Citat:
Ursprungligen postat av
John.Walker
Så han hänvisar till vad forskare tror och tolkar versen och dom är inte ens överens. Hör av dig till mig när dom är överens.
Tills dess tolkar jag versen som det står. Att alla får tro på vad dom vill.
Den versen i sig utgör inte ett explicit allomfattande förbud mot tvång med avseende på, inte bara den historiska kontexten (enligt Ibn Abbas auktoritet) och respekterade forskares tolkningar (beskrivna av Ibn Kathir), utan alltså även just hur den är formulerad. Dessutom upphävs den av andra verser genom just naskh som introduceras av Ayah 2:106, där gud godkänner att "bättre" verser kan ersätta andra.
Men... Motsägelsefull. Det är vad du är just nu!...
Varför väljer du inte samma förhållningssätt till de andra verserna alltså att nöja sig med det som står?...
För varenda gång man lyfter upp klart oetiska och våldsamma och tom groteska texter så säger sådana som du att "Nämen du har inte studerat tillräckligt och känner inte till kontexten"...
Kontexten i det här sammanhanget (och återigen enligt Ibn Abbas auktoritet) är att det rörde barn som desperata mödrar ville konvertera för att undkomma exil och helveteseld, och folk som redan hade en religion innan Muhammads predikan... Detta är alltså orsaken till att Gabriel uppenbarades för Muhammad och uppmanade honom enligt typ "Låt/Må där inte finnas tvång i trosfrågor eftersom den rätta vägen har utstakats från den felaktiga"...
Den säger alltså inte nödvändigtvis någonting om de som t ex skaffar sig en annan religion efter Muhammads predikan eller lämnar islam.
Du påpekar att de inte är överens... Men båda dessa konkurrerande rättsliga synvinklar är elakartade...
Den första talar om att denna vers bara tillämpas på just "People of the Book" och de som anslöt sig till sin religion innan Muhammads predikan, förutsatt att de betalade jizyah. Eftersom islam ersätter Mose och Jesu lagar.