvudsak likartade uppgifter om oro för att [Elsa] hålls från sjukvården och att det saknas medicinsk dokumentation som bygger på objektiva observationer avseende att [Elsas] smärta och illamående är av den omfattning som Victoria Thorstensson rapporterat till vården.

Mot bakgrund av de förbättringar som redovisats sedan omhändertagandet och med beaktande av att en nedtrappning av näringsdroppet kunnat genomföras på kort tid bedömer förvaltningsrätten att det finns en uttalad diskrepans mellan den bild som framgår av Victoria Thorstenssons uppgifter till sjukvården och [Elsas] situation i dagsläget. Victoria Thorstensson, Mattias Thorstensson och Wilma Bark har visserligen redogjort för att [Elsas] mående är mycket bättre under sommaren och att hon då äter i större utsträckning. Förvaltningsrätten noterar att det därtill finns enstaka uppgifter i journalanteckningar om att Victoria Thorstensson lämnat uppgifter till sjukvården om att [Elsa] mår bättre i perioder, däribland sommarperioden. Förvaltningsrätten noterar att vården uttryckt att det saknas en medicinsk förklaring till en sådan årstidsvariation men saknar, som redan ovan sagts, anledning att ifrågasätta att [Elsas] besvär varierar.

Förvaltningsrätten konstatera dock att det inte finns uppgifter från sjukvården om att det gjorts försök att trappa ner näringsdroppet och bedömer att det till övervägande del beror på att Victoria Thorstensson kontinuerligt rapporterat om fortsatta besvär med i huvudsak illamående eller smärta även om hon lämnat uppgifter om att det varit bättre under en period. Det är också besvärande att Victoria Thorstenssons uppgifter om bättre perioder i stora drag redovisas i efterhand vilket även detta försvårat för vården att kunna överväga justeringar i pågående vårdinsatser.

I sammanhanget noterar förvaltningsrätten att [Elsa] har en hög skolfrånvaro och bedömer att det saknas en tydlig förklaring till denna. Förvaltningsrätten noterar vidare att [Elsas] pedagog uppgett att [Elsa] kommer till skolan vid en senare tidpunkt än tidigare sedan familjen flyttat och att [Elsa] ställer mycket höga krav på sig själv.

Enligt förvaltningsrätten har det inte kommit fram annat än att Victoria Thorstensson agerat och agerar med [Elsas] bästa i åtanke. Förvaltningsrätten bedömer dock att Victoria Thorstenssons inkännande med [Elsa], så som det kommer till uttryck, det sätt på vilket hon har kontakt med sjukvården samt den information hon lämnar och den hon inte lämnar förhindrar sjukvården från att kunna verifiera och klarlägga omfattningen av [Elsas] besvär och behov av lämpliga medicinska åtgärder. Agerandet innebär att [Elsa] riskerar att utsättas för onödiga och mer omfattande vårdåtgärder än vad som krävs. Enligt förvaltningsrätten utgör detta en påtaglig risk för att [Elsas] hälsa och utveckling kan skadas. På grund av dessa brister i omsorgen föreligger det därmed ett vårdbehov.

Sjukdomstillståndet har också, utan att det finns medicinska belägg för att så är nödvändigt, tagits till intäkt för att [Elsa] endast i begränsad utsträckning tar del av den utbildning och det sociala sammanhang som normal skolgång innebär och som är väsentligt för att ge [Elsa] goda förutsättningar framåt. Även dessa inskränkningar utgör enligt förvaltningsrättens bedömning sådana omsorgsbrister som kan utgöra en påtaglig risk för att [Elsa] hälsa och utveckling skadas
Okej.

Förklara för oss nu hur det här är ett utförligt resonemang för att placera Elsa utanför släkten.

Och att skriva en lång text är inte ett utförligt resonemang.
__________________
Senast redigerad av Ajogen 2026-08-11 kl. 13:09.
Citera
2026-08-11, 13:15
  #6496
Medlem
Ajogens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av trustmeiamadoctor
Hela fallet bygger inte på vilda fantasier om MbP, det avfärdades sedermera rätt snabbt i rätten om jag minns rätt. Det akuta omhändertagandet baserades möjligtvis på det och det har vi redan avhandlat som sannolikt felaktigt.

Tidslinjen ter sig inte konstig alls. Man försökte lösa saken genom att diskutera och när detta inte gick längre och konflikt uppstod så orosanmälde man. Ter sig inte på något sätt konstigt utan snarast precis så man ska göra.

Du läser in en massa oegentligheter och presenterar detta som en sanning.

