Varför har vänstern tappat arbetarklassen och hur ska den vinnas tillbaka?

Fråga till er inom vänstern: Varför har "ni" tappat arbetarklassen? Okej, lite drastiskt formulerat kanske, men förr var ju sossarna och vpk partier för traditionell arbetarklass: industriarbetare, sjukvårdsbiträden, murare, och allehanda knegare. Stolta människor med skit under naglarna som krävde sin rätt, men inte var några offer.

Idag känns det som att stora delar av vänstern har bytts ut och istället för att prata om just arbetare så är det mer radikalfeminism, hbtq osv osv. Knegaren Kenta har bytts ut mot socionomstudenten Sara. Traditionella arbetare röstar snarare på Sd eller Trump. Ja jag vet att jag förenklar rejält, men detta är ett välkänt fenomen i hela västvärlden.

Såg mig själv som vänster i min ungdom och är väl det delvis fortfarande, men det som drev mig åt höger i vissa frågor var att jag fick så svårt att identifiera mig med den svenska vänstern. Som svensk grabb med arbetarklassbakgrund känner jag att Sd och örebropartiet för min talan bättre än vänstern och sossarna.

Men ni som ser er som kommunister, socialister, etc, vad anser ni att vänstern ska göra för att få tillbaka arbetarklassen?

Ja, varför omfamnar inte de som faktiskt producerar det du och jag konsumerar homosex, kaos i skolan, menskonst, klanmentalitet osv?

KAn det bero på att man kan inte leva i en fantasivärld om man är elektriker? Kan det bero på att om man inte är närvarande här och nu så kan man få ström genom kroppen?

Varför står inte elektriker sida vid sida med alla miljöpartister på mynttorget och sjunger "we shall overcome"?

Man kan säga upp avtalet med muslimerna, men nu har det gått så långt att dessa går över till V, S är vilsna numera, PASOK närmar sig...

Jag är sosse i hjärtat, men det stör mig något oerhört hur vänstern verkar tycka att svenska arbetare redan har det så bra som de förtjänar, och därför har slutat vilja förbättra för oss arbetare (dvs 90-95% av befolkningen).

Det är väl därför vänstern har slutat bry sig om arbetarklassen, och istället börjat fokusera på små grupper ute i periferin, som transar, migranter, asylsökande, zigenare, osv. Enbart dessa anses värda vänsterns engagemang?

Jag är arbetare, och alla mina förfäder är arbetare. Jag lider på mitt arbete. Jobbar oregelbundna tider, jobbar nätter ibland, jobbar röda helgdagar, jobbar mycket långa dagar ibland, jag har svårt att förstå att ledigt, jag får dålig ersättning på nätter eller julafton, stressen på arbetstid ökar årligen, många arbetskamrater bränner ut sig och blir sjukskrivna och dör i förtid pga arbetet.

Vänstern borde fokusera på arbetarna, och sluta fjäska för släkten Wallenberg mfl rika giriga svin.

Tappat är helt helt fel ord, övergett är ordet du letar efter.

I samband med att Sovjet föll så mer eller mindre dog socialismen även i Sverige även om det inte var helt uppenbart från första början.

Att socialdemokraterna bytte syn på EEC hösten 1990 är ett avgörande steg mot det vi har idag. Olof Palme insåg att Sverige skulle förlora sin självständighet, sin möjlighet att vara neutralt och möjligheten till en egen Folkhemspolitik om vi gick med. Han sade alltid tydligt nej till EEC.

Carlsson insåg också detta, men 1990 var tydligen allt överspelat. Vi gick med i EU och började "EU-anpassa". Ambitionen att ens föra en försiktigt socialistisk politik fanns inte längre hos S.

Med USA som hegemon och Sverige som EU-medlem kom vi allt mer att influeras av "vänstern" i de områdena. Feminism, HBTQ och liberalism i stället för marxism.

Gabriel Rockhill och Kajsa Ekis Ekman har skrivit intressant om hur det blev så.

Därför har Europa en så värdelös vänster
https://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/a/Wv69qr/gabriel-rockhill-who-paid-the-pipers-of-western-marxism

I takt med att vänstern muterat till något helt annat än det den var fram till 1990 har den tappat stödet från arbetarklassen.

Och de nya grupper de ersatt dem med är varken sympatiska eller arbetarvänliga. Att idag se unga kvinnliga akademiker som röstar V kräkas ur sig förakt över arbetare som de kallar "white trash" är tragiskt.

SD har till stor del ersatt S och V som "folkets parti". Även om det är oklart hur länge det kommer vara nu när de älskar EU och NATO och USA och Israel och snart inte går att skilja från M.
Men länge räckte det att de talade klarspråk om det som vanliga människor upplevde i sin vardag samtidigt som S och V uppenbart ljög.

Traditionellt sett så har det vart högern som vill ha hög invandring i syfte att dumpa lönerna, medan vänstern och fackförbunden traditionellt sett har varit emot invandring då invandring innebär att fler konkurrerar om jobben, och då blir det svårare att förhandla fram höga löner och bra arbetsvillkor.

