2026-08-09, 19:06
  #1
Medlem
Ber om ursäkt för den något tillknycklade rubriken. Ska försöka att förtydliga nedan, men har man bråttom går det att nöja sig med det fetstilta.

Jag har sent omsider börjat förstå att nästan allt i samhället, samhällsdebatten och nyheter still stor del prägas av nationalekonomiska samband/faktorer. Därför kan det för samhällsorienteringen och allmänbildningen vara nyttigt att studera nationalekonomi.

Jag har förvisso för länge sen läst A-kursen (30 hp) i nek, och har väl därför grundläggande förståelse för utbud-och-efterfrågan, inflation-räntor-konjukture etc. Trots det känner jag att är långt ifrån bekväm med att ha en hyfsad förståelse för hur ekonomin och samhället kommer påverkas av något makroekonomisk händelse. Bara en sån sak som diskussionen om marknadshyror gör mig förvirrad.

Jag vill därför få ett bättre grepp och trygghet i ex. politiska debatter, men jag orkar inte läsa hur mycket som helst. Jag tänker därför så här: Anta att man är en blivande politiker (vill förtydliga att jag gudskelov inte är det), hur mycket nek tycker ni att man borde ha läst för att vara kompetent i debatter, diskussioner, förstå underlag från utredningar etc. Av egen erfarenhet verkar inte A-nivån räcka. Räcker det med C-nivån, eller behöver man läsa en hel master? .
Citera
2026-08-09, 19:21
  #2
Medlem
kyrkstockens avatar
Milton Friedman hade autism (extremt vanligt bland nationalekonomer) och förstod inte alls samhället han levde i.

Gunnar Myrdal är känd för att haft fel om allt (inget skämt).

Så akademiska studier har ingen korrelation till att förstå samhället vi lever i.

Nationalekonomi har ett väldigt tunt vetenskapligt lager.
Det handlar framför allt om att försöka bevisa om att den egna politiska ståndpunkten är rätt.

Historia är vägen att förstå samhället vi lever i.
Ekonomisk historia är ett ämne som studerar den faktiska verkligheten.

Ingen lyssnar på ekonomiska historiker. De får bara komma till tals efter en krasch då de får förklara varför det gick åt helvete.
När hjulen snurrar vill ingen höra att det kommer att gå åt helvete.

Man behöver inte ha läst någonting. Våra politiker har ingen aning om vad pengar kommer ifrån.
Det är bara en liten cell inom vänsterpartiet som är intresserade av vad banken gör efter klockan tre.

Politiker använder charlatanerna i forskarvärlden som Myrdal, Sarnecki för att driva igenom reformer som går emot all vetenskap.
__________________
Senast redigerad av kyrkstocken 2026-08-09 kl. 19:24.
Citera
2026-08-09, 19:24
  #3
Medlem
GustavAdams avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Bortkastatkonto
Ber om ursäkt för den något tillknycklade rubriken. Ska försöka att förtydliga nedan, men har man bråttom går det att nöja sig med det fetstilta.

Jag har sent omsider börjat förstå att nästan allt i samhället, samhällsdebatten och nyheter still stor del prägas av nationalekonomiska samband/faktorer. Därför kan det för samhällsorienteringen och allmänbildningen vara nyttigt att studera nationalekonomi.

Jag har förvisso för länge sen läst A-kursen (30 hp) i nek, och har väl därför grundläggande förståelse för utbud-och-efterfrågan, inflation-räntor-konjukture etc. Trots det känner jag att är långt ifrån bekväm med att ha en hyfsad förståelse för hur ekonomin och samhället kommer påverkas av något makroekonomisk händelse. Bara en sån sak som diskussionen om marknadshyror gör mig förvirrad.

Jag vill därför få ett bättre grepp och trygghet i ex. politiska debatter, men jag orkar inte läsa hur mycket som helst. Jag tänker därför så här: Anta att man är en blivande politiker (vill förtydliga att jag gudskelov inte är det), hur mycket nek tycker ni att man borde ha läst för att vara kompetent i debatter, diskussioner, förstå underlag från utredningar etc. Av egen erfarenhet verkar inte A-nivån räcka. Räcker det med C-nivån, eller behöver man läsa en hel master? .
Det spelar nog ingen roll hur mycket du läser för så fort "ekonomi" lämnar "ränta på ränta" och för in variabler som är beroende av vad olika människor tror och säger så blir det väldigt osäkra beräkningar.
Alla resultat måste förses med tillägget "i detta scenario".
Om du har koll på vad som ska hända i framtiden då kan du räkna exakt rätt.
Eftersom ingen har det så blir det bara gissningar, mer eller mindre kvalificerade.
Ingen såg Hormuz-blockaden komma för 5 år sedan.
I vart fall mycket få såg det.
Die Grune i Tyskland trodde väl aldrig att deras bilindustri skulle kollapsa heller, när de stängde kärnkraften och lobbade för elbilar.
Citera
2026-08-09, 19:27
  #4
Medlem
En del kan allt om Harry Potter, andra om nationalekonomi.