Att det är ett straff och att man orosanmälde för att försöka mörka att man gjort fel är dina egna fantasier. Du har inga som helst belägg för att detta är fallet.
Ja utom de dolda granskningarna, grova omhändertagandet, kontaktförbud, läkarteamet som tidigare har fällts av IVO, timingen med orosanmälan när mamman ville byta vårdgivare som var högst kvalificerad, de uppenbara lögnerna i orosanmälan, journalföring som inte skötts rätt, expertutlåtanden. För att bara ta upp ett par stycken....
Citera
2026-08-11, 13:18
  #6497
Medlem
kurt-sunes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av trustmeiamadoctor
Hela fallet bygger inte på vilda fantasier om MbP, det avfärdades sedermera rätt snabbt i rätten om jag minns rätt. Det akuta omhändertagandet baserades möjligtvis på det och det har vi redan avhandlat som sannolikt felaktigt.
Vad snackar du om egentligen? Har du helt missat hur Elsa faktiskt behandlades?

Trots att MBP-anklagelserna föll hårt, fortsatte man att behandla Elsa som om mamman men även pappan, syskonen och hela den övriga släkten vore livsfarliga. Det finns ingenting rimligt i det bemötandet.

Vad tyder det på? Jo, att socialtjänsten i smyg körde vidare på MBP-hypotesen, men svängde i dokumentationen och hittade på en ny, lika ogrundad orsak för att hålla LVU-beslutet vid liv nämligen en påstådd "omsorgssvikt".

Citat:
Ursprungligen postat av trustmeiamadoctor
Tidslinjen ter sig inte konstig alls. Man försökte lösa saken genom att diskutera och när detta inte gick längre och konflikt uppstod så orosanmälde man. Ter sig inte på något sätt konstigt utan snarast precis så man ska göra.
Vården gjorde allvarliga fel under en lång tid gällande droppet. Mamman hade 100 % rätt i att någonting var fel, vilket ledde till en utdragen konflikt. När hon till slut valde att lämna in en IVO-anmälan besvarade vården det med att anklaga henne för att vilja skada sitt eget barn genom sjukvårdsinsatser.

Det kan helt enkelt inte bli mer Kafka än så här: Vården begår ett fundamentalt fel, mamman anmäler felet och blir som straff anklagad för Munchausen by proxy .

Den anklagelsen sågades sedan totalt av både polisen och förvaltningsrätten. Det var en brutal sågning som visar att beskyllningarna var grovt överdrivna och användes som ett rent vapen för att få tyst på henne.

Att vård och skola tar till orosanmälningar för att tystna krävande föräldrar är tyvärr inget nytt under solen. Och situationen blir sällan bättre när socialtjänsten kopplas in, eftersom de saknar den specialistkompetens som krävs gällande både komplexa vårdfrågor och barnets faktiska behov.

Citat:
Ursprungligen postat av trustmeiamadoctor
Du läser in en massa oegentligheter och presenterar detta som en sanning.
jag lägger ihop ett plus ett här. MBP-anklagelsen var inget annat än fria fantasier utan koppling till Elsas journaler, som hennes mamma snabbt laddade ner.

Citat:
Ursprungligen postat av trustmeiamadoctor
Att det är ett straff och att man orosanmälde för att försöka mörka att man gjort fel är dina egna fantasier. Du har inga som helst belägg för att detta är fallet.

Det är helt uppenbart när man ser hur hårt MBP-anklagelsen föll. Rena fria fantasier.

Det borde aldrig ens ha skrivits ned, för det fanns noll stöd i journalerna för att mamman ville skada sitt barn. Och det bästa beviset på att allt var hittepå? Elsa lämnades tillbaka till sin familj.

Hade det funnits en gnutta sanning i att mamman var en fara för sitt barn hade soc aldrig lämnat tillbaka henne. Det säger allt. Hela MBP-spåret var ett uppdiktat kort som användes för att rättfärdiga ett övergrepp, och när fakta väl synades fanns det ingenting kvar av det. Ge upp!
Citera
2026-08-11, 13:20
  #6498
Medlem
Ajogens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av trustmeiamadoctor
Tyvärr så är detta ungefär hur tråden har fungerat så länge jag kan minnas. Alla påpekanden om felaktigheter i inlägg bemöts med förminskanden och ilska, inte faktiska argument för eller emot baserat på det vi med säkerhet kan veta (snarast egna antaganden och den mediala bild som beskrivs vilken innehåller flera medicinska oklarheter). Helt förståeligt att detta ärende väcker ilska men detta kan inte motivera den ton eller det beteende som framkommer i tråden.

