Skandiamannen

Du som inte ens kan knyta SE till mordplatsen då du trollat bort iakttagelsen av LJ...
Här ska du försöka påstå att detta är den mest "uppenbara lögnen" också...
Som vanligt bara trams från din sida. Fortsätt diskutera med Roerlig istället. Han verkar fortfarande ha tålamodet kvar för dig.

KP, TP och LJ ...
Tre st tittar på vad som hänt och vilka som rört sig vid brottsplatsen.

H.Holmer hade 50 påhittade teorier redan i bilen ner till Stockholm, ho ho ho.

Det handlar inte att "knyta SE till mordplatsen". Han medger ju att han var där, och att han dessutom sprang därifrån efter skotten. Grejen här är alltså att han förnekar själva brottet, dvs. han säger att det fanns en annan person ("den egentlige mördaren") som sköt Palme några sekunder innan SE kom fram till platsen. Om jag förstår dig rätt så skulle du önska dig ett väldigt specifikt och konkret "bevis" för att det är SE som är mördaren, men det kommer du aldrig att kunna få.

Det låter som du försöker placera in Tensonmannen i mördarrollen?

Ja, många tror att han kan vara mördaren faktiskt.

I GM-SE-laget lider man också av extremt ömma tår och går reflektionslöst till angrepp på vakna och nytra synpunkter att GM-SE-hypotesen är extremt svag. Jämför bara hur megalomanen MG attackerade den ytterst kunniga överåklagaren G som förpassade GM-SE-lagets allra heligaste och förutfattade slutsatser till den juridiska soptunnan de hör hemma i.

Svar:

Ja, genom en rimlig slutledning framstår det som att han sprang fram till Luntmakargatan på **norra sidan av barackerna**.

Skälen är:

* Han uppger uttryckligen att han på återvägen gick längs barackernas **södra sida**.
* Han säger också att han vid Luntmakargatan **rundade barackerna** innan han gick tillbaka.
* Det naturliga händelseförloppet blir då att han sprang österut på den norra sidan, gick runt barackernas östra ände vid Luntmakargatan och återvände på den södra sidan.

Och innan dess fick vi se hur samme MG attackerade och förlöjligade alla som vaket varnade för en rysk invasion av Ukraina.

Hans omdöme är inte det bästa, helt enkelt.

Han verkar låta sina politiska böjelser bestämma slutsatserna han drar, sedan jobbar han sig bakåt för att försöka rättfärdiga dem. Någon att ha i åtanke när han går hårt åt moderaten SE.

Jag har skrivit flera inlägg om det. Du läser kanske sporadiskt.


DBG FÖR NYBÖRJARE

Alla påståenden är dokumenterade i förhör och intervjuer.


1. Både YN (30) och AZ (35) var onyktra. Enligt YN. Hon hade sämre minne än AZ och bör ha varit minst lika onykter som han.

2. AZ var övertygad att de inte mötte någon på DBG.

3. Mötet med LJ (25) vid trappkrönet var bara några sekunder och de stannade inte.

4. LJ frågade om de såg någon springa förbi. YN bara pekade, liksom jakande. Mot klubben på JG 8 som hon och AZ nyss hade lämnat.

5. Mötet med YN och AZ gjorde inget intryck. LJ nämnde inte mötet för någon av poliserna som han mötte innan han åkte hem. Inte heller för Lena Löhr (som antecknade LJ). Hon gjorde ingen anteckning om mötet.

6. YN och AZ mötte fyra poliser vid LG. Poliserna frågade om de hade mött någon. YN trodde att de mötte poliserna vid trappfoten 18 meter från LG. Senare trodde hon att de mötte poliserna i trappan. När YN intervjuades 1988 kunde hon inte minnas polisernas frågor. AZ hade inga svårigheter att minnas var de mötte poliserna och deras frågor.

7. YN och AZ svarade att de hade mött en kille i trappan (enligt AZ). En man med axelremsväska (enligt poliserna). LJ hade en axelremsväska. Om de hade mött en man innan de mötte LJ vid trappkrönet hade YN och AZ all anledning att informera poliserna om den mannen istället.

8. Poliserna visste inte vem LJ var i det skedet. De beordrade YN och AZ att lämna namn och telefonnummer till en polis vid brottsplatsen. Oavsett vem eller vad de hade sett.

9. I samma stund som YN och AZ lämnade poliserna och gick vidare började SE småspringa efter poliserna. Först var han lite förtretad på sig själv. Han insåg att Lisbeth Palme hade sagt "mörkblå täckjacka" och att poliserna måste få veta det. Efter en stunds tvekan började han småspringa österut.

10. Samtidigt kom den första ambulansen och Lisbeth berättade vem hon var. All uppmärksamhet riktades mot dem. Inte mot gubbar i keps som småsprang österut.

11. Personradio började användas när System 80 infördes 1984. Många visste inte att poliser till fots hade personradio.

12. Manskapsbodarna började 35 meter från mordplatsen och sträckte sig till LG 20 meter österut. YN och AZ hade alla förutsättningar att möta SE strax väster om bodarna på TG.

Detaljerna finns här.

13. När LJ kom hem till Sollentuna ringde krimjouren. Kvart över ett. Telefonförhöret var 10 minuter kort. Referatet är missvisande. Det stämmer inte alls med senare förhör med LJ. Referatet påstår att LJ frågade YN och AZ vart mannen hade tagit vägen som de måste ha mött och att YN och AZ svarade att mannen försvunnit vidare nerför backen mot Regeringsgatan.

14. När YN och AZ var fem - sex steg väster om bodarna (inte fem - sex steg väster om JG) såg de SE komma småspringande på 10 meters avstånd. AZ såg en tjock kille med en rock på TG.

