Vad göra med mamma som inte vill flytta?

Hon har nog inte långt kvar. För din egen skull bör du väl ställa upp så mycket du orkar plus lite lite till. Det kommer du att ha tillbaka när hon är borta, och kanske om barnen ser och hör det också så kanske de gör en insats för dig när det är dags.

Men visst låter Hemmet som en ljuvlig lösning. Vet inte vilken kommun men i t.ex Stockholm finns ju massor med trevliga hem, vet dock inte kötiden.

Är det storkök i vacuumlådor är det samma mat på äldreboendet. Annars finns det goda frysta portionsrätter idag. Du och din pappa får dra ner på servicen och formulera vad ni mäktar med och sen får din mamma tugga i sig det. Allt annat hon behöver hjälp med bistår kommunen med.

Räcker med dig och din pappa. Gjort det själv flera gånger. Om det inte är ett inbyggt badkar.

Det ska ju stå någonstans i så fall.

Igen, har inga barn och kommer ej skaffa.

Då har du ju tid att hjälpa mamma.

Man kan spekulera i att du inte ville ha barn för att hon inte var en bra mamma.

Oavsett om hon var bra eller dålig så kommer du att tycka om att du hjälpte henne mot slutet.

Jag vill ha barn men min fru kan inte få.
Suck att man ska behöva avhandla detta igen och igen i samma tråd.

Rimligen för att du återkommer till samma ämnen som är viktiga för dig, och de verkar handla om barn, familj, föräldrar.

Börja med att ringa kommunen / hemtjänsten och begär att de kommer fler gånger på dygnet.

Säg att hon inte äter och det får de hjälpa henne med. Annars håller du dem ansvariga om hon svälter ihjäl.

Svara inte när hon ringer mer än på morgonen och säg till henne att larma resten av dagen.

Då kommer hemtjänsten att få rapport om hur många gånger hon larmar och se att detta funkar inte att vara ensam så länge på dagen.

Skit i förmyndare. De kan sälja av allt hon äger utan att du får veta det ens.

Du får helt enkelt vänta att hon blir sämre så kommer hon in på boende till slut.

Brukar bli att de åker in på sjukhus och sedan korttidsboende. Då kan du säga att hon inte ska hem igen för att det inte funkar. Bara bråka med kommunen om det.

Ingen kan tvinga in någon på ett äldreboende, varken barn, förvaltare, myndighet eller annan.



Det hjälper fastighetsägaren till med, ring på måndag.

Jag tänker gå mot strömmen här och komma med ett annat perspektiv. Jag har under mitt vuxna liv sett lite äldre släktingar och familjemedlemmar försöka ta hand om sina åldrande föräldrar med allt vad dom har. Dom har vänt ut och in på sig själva till den punkt att dom nästan gått under och helt försakat sina egna liv (sömnbrist, slutat träffa vänner, lagt alla hobbys och fritidsintressen på hyllan, haft konstanta gräl med sina partners, börjat missköta jobbet, missat viktiga händelser rörande barn och barnbarn).

Men den största förändringen är deras känslor för sina föräldrar som på slutet endast varit bitterhet, ilska och frustration (som också gått ut över alla andra i deras närhet). I vissa fall har det här pågått i nästan tio års tid. När föräldern/föräldrarna väl gått bort eller kommit in på hem så har dom reflekterat över hur otroligt destruktivt deras beteende varit, för alla inblandade, och att dom borde bett om hjälp från det offentliga nästan direkt och INTE börjat hjälpa och hjälpa och hjälpa.

Så, till skillnad från många andra i tråden, så säger jag; nej. Jag tycker inte du ska göra allt och börja hjälpa för mycket. Vissa har skrivit "det är bara en kort period". Nej, det behöver inte alls vara en kort period.
Reflektera; är du villig att få 20-30 samtal, åka och hjälpa, i fem-tio år till? Med risk för att hjälpbehovet också hela tiden ökar.

Tillägg: Det är vanligt att man blir personlighetsförändrad när man haft blodproppar. På vilket sätt beror lite på var i hjärnan blodpropparna skett.

Herregud, vad fan är det för jävla kommentar?