Varför har vänstern tappat arbetarklassen och hur ska den vinnas tillbaka?

Förr i tiden var vänstern emot invandring eftersom de konkurrerade på arbetsmarknaden, idag drivs vänstern mest av antivästliga ideal och antivit rasism och vill se väst brinna. Därför har de tappat arbetarklassen. De hatar arbetarklassen eftersom den är vit.

Vänstern har tappat arbetarklassen eftersom de brutit samhällskontraktet om vad Sverige som land ska vara. Arbetarna tog svensk/västerländsk civlization för givet när de röstade fram socialdemokratin, nu serveras något annat. Rent logiskt kommer det västerländska skuffas undan och en ny civilisation tar vid. Alla vet att rasfrämlingar är oförmögna att upprätthålla det västerländska i det långa loppet, eftersom de lever i en annan civilisation mentalt.

S/VPK/MP, alla dem är emot arbetarklassen, vi ska aldrig kunna spara och gå i pension nån gång. Kan vi bo i hus köra en bil och spara för pension så är det orättvist enligt dem, nej nej de pengarna ska gå till andra som aldrig dragit in en skattekrona. Deras billiga slogan är "vi vill höja barnbidraget" och på något vis ska det vara bra. Börja med att göra barnbidraget inkomst beroende, vafan ska två höginkomsttagande få samma bidrag som en ensamstående få. Och sen sätt ett tak på 3 ungar. Ynglar man av sig mer så vafan ha råd med det att skaffa ungar ska inte vara ett yrke.

V har bra politik, 6 timmars arbetsdag, förbjuda vinster i privatägda skolor och en lite mera rättvis
skattepolitik där miljardärs skatt ska införas.

Tror det till viss del beror på att färre identifierar sig som arbetare, och vad det beror på är en
förändrad arbetsmarknad. Politikerna i hop med kapitalister ville att väst bara skulle ägna sig
åt konsumtion men inte producera något, det skulle låglöne länderna göra.
När avindustrialiseringen genomfördes så blev det en annan kultur i hela samhället

Gängkriminalitet och trygghet är ödesfrågor för arbetarklassen. Det är på bruksorter och i förortens hyresrätter som otryggheten och de misslyckade integrationseffekterna märks först. Vänsterns historiska misstag var att släppa trygghetsfrågan till högern och låta ordning och reda tas över av nyliberala krafter.

Att påstå att vänstern vägrar ta i detta stämmer dock inte längre. Socialdemokraterna genomförde en historisk omläggning av migrationspolitiken redan 2016 med den tillfälliga lagen, vilket sedan permanentades 2021 med tidsbegränsade uppehållstillstånd och hårda försörjningskrav som huvudregel. S står idag för en mycket stram och kontrollbaserad invandringspolitik på EU:s miniminivå.

https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/asylsokande-i-sverige/

Tidöpartiernas analys bygger på att kriminalitet i huvudsak är ett resultat av aktörens egna val, slapp moral och låg straffrisk. Därför läggs nästan 100 % av de politiska resurserna på repressiva och rättsliga verktyg, medan de strukturpåverkande motorerna lämnas orörda eller förvärras.

Fördelning av Tidöpartiernas prioriteringar
Det de ÅTGÄRDAR (1–2 faktorer)
Regeringen arbetar nästan uteslutande med faktorer som rör riskkalkylen för individen:

Hög upptäcktsrisk & straffstränghet: Höjda straff, slopade rabatter, anonymiserade vittnen, visitationszoner och utökade polisresurser.

Skolans ordningsregelverk: Fokus på skärpt disciplin, polisanmälningar och informationsutbyte om elever.

Det de IGNORERAR eller FÖRVÄRRAR (6–7 faktorer)
Genom att driva en marknadsorienterad och besparingsinriktad ekonomisk politik nedmonteras de faktorer som faktiskt höjer brytpunkten (som fördröjer steget till brott):

Urholkat välfärdsskyddsnät: Införande av bidragstak och stramare regler för försörjningsstöd sänker den materiella bottenplattan och ökar desperationen i fattiga hushåll.

Bevarandet av marknadsskolan: Skolsystemet förblir skiktat. Skolor i socioekonomiskt utsatta områden tappar resurser och elevunderlag, vilket upprätthåller höga tal av misslyckad skolgång och saknad gymnasiebehörighet.

Prekarisering & trösklar på arbetsmarknaden: Nedskärningar i arbetsmarknadspolitiska insatser och vuxenutbildning försvårar steget från arbetslöshet till den formella ekonomin.

Bostadspolitik och segregation: Inga statliga strukturinsatser för att bygga bort segregationen. Fastighetsmarknadens logik fortsätter att koncentrera fattigdom geografiskt.

Växande inkomstklyftor: Skattesänkningar som gynnar höginkomsttagare och kapitalägare ökar den relativa fattigdomen. Detta eldar på den kommersiella statushetsen och begäret efter snabba pengar.