Jag håller helt med dig om det du skriver. Soc förefaller ha agerat egenmäktigt och inte gjort en fullständig utredning. LVU kan mycket väl ha kunnat undvikas. Den mänskliga faktorn föreligger tyvärr i alla former av myndighetsutövning.

Därmed inte sagt att oron för barnet var obefogad och att andra insatser var nödvändiga (som observation på utredningshem exempelvis). Därmed ej heller sagt att det är vården som bär ansvaret för att situationen eskalerade och att droppet var den egentliga faktorn till det försämrade måendet.

Tyvärr har vården rört till dokumentationen och ordinationen vilket grumlar bilden något enormt. Verkligen beklagligt och anmärkningsvärt.

Efter vad som har framkommit håller jag med om att LVU var förhastat och högst sannolikt felaktigt. Där får jag pudla. Men framhäver fortsatt att vi inte har hela bilden klar för oss.

Kurre och Ajogen, ni kommer inte att få ett svar av mig utifrån att jag vet era åsikter. Så skriver ni så är det för er egen sak.
Psssh!

Det enda du har gjort i tråden är att ha tjafsat om droppet vilket har summerat din argumentation till: "läkarteamet kan inte journalföra eller hålla koll på medicinerna de ordinerar så det var rätt att omhänderta Elsa".

Du är inte här för att "ta reda på hela bilden". Ditt engagemang har vart helt och hållet att förskingra den.
Citera
2026-08-11, 13:24
  #6499
Medlem
kurt-sunes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Ajogen
Ja utom de dolda granskningarna, grova omhändertagandet, kontaktförbud, läkarteamet som tidigare har fällts av IVO, timingen med orosanmälan när mamman ville byta vårdgivare som var högst kvalificerad, de uppenbara lögnerna i orosanmälan, journalföring som inte skötts rätt, expertutlåtanden. För att bara ta upp ett par stycken....

MBP-spåret är det slutgiltiga beviset på att vården försökte få tyst på mamman. Hade det funnits någon som helst substans i anklagelserna hade de fått med sig både polisen och domstolen. Men ingen höll med dem. Absolut ingen.

Och ändå behandlades Elsa exakt som om mamman faktiskt försökt misshandla henne genom sjukvårdsinsatser. Om man inte kan lägga ihop ett och ett här är man antingen blind och döv, eller en notorisk systemriddare som vägrar inse att det förekommer oegentligheter inom skola, vård och socialtjänst.

Men så ser tyvärr inte verkligheten ut och det är exakt därför vi ser liknande fall rulla på repris i media just nu.
Citera
2026-08-11, 13:28
  #6500
Medlem
kurt-sunes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Ajogen
Okej.

Förklara för oss nu hur det här är ett utförligt resonemang för att placera Elsa utanför släkten.

Och att skriva en lång text är inte ett utförligt resonemang.

Det finns en direkt parallell till fallet Adam, där domen på pappret ser lika logisk ut som den här. Problemet är bara att en dom aldrig blir bättre än det beslutsunderlag som serveras domstolen.

Och vem är det som har total kontroll över det underlaget? Vem är det som klipper, klistrar och vinklar vad som ska tas med? Jo, exakt: det är socialtjänsten.

Man kan ju undra varför Totius blivit en sådan blid systemförsvarare som köper allt som står i en LVU-dom utan att förstå hur domar faktiskt blir till eller vem som styr över dokumentationen. En domstol dömer bara på vad de får på bordet, och när underlaget är vinklat blir domen därefter.
Citera
2026-08-11, 13:36
  #6501
Medlem
kurt-sunes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Totius
Med hänvisning till pågående diskussion vill jag påminna om skälen för fortsatt omhändertagande enligt Förvaltningsrätten Karlstads dom 2025-07-28 i mål 2735-25 (s. 17 ff, barnets namn ändrat av mig). Det är mycket stor skillnad mot den bild som framförallt kurt-sune och Ajogen ger.

Beslutet grundas på ett omfattande resonemang av förvaltningsrätten där uppgifter från vården, föräldrarna, Elsas ställföreträdare och en rad personer i Elsas närhet vägs in:
Som konstaterats ovan är det sjukvården som fattar beslut om vilka vårdåtgärder som ska vidtas men besluten är i hög grad beroende av den information som lämnas av föräldrarna till ett barn. En överdriven eller felaktig symptombeskrivning kan därför innebära en risk för felaktig ordination eller att beslutade vårdåtgärder pågår längre än vad som är medicinskt motiverat.

