Hur mycket nationalekonomi behövs för att förstå nyheter/samhället etc

Man behöver förstå tillräckligt mycket ekonomi och idéhistoria för att kunna se de stora dragen i olika skeenden, och både dess sannolika konsekvenser och dess mindre troliga. Där ger ämnen som nationalekonomi, juridik, ekonomisk historia, historia, statsvetenskap och sociologi en bra grund och en hygglig bredd.Men man behöver knappast doktorera i något av ämnena.

Den stora skillnaden som jag ser mellan folk som har pluggat på högre nivå, och autodidakter, är att de som läser själva oftare snöar in på ett spår som gör att de missar de andra möjliga perspektiven. Högskolan har sina brister, men den är ganska bra på att genom diskussion och olika uppgifter lära folk förstå hur teori och praktik samverkar i samhället och få studenter att argumentera för åsikter som de själva inte håller med om.

Personligen så tycker jag att politiker gärna får komma från olika bakgrund och ha olika utbildningsgrad, men när det gäller ministrar så tycker jag att de bör ha relevant utbildning och/eller arbetslivserfarenhet.

TS har rätt. Några (två, tre) B-kurser 7.5 tror jag är värdefulla. Framförallt Public Finance (Offentlig Finansiering) som går in på skattemodeller. Sen behöver du också läsa en del ren företagsekonomi, för att förstå hur lönsamhet och konkurrens kan förbättras. Detta kan du göra på halvtidskurser.

Upp till C-nivå räcker för det du efterfrågar. Det är dock viktigare att förstå vilka antaganden som ligger bakom modellerna och glidningen till normativa slutsatser som ofta bakas in utan att erkännas öppet.

BNP-tillväxt behandlas exempelvis genomgående som något önskvärt i makroekonomin; det är i praktiken ett normativt ställningstagande -- tillväxt är bra, snarare än att tillväxt kan vara ett medel för att uppnå vissa mål.

Det man inte får gratis av A-C-kurserna är en historisk/genealogisk blick på disciplinen själv. Nationalekonomins nuvarande teorier är inte någon naturlig slutpunkt, utan resultatet av specifika teoretiska konflikter och historiska utvecklingsförlopp -- från den marginalistiska revolutionen och den neoklassiska traditionen till keynesianism, neoklassisk syntes, monetarism, nya klassiska modeller, nykeynesianism osv. Vissa teoritraditioner som varit mycket inflytelserika har dessutom i praktiken blivit bortglömda eller kraftigt marginaliserade. Friedrich List t.ex. är viktig för att förstå att frihandel inte alltid har varit den självklara ekonomiska ortodoxin.

Därför tror jag att ekonomisk historia och studier av alternativa paradigm är minst lika viktigt som ytterligare standard-NEK. NEK lär dig modellerna; det viktiga är också att förstå varför just dessa modeller dominerar, vilka antaganden de bygger på och vad de utesluter.

Jo, mycket av nationalekonomin är riktigt dålig.
Många ifrågasätter dess "vetenskapliga grund" och menar att det framför allt handlar om att försöka bevisa att den egna politiska uppfattningen är rätt. Många av de mest kända nationalekonomerna är rena stollar på såväl höger som vänsterkanten.
Men de säger saker som höger och vänsterpolitiker vill höra.

Men det gäller ju inte all nationalekonomi eller nationalekonomer.
Studerar man tex tidigare konjunkturer för att förutspå framtida så ägnar man sig egentligen åt "ekonomisk historia" som är ett helt annat fält.

Jag tror det var 2011 som några fick "nobelpriset i ekonomi" som redan året efter visade sig vara helt fel.

Man ser det man vill se helt enkelt. Så är det i många fält men just nationalekonomi har stuckit av historiskt.

Frågan som ställdes var dock om nationalekonomi som ett instrument för att förstå sin omvärld.

En del kan tydligen bli doktorer och professorer, få nobelpris och aldrig förstå världen omkring oss. Den kanske helt enkelt är för komplicerad. Variablerna är för många.



Men det gäller ju inte alla

Sista jag kollade så övergår historia till nationalekonomi.
Förenklat så behöver du även vara påläst i historia och acceptera att pengar styr ALLT. Och sen lära dig läsa mellan raderna i ALL nyhetsrapporteringen.

Det beror på vad man slutligen förespråkar som politiker.
Driver man en enklare politik som S eller M så hade det räckt med C-nivå med relevant inriktning.
Börjar man experimentera med skatter som MP bör man vara forskare.
https://www.gu.se/nyheter/ny-torsten-soderbergprofessor-ska-studera-hur-ekonomisk-politik-kan-bli-mer-effektiv-och-rattvis

Hmm. Artikeln styrker väl snarare påståendet att om du ska ta fram ny kunskap om skatter, och förmedla den, så behöver du doktorera. Men behöver ex. en finansminister eller statsminister en för att förstå när samma expert förklarar inverkan av en viss skatt? Allmänläkare behöver inte vara experter i radiologi för att förstå råden från radiologen etc.

Amanda Lind (MP) verkade inte kunna nationalekonomi i en valdebatt i våras.
Klipp: https://www.youtube.com/watch?v=C-DT18mY0UM
Visst kan en ekonomikandidat se igenom en del misstag, men för att verkligen kunna syntetisera träffsäkra prognoser så behöver man lägga mycket mer tid. För MPs vill göra nationalekonomi svårare med konstiga skatter så behöver man kunna reflektera på skatter på en djupare nivå.

Det jag tolkar ut från artikeln är att man behöver forska på området att kunna göra bra bedömningar.
Om du hittar en pålitlig analys av MPs ekonomiska strategi så önskar jag att du hör av dig.

Som blivande politiker behöver du inte nek. Du behöver inte den typen av kulturell utbildning alls, och inte någon vetenskaplig utbildning heller.

Den absolut viktigaste personliga egenskapen är förmågan att dölja din narcissism (vilket även betyder att du behöver vara avvikande som person från början).

Du ska inte bara kunna ljuga i extremt pressade situationer (framför kamror, i rättssalar, framför
publikhav fyllda av barnfamiljer, pressad av skickliga debattörer), du måste kunna gå hem och sova gott efteråt också annars bryter du ihop snabbt. Du behöver alltså personliga avvikelser besläktade med rena psykopater. Men om alla som ser dig upplever att du är sjuk i huvudet kommer du inte långt, alltså behöver du en mycket stor förmåga att dölja detta. Det sistnämnda kan man träna sig till.

Det var svaret på din fråga, men det låter som vad du egentligen vill är att bättre förstå vad TVn pratar om. Då är ändå steg 1 att förstå att det mesta av det material som presenteras för dig inte har som syfte att vara korrekt. Det mesta är politik, inte vetenskap.