Fartygskollision utanför Tjörn, två personer saknas, 2026-07-28 - hittade avlidna

Ja, det har jag gjort. Du refererar till en skrivning or boken för förarintyg som är en förenklig av COLREGs. Läs här och begrunda, vi kan talas vid senare:

https://www.transportstyrelsen.se/tsfs/TSFS_2009-44.pdf

Nej, han häktades för att han är misstänt för vållande till annans död. För häktning behövs ytterligare någon parameter för att motivera häktningen, i det här fallet risk för att han skulle avvika från landet OCH risk för att han skulle påverka vittnen och utredningen.

Du är för rolig. Jag tror du har en stor mission i att föra fram ditt budskap på alla förarintygsutbildningar. Låt oss se vad som händer efter utredning och juridisk process.

Kollade med Grok, lång text men läs nedan:

I Riksåklagarens riktlinjer (RåR 2021:1) och i förarbeten nämns situationen generellt som ett typiskt exempel:

när den misstänkte genom vårdslöshet orsakat en anhörigs död,
eller när den misstänkte själv skadats svårt eller lidit av svår sjukdom i samband med gärningen.

Det är alltså ett erkänt tillämpningsområde, men beslutet fattas diskret och individuellt. Statistik visar att dessa extraordinära fall är extremt få (några tiotal per år totalt, och bara en bråkdel av dem rör just anhörigs död).

Vad man däremot ser offentligt
I de fall som blir offentliga – till exempel när en förälder åtalas för vållande till annans död efter en trafikolycka eller annan oaktsamhet som drabbat familjen – har åklagaren bedömt att det finns ett väsentligt allmänt intresse av åtal. Det kan bero på att oaktsamheten var mer allvarlig (t.ex. rattfylleri, hög hastighet eller upprepat risktagande), att det finns andra målsäganden, eller att rättsfrågor behöver prövas.
Sammanfattningsvis: Möjligheten används i praktiken i enstaka tragiska familjefall, men just eftersom den används restriktivt och utan offentlig process blir exemplen sällan kända. Det finns ingen katalog eller lista över sådana beslut tillgänglig för allmänheten.

Jag är inte den som repeterar "omdömeslöst" som "en broken record". Och jag har varit befälhavare till sjöss på större fartyg som ofta går i trång farled i 15 år så jag kan mina skyldigheter. Reglerna är tydliga, upphinnande är upphinnande även om det är en eka man kör ikapp. Dock skall mindre fartyg i trång farled:

a) Korsa leder i skarp vinkel
b) Om de ligger i leden (vilket antagligen var fallet här), hålla så väl styrbord de kan som säkerheten medger - vilket eventuellt inte var fallet

Detta undantar dock inte det större fartyget från sin skyldighet att hålla utkik och väja som upphinnande. Och kräver säker navigation i en trång farled att man passerar, så är man skyldig att signallera.

Förarintygsboken är skriven på ett förenklat vis.

Ett fartyg enligt sjövägsreglerna är alla farkoster som kan användas till transport på vatten. En eka liksom en supertanker är båda fartyg. Du blandar ihop definitionen med skepp.

Lycka till med din mission på förarintygsutbildningarna. Du kommer säkert att få många anhängare bland dina ”Kollegor”.
Herregud vilken omdömeslös snipaförare. Mitt i farleden utan uppsikt. Det här påminner om plotterassisterad grundstötning. Förare stirrandes på skärmen utan tanke på vad som kan finnas i omgivningen förutom det som visas på skärmen.
Återigen mycket sorglig. RIP mor och barn.

Jag passade på att läsa hur Upphinnande beskrivs i Förarintygsmaterialet. Det är lika tydligt där. Gå ned till Kapitlet kring Upphinnande. De har till och med visualiserat regeln med en Stenabåt som kör ikapp en liten segelbåt och texten "Upphinnande väjer". Kan nog inte bli mer tydligt än så.

http://forarintyg.se/Vajningsregler/Fartyg

Men fortsätt du och rabbla om "omdömeslöst" om du vill det. Ett mindre fartyg har fortsatt rätt att ligga i en stor led men bör hålla väl styrbord.

Ja samma rätt som du har att stå mörkklädd mitt i natten på en motorväg. Men återigen. Vi får se vad utredningen och den juridiska processen visar.

Där han låg var han dock tvungen att fortsätta i ledens riktning ett bra tag till om han inte ville köra rakt igenom Älgön (minst 1 sjömil kvar i ledens riktning). Däremot kanske han, medvetet eller omedvetet, börjat kompromissa på sitt läge "väl styrbord i leden" med avsikten att vika av 10 min senare. Han korsade inte leden, men han kanske inte låg så väl styrbord som han borde.

Det fråntar inte skyldigheten för det större fartyget att som upphinnande väja (d v s slå av på farten) eller signallera. Och, de hade inte ens koll på att båten var där. Skuldfrågan börjar där.

Nja skuldfrågan börjar långt tidigare än så. Som snipaförare säger sjövägsreglerna att du ska hålla dig borta från farleder med tung trafik och dålig sikt, och vid behov försiktigt och under god uppsikt korsa den snabbast möjligt.

OK, men nu vet vi att:
* Olyckan skedde runt 10 minuter innan solnedgång på en svensk sommarkväll (med skymning).
* Sjögången var mild (runt 0.5m enligt vittnen i denna tråd "i en Ryds 475") och det regnade runt 2mm på en timme
* Det större fartyget hade varit upphinnande "under en längre tid"
* Det mindre fartyget/snipan låg i leden
* Att det större fartyget inte hade observerat snipan

Vi vet inte:
* Om pappan i snipan hade observerat fartyget tidigare och ansett att det fanns gott om plats att passera eller om han enbart fokuserade föröver
* Om snipan höll sig tillräckligt väl styrbord i leden

Alla olyckor måste ses på med den välkända schweizerosten i åtanke, minskas marginalerna så höjs risken. Att hålla sig väl styrbord i leden, tända lanternorna "lite för tidigt", ha en bra radarreflektor, hålla god utkik även akteröver minskar risken. Skyldigheterna ligger dock fortfarande hos lastfartyget som var upphinnande.

Att kalla någon som i rimligt väder kör en tung snipa i en inomskärs farled för omdömeslös är inte bara inhumant och dumt utan rent utsagt korkat. Inte minst efter en tragisk olycka. Och skall man vara så stursk så får man ju i alla fall lära sig reglerna först.