Citat:
Ursprungligen postat av
halaltarzan
Du är snäppet äldre än vad jag är men jag har "gett upp", och accepterat att jag numera är farbror. Har haft ett bra liv med skapligt mycket kvinnor och känner mig nöjd med det. Nöjd. Mår hur bra som helst av att ha ställt in livet på något typ farbror-mode. Tror däremot att många som försöker stanna - eller rent av vrida tillbaka - tiden mår tämligen dåligt, och värre blir det för varje år de åldras. Nej kompis, riv av plåstret snabbt och acceptera att du har passerat bästföredatumet och blivit farbror du med.

Själv så känner och tänker jag exakt som jag gjorde när jag var tonnåring, undrar om detta kommer ändras efter ytterliggare 10 eller 20 år? Hoppas inte det och så länge jag lyckas hålla mig i form fysiskt och mentalt så ser jag inte fördelen med att gå in i full gubb-mode, hade jag haft barn och barnbarn så hade det säkert varit annorlunda men nu är det sista jag vill känna mig som en farbror så jag är nyfiken på hur tänket och självbilden ändras med åren, jag är fortfarande extremt atletiskt byggd men hade jag istället för 6-pack haft en liten kula på magen så hade det nog varit naturligare att acceptera att ens bästa dagar är över men jag känner att så länge man inte är någon föredetting så är livet bättre än aldrig förr
Så nyfiken att höra från er andra vad och vid vilken tidpunkt i livet som fick er att känna eller inse att ni gått in i en ny fas, gubb-fasen i livet för när man väl är där så känns det väldigt permanent