Förvaltningsrätten konstaterar att det i utredningen finns delvis motstridiga uppgifter avseende rapporterade och observerade symptom i form av smärta och illamående. Detta gäller både Victoria Thorstenssons uppfattning i förhållande till vad sjukvården uppgett men också de observationer som hon och andra vuxna i [Elsas] närhet beskriver.

Det framgår exempelvis av anteckningar från slutenvården från januari, februari och april 2025 att [Elsa] vårdats inneliggande för smärta i buken. I en anteckning den 22 februari 2025 anges att [Elsa] skrikit av smärta för att hon haft så ont. Detta talar enligt förvaltningsrätten för att det finns tillfällen då [Elsa] upplever kraftig smärta. Samtidigt beskriver Victoria Thorstensson, Mattias Thorstensson och Wilma Bark att [Elsa] löpande verbalt förmedlar när hon har ont eller mår illa, vilket enligt deras uppgifter främst sker under vinterhalvåret.

Förvaltningsrätten noterar i detta sammanhang även att Lars Ekstav, Monica Hagvall och Sofi Vilén bland annat uttrycker att de träffar [Elsa] från och till men att de bortsett från inläggningar på grund av magsmärta inte sett mycket av det som Victoria Thorstensson berättat om [Elsas] symptom. Därutöver har jourhemmet både i kontakt med nämnden och [Elsas] ställföreträdare redogjort för att [Elsa] sedan det omedelbara omhändertagandet inte uttryckt magsmärtor i lika stor utsträckning och att hon deltar i aktiviteter och aktiverar sig utan några begränsningar.

Förvaltningsrätten ifrågasätter inte att [Elsas] besvär hänförliga till sjukdomen kan variera över tid och i omfattning men anser att det framstår som att för stort fokus lagts på vardagliga ”jag har ont/jag mår illa”. Det framkommer exempelvis av uppgifter från Wilma Bark att [Elsa] kan säga sådant i skolan för att slippa vara med på prov eller för att inte behöva gå ut på raster när det inte är så lockande. Det finns också uppgifter från Mattias Thorstensson och jourhemmet som tydligt redogör för att [Elsa] uttrycker smärta/illamående men samtidigt leker vidare som om det inte är en negativ upplevelse. Även Victoria Thorstensson har uppgett att [Elsa] säger när hon har ont och fortsätter med sitt. Det framgår också av Victoria Thorstenssons formuleringar vid den muntliga förhandlingen att en förälder kan säga till sitt barn att ”nu har vi ont i magen/nu mår vi illa”. Hon beskriver detta i samband med att hon önskar att [Elsa] får psykologhjälp för att bearbeta sin sjukdom och de ibland skarpa tillsägelserna från en förälder.

Förvaltningsrätten anser det märkligt att den löpande rapporteringen till sjukvården gällande [Elsas] mående i huvudsak tycks avser förhållandevis lindriga besvär, sett till den skillnad som vuxna i [Elsas] närhet uppfattat när hon behövt inneliggande vård. Det finns anledning att befara att det är de vardagliga uttrycken för smärta och illamående och det eventuella inkännande i måendet som Victoria Thorstensson förmedlar till [Elsa] som Victoria Thorstensson rapporterar till vården och som av vården uppfattas som så omfattande symptom att i vart fall redan pågående vårdinsatser över tid har fortgått oförändrade.

Som framhållits i referenssamtal med sjukvården finns det en risk för att barn med PIPO och barn med långvariga smärttillstånd löper stor risk att utveckla en ökad känslighet för kroppens signaler så som smärta och illamående. Förvaltningsrätten konstaterar att [Elsa] alltjämt är en ung flicka men beskrivs av vårdnadshavare, Mattias Thorstensson, Wilma Bark och hennes ställföreträdare ha förmåga att tydligt uttrycka hur hon mår. Hennes egna uppgifter, förmedlade av henne själv, är därför viktiga i vårdförloppet. Det är dock av vikt att hon lär känna sina egna signaler och sin egen smärta.

I kompletterande referenssamtal med Lars Ekstav från den 16 juli 2025 framgår att näringsdroppet halverats, från cirka 800 ml till 400 ml/dygn, sedan [Elsa] placerats, att [Elsa] numera får i sig stora delar av sitt näringsbehov genom vanlig kost samt att proverna avseende nutritionsnivån varit normala och att [Elsa] inte gått ner i vikt men ska följas i detta med flera avseenden. Vidare framgår att Lars Ekstav är av uppfattningen att det inte tidigare funnits en sådan stabilitet i [Elsas] sjukdomsbild som i dagsläget och att det inte varit aktuellt att trappa ner droppet utifrån att Victoria Thorstensson aldrig rapporterat in någon förbättring, varken under sommaren eller vintern.