Skuldfällor och Kronofogden: Brist på reformering av skuldsaneringssystemet, vilket gör att svarta pengar fortsätter vara mer funktionella än vita löner som utmäts.

Slutsats
Genom att skruva upp repressionen samtidigt som de materiella klyftorna ökar skapar politiken en motsägelsefull spiral:

Å ena sidan görs den kriminella banan farligare via polisen, men å andra sidan görs den legala banan ännu svårare och mindre lönsam genom försämrad välfärd och segregation.

De gamla arbetarpartierna är inte till för dem som arbetar längre. Det är till för dem som inte arbetar och försörjer sig bidrag. En ganska stor väljargrupp.

SD är förvånansvärt stora bland svenska uskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen. De har direkt drabbats av vänsterns idé om att migrationsdumpning av oanställningsbara utomeuropéer behövdes inom äldreomsorgen. Svenskarna flyr äldreomsorgen pga detta.

Sossarna (och flera andra partier) gjorde en omvändning under galgen 2015, när SD ökade i opinionen och situationen med alla flyktingar blev ohållbar. Stefan Löfven stod ju själv och pratade om att "Mitt Europa bygger inga murar". Det är klart att sossarna har en mer nykter syn än t ex MP och Centern. Men samtidigt har sossarna under decennier släppt in fler invandrare än många andra länder och det har lett till ett utanförskap som drabbat den svenska arbetarklassen. VARFÖR? är min fråga. Ja, jag tolkar det helt enkelt som att sossarna har behövt nya väljare. Detta ser vi bland annat genom närmandet till muslimska grupper, vilket tog sig rent extrema uttryck särskilt under Mona Sahlins tid.

Avseende kriminaliteten har varje individ i grund och botten ett eget ansvar. Man kan alltid prata om mer resurser till välfärden, men oavsett så håller svenska skolor och andra inrättningar en standard som vida överstiger den du ser i andra delar av världen. Trots det väljer (ja, jag säger väljer) många ungdomar, främst med invandrarbakgrund, att begå brott. Denna kriminalitet måste krossas och här skulle jag gärna se ännu hårdare tag. En kriminell som sitter på livstid eller utvisas kommer inte begå nya brott. Om vi ska ta ett extremexempel kan vi titta på El Salvador där repression verkligen visat sig fungera (nej, jag säger inte att vi ska kopiera deras politik rakt av).

Straff och rehabilitering existerar på en skala, där jag ser att det ena inte behöver utesluta det andra. Men jag har större förhoppningar om att rehabilitera kriminella i ett samhälle där det existerar en gemensam kultur och en folkgemenskap, om vi nu ska använda det ordet. Tyvärr har vi de senaste 50 åren gått i en riktning där den svenska gemenskapen ersatt av en medveten mångkulturell politik och det har sossarna i allra högsta grad varit pådrivande för. Och, återigen, det har INTE gynnat svensk arbetarklass.

Jag har alltid röstat på SD och kommer fortsätta göra det tills jag får ett bättre alternativ. Jag har stor respekt för den gamla socialdemokratin och fackföreningsrörelsen, men idag ser jag inte en vilja att bygga ett svenskt folkhem, utan snarare en ambition att sprida ut de sociala problem till de områden som fortfarande är välfungerande och trygga.

Det finns en enorm ideologisk blindfläck i resonemanget om att problemet handlar om "kulturella val" och socialdemokratiskt förfall. Det bekväma sökandet efter syndabockar mörkar helt vem som faktiskt lade grunden för dagens situation. Det var Fredrik Reinfeldt och den borgerliga regeringen som med sitt "Öppna era hjärtan" kombinerade en oreglerad invandring med en massiv nyliberal nedmontering av den svenska välfärdsstaten. När högern sålde ut skolan till marknadskrafterna, dränerade trygghetssystemen och sänkte skatterna för de rika skapades exakt den djupa boendesegregation och de raserade lokalsamhällen som i dag fungerar som gängens främsta rekryteringsbas.

När en marknadsskola dräneras på resurser och nästan hälften av eleverna i ett område slås ut utan gymnasiebehörighet stängs den legala vägen till status och försörjning. Det handlar inte om ett moraliskt val, utan om att den svarta narkotikaekonomin blir det mest funktionella alternativet för överlevnad i ett samhälle där staten har backat.

Att då tro att El Salvador-liknande repression och hårda tag ska lösa krisen är rent önsketänkande. Historien visar tydligt vad som händer när man enbart möter social kris med polisstat och fängelser. När El Salvador genomförde sin första våg av stenhård massinlåsning i början av 2000-talet dämpades våldet tillfälligt, men resultatet blev att fängelserna förvandlades till högskolor för kriminalitet där oorganiserade gäng mognade till militäriserade organisationer som sköt mordtalen till historiska rekordnivåer decenniet efter. När Mexiko satte in militären mot kartellerna på 2000-talet skapade det maktvakuum där gängen splittrades i dussintals ännu mer hänsynslösa utbrytargrupper, och i USA har decennier av massinlåsning enbart slagit sönder fattiga lokalsamhällen och skapat en permanent underklass utan att någonsin göra städerna trygga.