Kan man verkligen klandra arbetarna för att de vill ha skapligt betalt och bra arbetsvillkor? Vi ser ju tydligt resultatet nu, majoriteten av arbetarklassen, speciellt inom lågstatus jobb röstar numera SD som ju länge har pratat om minskad invandring från tredjevärlden, d.v.s folk som konkurrerar om de enkla jobben.

Och det är innan vi börjar titta närmare på vad bidragsparasiterna gör med kommunens budget när kommunalskatten samlas in från arbetarnas löner huvudsakligen för att sen finansiera de som inte vill eller orkar arbeta.

Vänstern skulle kunna roffa åt sig kanske 20-25% extra röster bara sådär, om de bara bedrev en ansvarsfull invandringspolitik. Där man inte tar in arbetskraftsinvandring för låglönejobb och inga bidragsparasiter. Enbart högkvalificerad arbetskraft under kontrollerade former. Sen är det bra om de också undviker att dra ner byxorna och börja sig fram för neoliberala MP.

Arbetarklassen , finns den kvar ? och är den egentligen ganska välmående fast trötta på att ickefrågor som sexuell identitet , klimatarlamism , asylrätten och feminsim har hoppat upp högst upp i agendan ni i snart 25 år i sträck ?

Jag kan till viss del identifiera mig med Markus Allard och Åkesson som talar mest som folk gör och pekar på andra betydligt värre framtida problem. Inte minst därför att vi tycks vara begåvade med en politikerklass i kommuner och landsting som med bästa vilja kan beskrivas som inkompetenta företagsledare utan ansvar och sitter på en ständig ström av våra skattemedel som de gjort ett ofantligt slöseri utav.
Den politiska verkligheten är bedrövlig. Jag upplever det som om 7 av 8 partier tävlar om att vara det duktigaste liberala alternativet som tillsammans inte är i stånd att ändra ett jävla skit förutom att bedriva metadiskussioner i riksdagen om div. identitetsfrågor och gafflar om feminism och det fördärvliga patriarkatet. Det gör ingen arbetare med skit under naglarna speciellt sugna att rösta på nån av dem.

När ska eliten börja diskutera och lägga ut strategier för REALPOLITIK , och inte ägna sig åt symbolfrågor hela jävla tiden ?

Dagens kommunister bär ekologisk tygpåse och läser nån flumkurs på universitetet. De hade inte klarat sig många minuter i ett stålverk eller i en gruva i gamla Sovjetunionen.

Seriöst. Jag tror absolut det skulle finnas utrymme för ett mer old school vänsterparti, tänk en blandning av V och SD. Men då måste man dumpa Palestinasjalarna och börja beskriva en verklighet som vanligt folk känner igen sig i. Tills jag får någonting bättre kommer jag rösta på SD.

Man föraktar arbetare idag. De är obildade WT. Allt enligt de nya idéerna från USA. Vänsterfeminism, HBQT och antirasism är det som gäller. Men samma idéer om kollektiven, bara andra grupper.

Ett nytt problemet har uppstått med kriget i Gaza, från att varit kapitalisternas och liberalernas gunstlingar inom woke, blev man paria, antisemiter och terroristälskar.

Vänstern har aldrig tappar arbetarklassen, de har aldrig varit en del av den. Varför tror du att de fick mellan 5 och 7 procent av rösterna förr, där de flesta som röstade på dem var akademiker eller sossar som stödröstade.

Kommunismen har aldrig lockat arbetarna, de vill inte äga företagen eller göra revolution. De vill ha högre löner och bättre villkor. Det har vänstern i sina marxistiska teoribildningar aldrig förstått. De förstår helt enkelt inte människor.

De är som Don Quijote, de har förläst sig på böcker och ska ut i världen och förändra den utifrån deras skuggvärld, men utan en Sancho Panza som kan skademinimera.

Pajaspolitikerna överger väljarna till förmån för globala agendor.

Man kan inte leva i en fantasivärld om man har kontakt med verkligheten. Därför konsumerar jag inte fake news, homosex, massinvandring och menskonst. Civil olydnad är vägen ut ur masspsykosen.

Ja, dagens vänster har i viss mån utvecklats till att bli motsatsen till vad den historiskt sett varit.



Just kriget mot Gaza är väl en av få punkter där vänstern fortfarande tycker ungefär det den alltid tyckt. Kapitalisterna och liberalerna är dessutom vänsterns historiska fiender så att bli hatade av dem är ett gott betyg.


Nja, det stämmer inte riktigt. Visst var en stor del av den radikalaste vänstern akademiker. Men inte alla. KFMLr i Göteborg bestod till stor del av arbetare medan KFML i Stockholm var mest akademiker till exempel. men framför allt så röstade ju den stora massan till stor del på S.

Såg en dokumentär om varvsarbetarna i Göteborg för ett tag sedan. Majoriteten verkar varit S och övriga antingen VPK eller KFMLr.


Jo det stämmer, men det finns faktiskt marxistisk teoribildning även kring detta. Gotfred Appel beskrev fenomenet mycket väl.


Hans slutsats blev att vänstern bör kämpa för att tredje världen skall få det bättre. HBTQ, klimat och massinvandring var han nog inte så intresserad av. Men med tiden kom det ändå att delvis ta den plats som klasskampen tidigare haft.