Enligt förvaltningsrätten är det tydligt att Victoria Thorstensson är mycket engagerad i [Elsas] vård och att sjukvården i stor utsträckning förlitat sig på Victoria Thorstenssons beskrivning av [Elsas] symptom och mående. Detta har sedan legat till grund för utvärderingen och planeringen av fortsatta sjukvårdsinsatser. Förvaltningsrätten konstaterar att det från flera aktörer inom sjukvården uttrycks i huvudsak likartade uppgifter om oro för att [Elsa] hålls från sjukvården och att det saknas medicinsk dokumentation som bygger på objektiva observationer avseende att [Elsas] smärta och illamående är av den omfattning som Victoria Thorstensson rapporterat till vården.

Mot bakgrund av de förbättringar som redovisats sedan omhändertagandet och med beaktande av att en nedtrappning av näringsdroppet kunnat genomföras på kort tid bedömer förvaltningsrätten att det finns en uttalad diskrepans mellan den bild som framgår av Victoria Thorstenssons uppgifter till sjukvården och [Elsas] situation i dagsläget. Victoria Thorstensson, Mattias Thorstensson och Wilma Bark har visserligen redogjort för att [Elsas] mående är mycket bättre under sommaren och att hon då äter i större utsträckning. Förvaltningsrätten noterar att det därtill finns enstaka uppgifter i journalanteckningar om att Victoria Thorstensson lämnat uppgifter till sjukvården om att [Elsa] mår bättre i perioder, däribland sommarperioden. Förvaltningsrätten noterar att vården uttryckt att det saknas en medicinsk förklaring till en sådan årstidsvariation men saknar, som redan ovan sagts, anledning att ifrågasätta att [Elsas] besvär varierar.

Förvaltningsrätten konstatera dock att det inte finns uppgifter från sjukvården om att det gjorts försök att trappa ner näringsdroppet och bedömer att det till övervägande del beror på att Victoria Thorstensson kontinuerligt rapporterat om fortsatta besvär med i huvudsak illamående eller smärta även om hon lämnat uppgifter om att det varit bättre under en period. Det är också besvärande att Victoria Thorstenssons uppgifter om bättre perioder i stora drag redovisas i efterhand vilket även detta försvårat för vården att kunna överväga justeringar i pågående vårdinsatser.

I sammanhanget noterar förvaltningsrätten att [Elsa] har en hög skolfrånvaro och bedömer att det saknas en tydlig förklaring till denna. Förvaltningsrätten noterar vidare att [Elsas] pedagog uppgett att [Elsa] kommer till skolan vid en senare tidpunkt än tidigare sedan familjen flyttat och att [Elsa] ställer mycket höga krav på sig själv.

Enligt förvaltningsrätten har det inte kommit fram annat än att Victoria Thorstensson agerat och agerar med [Elsas] bästa i åtanke. Förvaltningsrätten bedömer dock att Victoria Thorstenssons inkännande med [Elsa], så som det kommer till uttryck, det sätt på vilket hon har kontakt med sjukvården samt den information hon lämnar och den hon inte lämnar förhindrar sjukvården från att kunna verifiera och klarlägga omfattningen av [Elsas] besvär och behov av lämpliga medicinska åtgärder. Agerandet innebär att [Elsa] riskerar att utsättas för onödiga och mer omfattande vårdåtgärder än vad som krävs. Enligt förvaltningsrätten utgör detta en påtaglig risk för att [Elsas] hälsa och utveckling kan skadas. På grund av dessa brister i omsorgen föreligger det därmed ett vårdbehov.

Sjukdomstillståndet har också, utan att det finns medicinska belägg för att så är nödvändigt, tagits till intäkt för att [Elsa] endast i begränsad utsträckning tar del av den utbildning och det sociala sammanhang som normal skolgång innebär och som är väsentligt för att ge [Elsa] goda förutsättningar framåt. Även dessa inskränkningar utgör enligt förvaltningsrättens bedömning sådana omsorgsbrister som kan utgöra en påtaglig risk för att [Elsa] hälsa och utveckling skadas
Läs vad domstolen faktiskt skriver:

Domstolen medger att barnet har en svår kronisk sjukdom (PIPO) och faktiskt har haft så ont att hon skrikit på sjukhus.

Domstolen medger att mamman alltid agerat för barnets bästa.

Domstolen medger att barnet alltid mår bättre under somrarna (vilket förklarar varför droppet kunde minskas hos jourhemmet under just sommaren!).

Ändå lyckas domstolen via soc vända mammans engagemang och barnets dokumenterade sjukdom till en "omsorgssvikt"! Hur? Genom att påstå att mamman varit "för inkännande" när barnet haft ont.