För att "förstå nyheter/samhället etc." så behöver man egentligen inte veta någonting mer om ekonomi än att det är ett trossystem bland många andra som en hårlös apa fantiserat fram. Det räcker egentligen så. (Ungefär som jag vet att Harry Potter är en serie med fantasy-böcker, det räcker gott).
Citera
2026-08-09, 19:39
  #5
Medlem
GustavAdams avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Bortkastatkonto
Ber om ursäkt för den något tillknycklade rubriken. Ska försöka att förtydliga nedan, men har man bråttom går det att nöja sig med det fetstilta.

Jag har sent omsider börjat förstå att nästan allt i samhället, samhällsdebatten och nyheter still stor del prägas av nationalekonomiska samband/faktorer. Därför kan det för samhällsorienteringen och allmänbildningen vara nyttigt att studera nationalekonomi.

Jag har förvisso för länge sen läst A-kursen (30 hp) i nek, och har väl därför grundläggande förståelse för utbud-och-efterfrågan, inflation-räntor-konjukture etc. Trots det känner jag att är långt ifrån bekväm med att ha en hyfsad förståelse för hur ekonomin och samhället kommer påverkas av något makroekonomisk händelse. Bara en sån sak som diskussionen om marknadshyror gör mig förvirrad.

Jag vill därför få ett bättre grepp och trygghet i ex. politiska debatter, men jag orkar inte läsa hur mycket som helst. Jag tänker därför så här: Anta att man är en blivande politiker (vill förtydliga att jag gudskelov inte är det), hur mycket nek tycker ni att man borde ha läst för att vara kompetent i debatter, diskussioner, förstå underlag från utredningar etc. Av egen erfarenhet verkar inte A-nivån räcka. Räcker det med C-nivån, eller behöver man läsa en hel master? .
Som alternativ till en massa studier på "högre lärosäten" så kan du läsa A Cervenkas bok "Vad är pengar".
Den boken är inte så dum.
Citera
2026-08-09, 19:44
  #6
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av kyrkstocken
Milton Friedman hade autism (extremt vanligt bland nationalekonomer) och förstod inte alls samhället han levde i.

Gunnar Myrdal är känd för att haft fel om allt (inget skämt).

Så akademiska studier har ingen korrelation till att förstå samhället vi lever i.

Nationalekonomi har ett väldigt tunt vetenskapligt lager.
Det handlar framför allt om att försöka bevisa om att den egna politiska ståndpunkten är rätt.

Historia är vägen att förstå samhället vi lever i.
Ekonomisk historia är ett ämne som studerar den faktiska verkligheten.

Ingen lyssnar på ekonomiska historiker. De får bara komma till tals efter en krasch då de får förklara varför det gick åt helvete.
När hjulen snurrar vill ingen höra att det kommer att gå åt helvete.

Man behöver inte ha läst någonting. Våra politiker har ingen aning om vad pengar kommer ifrån.
Det är bara en liten cell inom vänsterpartiet som är intresserade av vad banken gör efter klockan tre.

Politiker använder charlatanerna i forskarvärlden som Myrdal, Sarnecki för att driva igenom reformer som går emot all vetenskap.

Det där kan väl ändå inte stämma helt? Av det lilla jag förstår så har ju de här nationalekonomiska sambanden en ganska direkt inverkan på helt vanliga företag och oss konsumenter i vardagen. Om till exempel banker och näringsidkare tror att inflationen är på väg upp, och att Riksbanken därför kommer att höja räntan, så agerar de väl utifrån den förväntningen när de fattar beslut om lån och utlåning? Det i sin tur påverkar ju direkt våra möjligheter att köpa hus, företagens vilja att investera och i förlängningen om det skapas några nya arbetstillfällen. Det känns som att de här förväntningarna styr väldigt mycket av det som faktiskt händer i samhället.