Att enbart bygga fängelser och skärpa straff samtidigt som man behåller marknadsskolan och urholkar välfärden fungerar som att skruva åt locket på en tryckkokare medan man vrider upp värmen. Det stoppar inte rekryteringen, det accelererar den bara nedåt i åldrarna och pushar dagens narkotikagäng till att bli systemhotande organisationer som infiltrerar myndigheter och välfärdsbolag.

SD påstår sig värna arbetarklassen, men genom att fokusera allt på etnicitet och "kultur" går man högerns ärende. Man flyttar uppmärksamheten från hur kapitalägare plundrar välfärden till att ställa arbetare mot arbetare. Man kan inte bygga ett nytt Folkhem genom att rösta fram skattesänkningar och försämrad välfärd och tro att en polisstat ska laga de ekonomiska klyftorna. SD ser symptomen, men de monterar ner skyddsnäten tillsammans med samma höger som skapade krisen från första början.

De hatade konkurrens.

Nja, de ansåg att rejäla reformer krävdes så att fattigdomen upphörde. Medan den borgerliga välgörenheten bestod av sådant som idag kallas "godhetssignalering", där rika ibland var snälla mot fattiga men utan att göra någon ansats till att avskaffa fattigdomen.

Att dagens intersektionella "vänster" har väldigt mycket gemensamt med forna tiders överklassdamers "välgörenhet" och väldigt lite gemensamt med den tidiga arbetarrörelsen är ju helt uppenbart.

Nej, problemen började inte med Fredrik Reinfeldt heller. Men jag kan hålla med dig om att borgarna historiskt sett bär större skuld än socialdemokraterna. Jag skulle säga att Sveriges dödsspiral började på allvar med Bengt Westerberg/Carl Bildt.

Många inom högern säger att det började med Palme och med riksdagens beslut om att Sverige skulle vara en mångkultur. Men jag skulle säga att invandringen fram till 1989 var hanterbar. Och då stängde socialdemokraterna dörren i och med Luciabeslutet. Hade den inte öppnats igen så hade Sverige klarat sig.

Därefter bär Göran Persson ett stort ansvar. 1996-1999 var väl invandringen någorlunda hanterbar, men från millennieskiftet så stack den iväg på ett helt groteskt sätt. Och Persson orkade inte ta striden med Sahlin och de andra galningarna i det egna partiet. Priset för det betalar vi alla nu. Så såväl S som M bär del i skulden men jag skulle säga att det var med Westerberg som allt började gå åt helvete på allvar. Så om din tes är att högern historiskt bär större skuld än vänstern så kan jag hålla med dig. Även om S därefter gjort bort sig något enormt de med.

Den här artikeln är extremt intressant om man vill veta varför intelligent höger som Bildt och Reinfeldt velat ha massinvandrig:

https://www.richardhanania.com/p/diversity-really-is-our-strength

Nyliberalen Hanania beskriver hur det är motsättningar mellan folkgrupper som möjliggör nyliberal politik och att i ett mer homogent samhälle så tenderar befolkningen att vilja ha mer socialistiska, gemensamma lösningar.

Det övriga du skriver håller jag inte med om. De kriminella invandrarna i den organiserade brottsligheten i Sverige begår inte brott för att de är "fattiga". De har tillgång till gratis sjukvård, gratis utbildning, studiebidrag och studielån, bibliotek, socialbidrag, bostadsbidrag, föräldrapenning, flerbarnstillägg, A-kassa, osv. osv.
Även efter de borgerligas reformer är Sverige ett av världens mest generösa välfärdssystem. De är inte fattiga. De har alla möjligheter i världen att skapa sig ett riktigt bra liv precis som alla vi andra i Sverige. Men de väljer kriminalitet.

Det Bukele åstadkommit i El Salvador är nästan ett mirakel. Landet var totalt förfallet. Kriminella grupper fångade vanliga människor på väg till affären och filmade hur de torterade ihjäl dem för nöjes skull. Det var värre än många länder där det pågår krig. I jämförelse tycks El Salvador idag vara ett ganska normalt land. Och den stora majoriteten i landet är djupt tacksamma mot Bukele för detta.

Han har visat vad som verkligen fungerar mot brott. Sverige som ännu inte är i närheten av att befinna sig där El Salvador befann sig innan Bukele skulle kunna lära och göra något liknande men i mindre skala.

På en punkt har vänstern faktiskt rätt om Orten. Det är en liten grupp som står för nästan all brottslighet. SÅ varför inte låsa in dem? Om El Salvador är ett för extremt exempel så kan man ju även se på republikanernas politik i New York på 90-talet. De åstadkom något liknande där.