Citat:
Det är i princip vad SE säger att han gjorde. I Skydd och säkerhet.
SE uppger i Skydd och säkerhet att han kunde följa poliserna med blicken ända fram till trappan. Det kan han bara ha gjort genom att titta längs med den norra sidan av barackerna:
https://wpu.nu/wiki/Uppslag:E63-03
Att några av poliserna ”tog gångtunneln” var inte en uppgift som förekom i media. Alltså måste SE mena att han sett det här med egna ögon.
Och det ligger mycket nära det verkliga händelseförloppet att hälften av piketpoliserna tog trappan och hälften tog rulltrappan. Ingången till rulltrappan påminde om ingången till gångtunneln.
Mycket tyder alltså på att SE sett det här med egna ögon som vittne.
Och det motsäger hans tillrättalagda version att han ”tappade bort” piketpoliserna. I själva verket såg han precis vart de tog vägen.
SE uppger i Skydd och säkerhet att han kunde följa poliserna med blicken ända fram till trappan. Det kan han bara ha gjort genom att titta längs med den norra sidan av barackerna:
”Åt det hållet”, pekade jag. Och fyra-fem poliser sprang in mot Tunnelgatan uppför trapporna, några in i gångtunneln.
https://wpu.nu/wiki/Uppslag:E63-03
Att några av poliserna ”tog gångtunneln” var inte en uppgift som förekom i media. Alltså måste SE mena att han sett det här med egna ögon.
Och det ligger mycket nära det verkliga händelseförloppet att hälften av piketpoliserna tog trappan och hälften tog rulltrappan. Ingången till rulltrappan påminde om ingången till gångtunneln.
Mycket tyder alltså på att SE sett det här med egna ögon som vittne.
Och det motsäger hans tillrättalagda version att han ”tappade bort” piketpoliserna. I själva verket såg han precis vart de tog vägen.
Det är klarlagt hur poliserna sprang. Claes Djurfeldt och Jan Hermansson sprang söder om manskapsbodarna. Peter Wikström och Klas Gedda sprang norr om bodarna. En bit efter Djurfeldt och Hermansson. Det var Djurfeldt och Hermansson som först mötte Yvonne och Ahmed vid Luntmakargatan och det var Djurfeldt som frågade om Yvonne och Ahmed hade sett någon.
Yvonne och Ahmed svarade att de hade mött "en man med axelremsväska" vid trappkrönet (Lars Jeppsson). Som framgår av Hermanssons rapport. Polisernas möte med Yvonne och Ahmed vid Luntmakargatan varade "5 - 10 sekunder" (Wikström) eller "c:a 10 sekunder" (Ahmed).
Sedan fortsatte poliserna mot trappfoten knappa 20 meter från Luntmakargatan. Där tog Djurfeldt rulltrappan och de andra tre trappan.
Att några av poliserna tog trappan och några gångtunneln är antingen en gissning eller en felcitering i Skydd & Säkerhet 1992, eller båda delar. Inget som Stig såg med egna ögon. Brunkebergstunneln stängde kl 22. Han såg inte vart poliserna tog vägen när de nådde Luntmakargatan.
Det sista han såg (från sin plats på den södra halvan av Tunnelgatan) var Djurfeldt och Hermansson när de försvann bakom manskapsbodarna vid Luntmakargatan.