Citat:
Ursprungligen postat av
DedicatedPossum
Jag hade nog inte nöjt mig med förklaringen om ”integritetsrisk”. Stora tingsrätter som Attunda, Göteborg och Stockholm lämnar ju fortfarande ut FUP:ar elektroniskt, bl.a. genom säker e-post. Personuppgifter i en FUP kan alltså knappast i sig vara ett tillräckligt skäl för att säga att elektroniskt utlämnande innebär en oacceptabel integritetsrisk.
Jag hade svarat tingsrätten och frågat vilken konkret integritetsrisk de har identifierat i just detta fall, och varför den risken inte kan hanteras genom exempelvis säker e-post.
Jag hade också frågat om detta är en individuell bedömning av just den aktuella FUP:en, eller om Ångermanlands tingsrätt har en generell rutin att inte lämna ut FUP elektroniskt.
Det är en ganska väsentlig skillnad. Om det bara är en generell ”så gör vi”-rutin blir det intressant att veta vilken rättslig eller administrativ grund den rutinen har. Särskilt när andra tingsrätter uppenbarligen kan hantera elektroniskt utlämnande av motsvarande material.
Jag ska försöka förklara en av många anledningar till att man gör som man gör. Sedan gör ni nog bäst i att ta dom här diskussionerna i en annan tråd, för det har inte med fallet att göra...och tro mig trådens läsare har förstått vid det här laget att det är svårt att begära ut aktuell FUP:
För att först klargöra vad som är skyddsintresset i detta så handlar det om den enskildes skydd för sina personliga eller ekonomiska förhållanden. Detta regleras i 35 kap. 1§ OSL samt artikel 9 i GDPR och är anledningen till att man exempelvis kan sekretessbelägga enskildas namn, bostadsadress, hälsotillstånd eller liknande. Om förutsättningarna är så att utlämnandet av uppgifterna
kan komma att innebära men eller skada för den enskilda eller dennes anhöriga.
Går man sedan vidare till själva sakfrågan så har Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) bestämmelser som ger möjlighet att begränsa utlämnande av handlingar/uppgifter om man kan anta att parten som begär ut dessa inte kommer att iaktta sekretess. Detta kan göras med hänvisning till GDPR-förordningens krav på hantering av personuppgifter. Detta är krav som dessutom blir högre ju känsligare personuppgifter det handlar om. Att just FUP:ar innehåller otroligt känsliga uppgifter (för såväl offer/målsägande, anhöriga och även den misstänkte) råder det ju inget tvivel om. Då innehållet i en förundersökning ofta innehåller integritetskänsliga uppgifter om personers hälsa, sexualliv, missbruk, psykisk ohälsa osv. Detta är också uppgifter som är/blir känsliga på framtida längre sikt. Därför kan det bli en kollision eftersom man inte på något sätt har kontroll över hur motparten kommer att lagra uppgifterna, hur dessa kommer spridas/publiceras, om det någonsin tas bort osv. Detta samtidigt som GDPR-förordningen faktiskt säger att man
inte får lämna ut personuppgifter
om man kan befara att behandlingen kommer stå i strid med GDPR.
Om man ser till privatpersoner så kan man i regel anta att dessa inte kommer att iaktta sekretess eller GDPR:s bestämmelser. Det är ju detta forumet ett levande exempel på eftersom sådana slags uppgifter/handlingar lagras, publiceras och sprids där - och ärligt talat, det är ju exakt det "ni" (inte personligt riktat) har för avsikt att göra när ni får tag på FUP:en. Nu vidare: Men eftersom att offentlighetsprincipen fortfarande gäller och att domstolarna inte bara kategoriskt kan utgå ifrån att uppgifterna/handlingarna kommer att behandlas på ett sådant sätt så använder man sig av mellanvägen att lämna ut uppgifterna/handlingarna på papper. Detta handlar ju främst om att en FUP i pappersformat är ett enda exemplar (till skillnad från en pdf-fil) och att det krävs mer för att kunna lagra, publicera och sprida (då du fysiskt måste visa pappershandlingarna, alternativt kopiera eller scanna).
Till detta skall sägas att rättsläget rent förvaltningsmässigt i övrigt är klart och att domstolarna, som agerar på det sättet man gör, inte bryter mot någon lag. Exempelvis så ger avgiftsförordningen myndigheter rätt att ta betalt för papperskopior av allmänna handlingar som man ger ut (över 10 sidor). Så där sker inget principiellt fel. Förvaltningslagen och Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) ger aktuell myndighet rätt att bestämma hur en allmän handling skall lämnas ut. Så inget principiellt fel har begåtts oavsett om man lämnat ut FUP:en på papper eller digitalt. Tilläggas skall också att man inte bryter mot Tryckfrihetsförordningen och offentlighetsprincipen, eftersom man di facto inte nekat någon att ta del av handlingen i fråga.