Citat:
Ursprungligen postat av
vildhane
klistra in din fråga i chatgpt
Jag gjorde Farbror8 den tjänsten:
” Det han beskriver låter inte i sig som en psykisk störning. Det låter mer som att han har en stark känslomässig reaktion som han försöker hantera på ett sätt som tillfälligt minskar obehaget.
Om jag skulle svara honom skulle jag skriva ungefär så här:
Det du beskriver är inte ovanligt. Ibland kan man bli väldigt upptagen av någon nästan direkt, trots att man knappt känner personen. Hjärnan fyller i luckor och skapar en idealiserad bild, vilket kan göra att tankarna återkommer hela tiden.
Att du sedan försöker “hata” henne kan vara ett försvar. Om förälskelsen eller attraktionen känns jobbig försöker du minska den genom att fokusera på hennes fel. Det betyder inte nödvändigtvis att du faktiskt ogillar henne – snarare att du försöker få kontroll över dina känslor.
Det viktigaste är att komma ihåg att du egentligen inte känner henne än. Ni har bara utbytt några artighetsfraser. Försök att låta henne vara en vanlig kollega istället för att placera henne på en piedestal eller göra henne till en fiende i dina tankar.
Om tankarna avtar efter några veckor var det sannolikt bara en stark förälskelse eller nyhetens behag. Om du däremot ofta blir helt uppslukad av personer, inte kan släppa tankarna eller det börjar påverka ditt arbete eller ditt mående, kan det vara värt att prata med en psykolog för att förstå varför det blir så intensivt.
Det finns några psykologiska mekanismer som passar in här:
* Idealisering – man bygger upp en bild av någon innan man egentligen känner personen.
* Reaktionsbildning – man uttrycker motsatsen till vad man känner (t.ex. försöker känna avsky för att dämpa attraktion).
* Kognitiv dissonans – om man inte vill vara förälskad kan hjärnan försöka lösa konflikten genom att leta efter negativa egenskaper hos personen.
Det jag däremot inte skulle dra slutsatsen är att han har en psykisk störning enbart utifrån det här. För att tala om exempelvis tvångssyndrom, personlighetsproblematik eller någon annan diagnos skulle det krävas att sådana mönster är återkommande, mycket intensiva och leder till betydande lidande eller funktionsnedsättning.
Kort sagt: hans reaktion verkar mer som ett sätt att hantera en obehaglig förälskelse än ett tecken på att något är “fel” med honom. Det kan hjälpa att acceptera att attraktion ibland uppstår utan att man valt den, istället för att försöka bekämpa den genom att odla hat. Det brukar paradoxalt nog göra att tankarna lugnar sig snabbare.”