15. YN och AZ gick norr om bodarna. Där gången bredvid skjulet med containern fortsatte. SE sprang söder om bodarna (inte på den norra sidan som i Rapport där publiken var i vägen och SE ville visa hur fort han kunde springa). Annars hade SE inte vänt vid LG. Gången bredvid skjulet ledde vidare mot trappan.

16. Det var snömodd och nedförsbacke på TG väster om bodarna. Liksom på DBG. På TG fanns inga parkerade bilar som skymde handledsväskan för den 168 cm korta YN.

17. När SE var framme vid LG såg han inte poliserna. Han var en halv minut efter. Poliserna var redan vid krönet. Skjulet med containern skymde sikten mot krönet.

18. YN och AZ visste inte vad som hade hänt eller när det hade hänt. YN gjorde som hon var beordrad och lämnade namn, adress och telefonnummer till polisen Kjell Östling vid mordplatsen. Han antecknade även taxiföraren HJ. AZ antecknades inte.

19. Tillfrågad om vad hon hade sett svarade YN att hon trodde att de mötte en springande man som kunde ha med brottet att göra. Tillfrågad om hur mannen såg ut beskrev hon SE som hon nyss hade sett. YN var alkoholpåverkad. Vad YN och HJ hade sett antecknades inte.

20. När Håkan Ström förhörde YN den 2 mars "visste" han redan vad hon hade sett. Tack vare krimjourens missvisande referat av mordnattens korta telefonförhör med LJ. Förhöret med YN handlade om att bekräfta vad Ström redan visste. Ström förmodade att YN såg den springande mannen på DBG och frågade om det fanns parkerade bilar där. När Ström tillfrågades om förhöret med YN berättade han att det sprang män lite överallt. YN var osäker var hon såg den springande mannen och Ström använde krimjourens missvisande referat för att hjälpa henne att minnas. När Ström förhörde AZ nästa dag förväntades han bekräfta Ströms feltolkning av YN. AZ saknade tolk.


ÖVERKURS

Polisens feltolkning av YN var i alla medier några timmar efter förhöret. Två dagar senare var även LJ i tidningarna. Mediernas tolkning av LJ påverkades av polisens feltolkning av YN och AZ. Den 6 mars publicerades fantombilden av mannen i Smala gränd. Att ifrågasätta att YN och AZ mötte den springande mannen på DBG var att ifrågasätta fantombilden. Att ifrågasätta fantombilden var att ifrågasätta Holmér.

I själva verket kom YN och AZ för sent för att möta GM på DBG (det hindrar inte att GM flydde längs DBG). De mötte LJ vid trappkrönet när det första larmet sändes i polisradion. Det tog lika lång tid för YN och AZ att färdas från trappkrönet till LG som det tog för poliserna att färdas från Brunkebergstorg (där larmet hördes) till LG. Enligt polisens egna mätningar och förhör. Det tog 57 sekunder. Larmet sändes 23.25. Därför påstod Holmér att larmet sändes 23.23.

Två år senare (i intervjun 1988) hade YN skapat en efterhandskonstruktion för att förklara mediabilden. Den springande mannen hade stulit LJ:s handledsväska(!) LJ ropade "stoppa honom, ta fast honom" (han frågade bara om de såg någon springa förbi). Därför måste de ha mött den springande mannen innan de mötte LJ.

YN och AZ förhördes inte mer om sina upplevelser under mordkvällen.

Resten av förhören var fotovisningsförhör, konfrontationsförhör och i YN:s fall två förhör om senare händelser. Inga senare förhör ifrågasatte feltolkningarna den 2 och 3 mars. YN och AZ tillfrågades inte om de mötte någon på TG väster om bodarna eller vilken sida av bodarna de valde.

Inte heller SE tillfrågades vilken sida av bodarna han valde. Han uppgav spontant den 25 april att han återvände på den södra sidan och sa samtidigt att han valde den norra sidan vid ett tidigare tillfälle. SE syftade på det senaste tillfället (reportaget i Rapport den 6 april). Den 25 april kunde han inte minnas om han mötte någon väster om bodarna. När Jan Länninge ville kontrollera tiderna för polisernas ingripanden under mordkvällen frågade han konstigt nog bara AZ (den 13 mars) och inte YN.

YN borde ha förhörts på nytt när SE uppgav för Ström den 10 mars att SE hade en sådan handledsväska som YN såg.

AZ såg ingen springande man på DBG. Den förste han såg var LJ.

AZ kallades därför inte att vittna i rättegångarna mot Christer Pettersson 1989.

En kvällstidningsreporter visade foton av Christer Pettersson för YN 1988.

YN kallades därför inte att vittna i rättegångarna mot Christer Pettersson 1989.

Om YN och AZ hade kallats att vittna hade advokaterna slagit klorna i dem. Bubblan hade spruckit.

Hur menar du?

Är det i första delen SE beskriver sina upplevelser på mordkvällen och i den andra delen han spekulerar om CP?

Var hittar du någon "balans" i detta?

Jag tror det är Engströms natur. Det var så när han pratade med vakten HO också, först pratade han mycket öppet om vad som hänt, hur aktiv han varit. Sen ändrar han sig plötsligt och blir mer försiktig.
Hans roll har plötsligt inte varit lika aktiv längre.

Det är ett intressant fenomen tycker jag.

Hur chockade efterspelsvittnen agerar är ett intressant fenomen. Det håller jag med dig om.

KP, TP och LL ...
Tre st tittar på vad som hänt och vilka som rört sig vid brottsplatsen.

H.Holmer hade 50 påhittade teorier redan i bilen ner till Stockholm, ho ho ho.