Citat:
Ursprungligen postat av
Negerhanen
Varför är det inte kvinnans fria val att sälja sex?
Alla män vill ha sex, men alla män kan inte vara åtrådda. Vill du berätta för alla oattraktiva män att de aldrig får ha sex p.g.a. att du inte tycker det? Jag tycker det är en sadistisk hållning, med tanke på att det uppenbarligen fungerar att ha en sexmarknad som de kan ta del av.
Eller gillar du inte tanken på att män kan betala för sex istället för att leva upp till en slags standard eller ideal som kvinnor har bestämt för att känna åtrå?
Kan inte varje kvinna få bestämma vad hon vill sätta för typ av standard för att låta någon få sexuell tillgång till henne?
Varför håller det inte?
Män objektifierar kvinnor sexuellt. Att alla män inte vågar stå för det är en annan fråga.
Även män som tänder på män objektfierar, men objektet är då en man istället.
Att en man sen idealiserar en kvinna och förälskar sig i henne gör inte att den sexuella objektifieringen upphör.
Moraliserande trams.
Min förväntan på sex i den här teoriteserade diskussionen är ju sprungen ur en drift jag är född med. Det är snarare en förhoppning än en förväntan. Men låt gå, säg att jag ger henne skulden för min förväntan (det gör jag inte irl), är det bättre att jag köper sex då, eller måste jag gråtrunka själv för att du ska bli nöjd? Antingen eller, ja/nej svar tack.
Hennes inre liv är separat från min drift att ha sex. Så ja, hennes inre liv är ointressant i sammanhanget.
Jag har inte blivit sårad mer än vanligt.
Alla är inte hjälplösa och styrda av sina känslor. Kan du tänka dig det eller skrämmer det dig?
Är det rationellt att bli sårad av en kvinna för att man inte lever upp till hennes ideal av en man eller kan du tro att vissa inte bygger sitt välmående efter hur bekräftade de blir av kvinnor?
Som på alla marknader så får man väga för och nackdelar och själv välja vad man är villig att uppoffra för att tjäna pengar. Gillar man det inte, så kan man skaffa ett annat jobb.
Du har nu själv formulerat kärnan:
”Hennes inre liv är ointressant i sammanhanget.” Det är inte ett motargument mot min analys, utan en
direkt bekräftelse av den.
Att en kvinna har rätt att sälja sex är en helt separat fråga. Jag granskar
inte kvinnors val, utan din uttalade likgiltighet inför kvinnans upplevelse – inklusive den flickvän du själv använde som exempel. Hennes frivillighet gör inte din hållning empatisk.
Du blandar också ihop att betrakta en kropp sexuellt med att reducera en människa till en kropp. De flesta kan känna stark fysisk åtrå och samtidigt påverkas av om den andra vill, njuter eller helst hade sluppit. Du säger uttryckligen att detta är irrelevant för dig. Det är det som sticker ut.
Och nej, alternativet till sexköp är inte att ”gråtrunka”. En vuxen människa klarar av att bära sin egen drift, söka ömsesidigt sex och acceptera att ingen är skyldig honom tillgång.
Du försöker kalla din empatiska avstängdhet för rationalitet och självständighet. Men när en annan människas inre liv upphör att ha betydelse så snart det står mellan dig och din behovstillfredsställelse, är det varken styrka eller realism. Det är en instrumentell människosyn och en påfallande svag empatisk broms.
Det du beskriver inte är någon allmän manlig sanning...det du uppvisar är ett relationellt och sexuellt oroande sätt att förhålla sig till andra människor.