Jag förstår inte storheten i Half-Life serien

När Half Life 2 släpptes var det verkligen banbrytande på många sätt. Grafik, AI och fysik utvecklades i stormsteg under den här perioden. Doom 3 och Far Cry hade släppts något tidigare och satt ribban för vad som var möjligt i dessa avseenden, men half life 2 var nog först med att verkligen låta spelaren utnyttja spelfysiken på ett kreativt sätt.

Efter HL2 blev det på kort tid ett standardgrepp att inkludera liknande fysik i vart och vartannat FPS. Alla taffliga plagiat av gravity gun som utvecklare försökte klämma in i FPS under åren som följde vittnar om genomslagskraften.Det suggestiva berättandet och den stumma protagonisten gav också en unik atmosfär till spelen. Att modscenen var så stor och lättillgänglig gjorde också mycket för både half life och half life 2.

Livet på Half-Life ökades markant med alla moddar som fanns, det var iaf där min behållning låg.
Day of Defeat
The Specialists
The Battlegrounds
Natural Selection
Sven Co-Op
Piraters, Vikings & Knights
med fler var bra och del 2 hade också bra moddar.
3 fick retail versioner, CS/Counter-Strike, DoD, The Ship.

Gillade faktiskt verkligen Transformers Quake 2 mod den var så rolig och man kan transformera sig haha.
Gillade variationen och pusseln i Half-Life.
Och musiken finns ju något att önska.

Unreal var först med stora öppna ytor utomhus i fps spel om jag inte minns fel?.
Iofs Doom kanske till och med var före?
Nu djupgräver jag, haha.
Quake 2 kändes så "stängt".

Men allting var så nytt då och det var första gången man upplevde det, det är därför dessa spelen är så stora.

Men nu var det iofs om Half-Life.
Men man måste dra upp dom andra spelen före för att förstå, tror jag.

Framför allt så måste man ha spelat tidigare spel för att förstå hur revolutionerande Half-Life faktiskt var.

Ja men det är det jag menar, och upplevt det första gången för "man visste inget mer än spelet som kom och fanns då"
Därför tror jag inte man kan sätta sig in i det nu om man inte var med när allt hände.
För man har sett allt nu.

Thief var ju det första man behövde smyga i och som byggde på ljud.

Precis. Jag har lite samma känsla för HL2 som TS har för HL. När jag väl spelade det, så hade jag spelat en hel uppsjö spel som använde mekanismer och så där som uppenbarligen var inspirerade av HL2 men som var mer än något av ett teknikdemo. Men till skillnad från TS så förstår jag ju att det finns ett göra HL2 och det finns ett efter - och att gaming före var klart annorlunda.

Jag tror om man vet om allt detta och spelar spelen i "år ordning" så kan man nog se och förstår hur spelen utvecklades" Men som du sa då måste man spela dom för att fatta.
Och tänka på åren att detta var helt nya spel mekanismer som kom för var spel som alla tar för givet idag. För det finns i alla nu kombinerat.

TS påstår ju att han har gjort det men jag köper det inte riktigt om jag ska vara ärlig.

Okej ja men det är en annan femma haha därför han inte fattar.

Nej precis. Hade han faktiskt varit med då, och gått från Quake 2 som var det fetaste när det kom till singelplayershooters till Half-Life så förstår man grejen. Man behöver så klart inte ha gillat det - men man har inte missat storheten.

Ah håller med precis som med Deus Ex när det kom och hade flera lösningar, ingångar till en byggnad och sätt på att klara en bana.
Men allt sånt var helt nytt då.
Men nu strävar jag ifrån Half-Life igen ber om ursäkt.