Och var tog de ursprungliga anklagelserna om 100 % dropp och MBP vägen? De sprack! Men i stället för att häva LVU när grundlösheten avslöjades, hittade soc på att mammans omsorg var "för stor". Det är en ren Kafkaprocess.
Citera
2026-08-11, 13:49
  #6502
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Totius
Med hänvisning till pågående diskussion vill jag påminna om skälen för fortsatt omhändertagande enligt Förvaltningsrätten Karlstads dom 2025-07-28 i mål 2735-25 (s. 17 ff, barnets namn ändrat av mig). Det är mycket stor skillnad mot den bild som framförallt kurt-sune och Ajogen ger.

Beslutet grundas på ett omfattande resonemang av förvaltningsrätten där uppgifter från vården, föräldrarna, Elsas ställföreträdare och en rad personer i Elsas närhet vägs in:
Som konstaterats ovan är det sjukvården som fattar beslut om vilka vårdåtgärder som ska vidtas men besluten är i hög grad beroende av den information som lämnas av föräldrarna till ett barn. En överdriven eller felaktig symptombeskrivning kan därför innebära en risk för felaktig ordination eller att beslutade vårdåtgärder pågår längre än vad som är medicinskt motiverat.

Förvaltningsrätten konstaterar att det i utredningen finns delvis motstridiga uppgifter avseende rapporterade och observerade symptom i form av smärta och illamående. Detta gäller både Victoria Thorstenssons uppfattning i förhållande till vad sjukvården uppgett men också de observationer som hon och andra vuxna i [Elsas] närhet beskriver.

Det framgår exempelvis av anteckningar från slutenvården från januari, februari och april 2025 att [Elsa] vårdats inneliggande för smärta i buken. I en anteckning den 22 februari 2025 anges att [Elsa] skrikit av smärta för att hon haft så ont. Detta talar enligt förvaltningsrätten för att det finns tillfällen då [Elsa] upplever kraftig smärta. Samtidigt beskriver Victoria Thorstensson, Mattias Thorstensson och Wilma Bark att [Elsa] löpande verbalt förmedlar när hon har ont eller mår illa, vilket enligt deras uppgifter främst sker under vinterhalvåret.

Förvaltningsrätten noterar i detta sammanhang även att Lars Ekstav, Monica Hagvall och Sofi Vilén bland annat uttrycker att de träffar [Elsa] från och till men att de bortsett från inläggningar på grund av magsmärta inte sett mycket av det som Victoria Thorstensson berättat om [Elsas] symptom. Därutöver har jourhemmet både i kontakt med nämnden och [Elsas] ställföreträdare redogjort för att [Elsa] sedan det omedelbara omhändertagandet inte uttryckt magsmärtor i lika stor utsträckning och att hon deltar i aktiviteter och aktiverar sig utan några begränsningar.

Förvaltningsrätten ifrågasätter inte att [Elsas] besvär hänförliga till sjukdomen kan variera över tid och i omfattning men anser att det framstår som att för stort fokus lagts på vardagliga ”jag har ont/jag mår illa”. Det framkommer exempelvis av uppgifter från Wilma Bark att [Elsa] kan säga sådant i skolan för att slippa vara med på prov eller för att inte behöva gå ut på raster när det inte är så lockande. Det finns också uppgifter från Mattias Thorstensson och jourhemmet som tydligt redogör för att [Elsa] uttrycker smärta/illamående men samtidigt leker vidare som om det inte är en negativ upplevelse. Även Victoria Thorstensson har uppgett att [Elsa] säger när hon har ont och fortsätter med sitt. Det framgår också av Victoria Thorstenssons formuleringar vid den muntliga förhandlingen att en förälder kan säga till sitt barn att ”nu har vi ont i magen/nu mår vi illa”. Hon beskriver detta i samband med att hon önskar att [Elsa] får psykologhjälp för att bearbeta sin sjukdom och de ibland skarpa tillsägelserna från en förälder.

Förvaltningsrätten anser det märkligt att den löpande rapporteringen till sjukvården gällande [Elsas] mående i huvudsak tycks avser förhållandevis lindriga besvär, sett till den skillnad som vuxna i [Elsas] närhet uppfattat när hon behövt inneliggande vård. Det finns anledning att befara att det är de vardagliga uttrycken för smärta och illamående och det eventuella inkännande i måendet som Victoria Thorstensson förmedlar till [Elsa] som Victoria Thorstensson rapporterar till vården och som av vården uppfattas som så omfattande symptom att i vart fall redan pågående vårdinsatser över tid har fortgått oförändrade.

