Citat:
Ursprungligen postat av
vajervevaren
Då har du inte lyssnat. Kritiken varierar från att barn mals ner till köttfärs och säljs till McDonalds, till att LVU skulle kosta halva vår stadsbudget. Om du väljer att tro att det är fakta och sakligt, då har jag en bro att sälja dig.
Citat:
Ursprungligen postat av
vajervevaren
Du har ju fallet med Null, och Mahija där man kan se framtiden där barnen tar helt avstånd när de blir vuxna, sen har vi gullimax, där hennes son inte vill prata med henne. Själv är hon övertygad om att sonen blir hjärntvättad av pappan som avlyssnar alla samtal och tvingar sonen till att inte vilja ha kontakt. Sen för övrigt vet du ju inte vad barnen sagt och inte eller om de tagit avstånd.
SP från FU har väl också yttrat något om att socialtjänsten förmedlat att hennes barn inte vill att hon ska härja på TT, och att de inte bett om umgänge? Jag kan ha fel, det var något liknande iaf och att SP vägrade hörsamma eftersom hon själv inte ansåg att hennes agerande på sociala medier inte skadade barnen eftersom hon inte talade om dem personligen.
Citat:
Ursprungligen postat av
Nariiouhgaylord
Jag har bara hört saklig kritik mot socialtjänsten av dessa föräldrar, identisk med den som nu framförs i Elsa fallet och Malin fallet. Detta är absolut inte irrationell kritik så jag vet inte vad du pratar om.
De som pratar om socialtjänsten kan ha förlorat sina barn via process om vårdnad, LVU eller båda. Om barnen förlorar helt sin förälder spelar det väl ingen roll vad man kallar det, övergeppet är ju där ändå.
Se svar från ovan från Vajervevaren.
Citat:
Jag känner inte till ett enda barn som tagit avstånd från sina föräldrar som kämpar för sina barn du hittar på.
Det är vanligare än folk tror att barn tar avstånd från och helt bryter med sina föräldrar, men eftersom det är tabu för de flesta föräldrar så är exponeringen begränsad. Det är även vanligt att föräldrar erkänner att barn brutit med dem men de kan då också skylla på alla möjliga omständigheter och andra personer, inte sällan de andra föräldern, släktingar, grannar, skolan, sjukvården, bup, myndigheter. Många barn som inte är nöjda med en eller bägge föräldrar väntar på dagen de kan flytta hemifrån och själva välja sitt sällskap. Vid skilsmässor blir det ofta tydligt vilken förälder som brister i föräldraförmåga då ett eller samtliga barn väljer att bo på heltid med en förälder och väljer bort den andra. Min bedömning är att de flesta bortvalda föräldrar tuggar i sig detta men sedan har vi gruppen som är totalt oförmögna att förstå/acceptera och därmed sällan är förmögna att göra vad som krävs för att reparera relationen mer än att hävda sin rätt till barnen i egenskap av att vara bioförälder.
När det gäller LVU2-barn så kommer drömmen om att bli vuxen och själv kunna välja sitt umgänge tidigare eftersom de blir placerade, antingen externt eller nätverksplacering. När placeringen blir en fullträff så är det i den placeringsgruppen man hittar barn som väljer placeringsfamiljen framför sina föräldrar. Ibland går de med på visst umgänge, ibland vägrar dem ha med föräldrarna att göra, ibland vill de bara träffa sina syskon samt mor/farföräldrar. Vissa bortvalda föräldrar accepterar detta och självkritiskt försöker arbeta upp tillit och reparera relationen, sedan har vi gruppen som hellre krigar mot hela världen och firar när någon skjuter mot socialtjänsten och hugger ned socialsekreterare, gruppen vi bland annat hittar på TT.