Jag håller absolut med om att det finns mycket ideologi inom ämnet och att ekonomer ofta har haft fel, men är det inte lite väl hårt att avfärda hela forskningsfältet? Det handlar kanske inte om att hitta någon absolut, perfekt sanning, utan mer om att ha en hyfsad karta för att kunna förutse vad som händer när man skruvar på en viss politisk kran. Det är väl också därför jag funderar på hur mycket man faktiskt behöver sätta sig in i det här för att kunna hänga med i debatterna på ett vettigt sätt.
Citera
2026-08-09, 19:56
  #7
Medlem
GustavAdams avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Bortkastatkonto
Det där kan väl ändå inte stämma helt? Av det lilla jag förstår så har ju de här nationalekonomiska sambanden en ganska direkt inverkan på helt vanliga företag och oss konsumenter i vardagen. Om till exempel banker och näringsidkare tror att inflationen är på väg upp, och att Riksbanken därför kommer att höja räntan, så agerar de väl utifrån den förväntningen när de fattar beslut om lån och utlåning? Det i sin tur påverkar ju direkt våra möjligheter att köpa hus, företagens vilja att investera och i förlängningen om det skapas några nya arbetstillfällen. Det känns som att de här förväntningarna styr väldigt mycket av det som faktiskt händer i samhället.

Jag håller absolut med om att det finns mycket ideologi inom ämnet och att ekonomer ofta har haft fel, men är det inte lite väl hårt att avfärda hela forskningsfältet? Det handlar kanske inte om att hitta någon absolut, perfekt sanning, utan mer om att ha en hyfsad karta för att kunna förutse vad som händer när man skruvar på en viss politisk kran. Det är väl också därför jag funderar på hur mycket man faktiskt behöver sätta sig in i det här för att kunna hänga med i debatterna på ett vettigt sätt.
Som jag skrev - läs Cervenkas bok.
Jag minns ett avsnitt från Aktellt (eller om det var Rapport) där nyhetsankaret försökte tvinga ur övlt J Paasikivi vad som skulle hända i Ukraina och han svarade:
- Jag vet inte. Problemet med framtiden är att den inte har varit än, så ingen har facit.
Citera
2026-08-09, 19:57
  #8
Medlem
ReijoHervonens avatar
Nationalekonomi är politiserat trams. Det finns två skolor, Libertarianerna/ Friedmans gäng som högern följer och Kenynesiansismen som sossarna följer. Båda handlar bara om politisk inriktning och att gynna vissa grupper i samhället.

Lär dig historia om du vill förstå världen, nationalekonomerna är slöa i huvudet på riktigt.
Citera
2026-08-09, 19:59
  #9
Medlem
ReijoHervonens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av GustavAdam
Die Grune i Tyskland trodde väl aldrig att deras bilindustri skulle kollapsa heller, när de stängde kärnkraften och lobbade för elbilar.
Det gjorde dom garanterat. Dom där människorna vill förstöra för andra, det är deras drivkraft.
Citera
2026-08-09, 20:03
  #10
Medlem
GustavAdams avatar
Citat:
Ursprungligen postat av ReijoHervonen
Det gjorde dom garanterat. Dom där människorna vill förstöra för andra, det är deras drivkraft.
OT nu, men tror det är att ta i. De vill en massa o begriper inte bättre och så då blir det som det blir.
I stort har de rätt. Evig tillväxt i en värld med ändliga resurser går inte att räkna hem.
Men att tro att det ska fixas innan år 2050 det är en utopi.
__________________
Senast redigerad av GustavAdam 2026-08-09 kl. 20:05.
Citera
2026-08-09, 20:28
  #11
Medlem
FallerIfallerAs avatar
Ingenting är mitt korta svar!
Citera
2026-08-09, 20:32
  #12
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Bortkastatkonto
Ber om ursäkt för den något tillknycklade rubriken. Ska försöka att förtydliga nedan, men har man bråttom går det att nöja sig med det fetstilta.

Jag har sent omsider börjat förstå att nästan allt i samhället, samhällsdebatten och nyheter still stor del prägas av nationalekonomiska samband/faktorer. Därför kan det för samhällsorienteringen och allmänbildningen vara nyttigt att studera nationalekonomi.

Jag har förvisso för länge sen läst A-kursen (30 hp) i nek, och har väl därför grundläggande förståelse för utbud-och-efterfrågan, inflation-räntor-konjukture etc. Trots det känner jag att är långt ifrån bekväm med att ha en hyfsad förståelse för hur ekonomin och samhället kommer påverkas av något makroekonomisk händelse. Bara en sån sak som diskussionen om marknadshyror gör mig förvirrad.

Jag vill därför få ett bättre grepp och trygghet i ex. politiska debatter, men jag orkar inte läsa hur mycket som helst. Jag tänker därför så här: Anta att man är en blivande politiker (vill förtydliga att jag gudskelov inte är det), hur mycket nek tycker ni att man borde ha läst för att vara kompetent i debatter, diskussioner, förstå underlag från utredningar etc. Av egen erfarenhet verkar inte A-nivån räcka. Räcker det med C-nivån, eller behöver man läsa en hel master? .
Ju mer du har läst på så förstår du ju såklart mer av sammanhangen.
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in