Som framhållits i referenssamtal med sjukvården finns det en risk för att barn med PIPO och barn med långvariga smärttillstånd löper stor risk att utveckla en ökad känslighet för kroppens signaler så som smärta och illamående. Förvaltningsrätten konstaterar att [Elsa] alltjämt är en ung flicka men beskrivs av vårdnadshavare, Mattias Thorstensson, Wilma Bark och hennes ställföreträdare ha förmåga att tydligt uttrycka hur hon mår. Hennes egna uppgifter, förmedlade av henne själv, är därför viktiga i vårdförloppet. Det är dock av vikt att hon lär känna sina egna signaler och sin egen smärta.

I kompletterande referenssamtal med Lars Ekstav från den 16 juli 2025 framgår att näringsdroppet halverats, från cirka 800 ml till 400 ml/dygn, sedan [Elsa] placerats, att [Elsa] numera får i sig stora delar av sitt näringsbehov genom vanlig kost samt att proverna avseende nutritionsnivån varit normala och att [Elsa] inte gått ner i vikt men ska följas i detta med flera avseenden. Vidare framgår att Lars Ekstav är av uppfattningen att det inte tidigare funnits en sådan stabilitet i [Elsas] sjukdomsbild som i dagsläget och att det inte varit aktuellt att trappa ner droppet utifrån att Victoria Thorstensson aldrig rapporterat in någon förbättring, varken under sommaren eller vintern.

Enligt förvaltningsrätten är det tydligt att Victoria Thorstensson är mycket engagerad i [Elsas] vård och att sjukvården i stor utsträckning förlitat sig på Victoria Thorstenssons beskrivning av [Elsas] symptom och mående. Detta har sedan legat till grund för utvärderingen och planeringen av fortsatta sjukvårdsinsatser. Förvaltningsrätten konstaterar att det från flera aktörer inom sjukvården uttrycks i huvudsak likartade uppgifter om oro för att [Elsa] hålls från sjukvården och att det saknas medicinsk dokumentation som bygger på objektiva observationer avseende att [Elsas] smärta och illamående är av den omfattning som Victoria Thorstensson rapporterat till vården.

Mot bakgrund av de förbättringar som redovisats sedan omhändertagandet och med beaktande av att en nedtrappning av näringsdroppet kunnat genomföras på kort tid bedömer förvaltningsrätten att det finns en uttalad diskrepans mellan den bild som framgår av Victoria Thorstenssons uppgifter till sjukvården och [Elsas] situation i dagsläget. Victoria Thorstensson, Mattias Thorstensson och Wilma Bark har visserligen redogjort för att [Elsas] mående är mycket bättre under sommaren och att hon då äter i större utsträckning. Förvaltningsrätten noterar att det därtill finns enstaka uppgifter i journalanteckningar om att Victoria Thorstensson lämnat uppgifter till sjukvården om att [Elsa] mår bättre i perioder, däribland sommarperioden. Förvaltningsrätten noterar att vården uttryckt att det saknas en medicinsk förklaring till en sådan årstidsvariation men saknar, som redan ovan sagts, anledning att ifrågasätta att [Elsas] besvär varierar.

Förvaltningsrätten konstatera dock att det inte finns uppgifter från sjukvården om att det gjorts försök att trappa ner näringsdroppet och bedömer att det till övervägande del beror på att Victoria Thorstensson kontinuerligt rapporterat om fortsatta besvär med i huvudsak illamående eller smärta även om hon lämnat uppgifter om att det varit bättre under en period. Det är också besvärande att Victoria Thorstenssons uppgifter om bättre perioder i stora drag redovisas i efterhand vilket även detta försvårat för vården att kunna överväga justeringar i pågående vårdinsatser.

I sammanhanget noterar förvaltningsrätten att [Elsa] har en hög skolfrånvaro och bedömer att det saknas en tydlig förklaring till denna. Förvaltningsrätten noterar vidare att [Elsas] pedagog uppgett att [Elsa] kommer till skolan vid en senare tidpunkt än tidigare sedan familjen flyttat och att [Elsa] ställer mycket höga krav på sig själv.

Enligt förvaltningsrätten har det inte kommit fram annat än att Victoria Thorstensson agerat och agerar med [Elsas] bästa i åtanke. Förvaltningsrätten bedömer dock att Victoria Thorstenssons inkännande med [Elsa], så som det kommer till uttryck, det sätt på vilket hon har kontakt med sjukvården samt den information hon lämnar och den hon inte lämnar förhindrar sjukvården från att kunna verifiera och klarlägga omfattningen av [Elsas] besvär och behov av lämpliga medicinska åtgärder. Agerandet innebär att [Elsa] riskerar att utsättas för onödiga och mer omfattande vårdåtgärder än vad som krävs. Enligt förvaltningsrätten utgör detta en påtaglig risk för att [Elsas] hälsa och utveckling kan skadas. På grund av dessa brister i omsorgen föreligger det därmed ett vårdbehov.

Sjukdomstillståndet har också, utan att det finns medicinska belägg för att så är nödvändigt, tagits till intäkt för att [Elsa] endast i begränsad utsträckning tar del av den utbildning och det sociala sammanhang som normal skolgång innebär och som är väsentligt för att ge [Elsa] goda förutsättningar framåt. Även dessa inskränkningar utgör enligt förvaltningsrättens bedömning sådana omsorgsbrister som kan utgöra en påtaglig risk för att [Elsa] hälsa och utveckling skadas

Utifrån denna info, vad är mamman anklagad för utifrån förvaltningsrättens information ?

Förvaltningsrätten ska klargöra vad mamman är anklagad för så hon kan bemöta detta. Och försvara sig, precis så som en rätten ska gå till.
Citera
2026-08-11, 13:52
  #6503
Medlem
trustmeiamadoctors avatar
Citat:
Ursprungligen postat av kurt-sune
Vad snackar du om egentligen? Har du helt missat hur Elsa faktiskt behandlades?

Trots att MBP-anklagelserna föll hårt, fortsatte man att behandla Elsa som om mamman men även pappan, syskonen och hela den övriga släkten vore livsfarliga. Det finns ingenting rimligt i det bemötandet.

Vad tyder det på? Jo, att socialtjänsten i smyg körde vidare på MBP-hypotesen, men svängde i dokumentationen och hittade på en ny, lika ogrundad orsak för att hålla LVU-beslutet vid liv nämligen en påstådd "omsorgssvikt".

Vården gjorde allvarliga fel under en lång tid gällande droppet. Mamman hade 100 % rätt i att någonting var fel, vilket ledde till en utdragen konflikt. När hon till slut valde att lämna in en IVO-anmälan besvarade vården det med att anklaga henne för att vilja skada sitt eget barn genom sjukvårdsinsatser.

Det kan helt enkelt inte bli mer Kafka än så här: Vården begår ett fundamentalt fel, mamman anmäler felet och blir som straff anklagad för Munchausen by proxy .

Den anklagelsen sågades sedan totalt av både polisen och förvaltningsrätten. Det var en brutal sågning som visar att beskyllningarna var grovt överdrivna och användes som ett rent vapen för att få tyst på henne.

Att vård och skola tar till orosanmälningar för att tystna krävande föräldrar är tyvärr inget nytt under solen. Och situationen blir sällan bättre när socialtjänsten kopplas in, eftersom de saknar den specialistkompetens som krävs gällande både komplexa vårdfrågor och barnets faktiska behov.

jag lägger ihop ett plus ett här. MBP-anklagelsen var inget annat än fria fantasier utan koppling till Elsas journaler, som hennes mamma snabbt laddade ner.



Det är helt uppenbart när man ser hur hårt MBP-anklagelsen föll. Rena fria fantasier.

Det borde aldrig ens ha skrivits ned, för det fanns noll stöd i journalerna för att mamman ville skada sitt barn. Och det bästa beviset på att allt var hittepå? Elsa lämnades tillbaka till sin familj.

Hade det funnits en gnutta sanning i att mamman var en fara för sitt barn hade soc aldrig lämnat tillbaka henne. Det säger allt. Hela MBP-spåret var ett uppdiktat kort som användes för att rättfärdiga ett övergrepp, och när fakta väl synades fanns det ingenting kvar av det. Ge upp!

Återigen rena spekulationer kring förloppet som presenteras som en sanning.
Citera
2026-08-11, 13:53
  #6504
Medlem
kurt-sunes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Omduvaemin
Utifrån denna info, vad är mamman anklagad för utifrån förvaltningsrättens information ?

Förvaltningsrätten ska klargöra vad mamman är anklagad för så hon kan bemöta detta. Och försvara sig, precis så som en rätten ska gå till.

Det är helt absurt. Men hennes brott är alltså att hon var "för inkännande". Hon led med sitt eget barn när hon hade svåra smärtor och för detta skulle soc straffa hela familjen genom genom en total isolation av Elsa.

Kafka hade vänt sig i graven om han fått höra om denna sinnessjuka historia, som borde höra hemma på 1800-talet. Inte år 2025.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in