onda barn, lärt från sin omgivning eller inte?

Tvångskastrering på icke önskade avelsobjekt bör genast införas.
Obligatoriskt närvaro på avalsanstalter för toppskiktet lika så. Minst två barn innan man gjort sin plikt. Noggrann dokumentation så man vet vilka stamtavlor som genererar bäst resultat.
Vid 25 då studier och avel är klart kan givetvis toppexemplaren utöka familjen ytterligare och erhålla frikostiga bidrag.

Stämmer inte, vi är födda som psykopater, sen får vi lära oss empati.

Tala för dig själv, majoriteten av människor mår illa av att skada saker.

Jag skulle ändå säga både och. Vissa osunda miljöer tenderar ju att skapa både fler offer och förövare då ansvariga inte sätter ned foten.

Samtidigt är det rätt så uppenbart att somliga verkligen tycker om att skada andra för att kunna hävda sig på deras bekostnad. Flugornas herre är ju ganska så klassiskt ändå.

Sverige har väl ändå relativt många onda/elaka människor om man tänker tillbaka på skoltiden iaf. Dessa onda fanns ju i alla samhällsklasser så tror inte på genetik eller uppfostran ideen. Speciellt pojkar var ju rätt aktivt onda, hos tjejer var det väl mer skitsnack.

Inget barn föds ont. Barn kan möjligtvis födas med mer eller mindre naturlig fallenhet för att känna empati, men det är alltid vi vuxna som styr barnets utveckling av olika känslor samt etik och moral.

Ta exempelvis ett barn som möter en hund för första gången. Ett litet barn är oftast nyfiken på hunden och vill gå fram och känna och interagera med den. Hur vi vuxna reagerar på detta styr hur barnet kommer möta en hund framöver. Exempel på vuxnas reaktion kan vara:

1. Den vuxna uppmuntra barnet till kontakt med hunden med hjälp av stöttning. Den vuxna sätter sig bredvid och klappar hunden, pratar mjukt med både hunden och barnet. Den vuxna lär barnet vad hunden behöver ex "klappa fint" samt att tyda hundens kroppsspråk ex "han viftar på svansen, då är han glad! Han tycker om dig." eller "nu går hunden iväg, då vill den vara ifred. Hejdå hunden".
2. Den vuxna ser på när barnet möter hunden utan stöttning. Barnet kanske drar hunden i öronen/pälsen och hunden visar tecken på obehag, men vi vuxna gör ingenting för att tillrättavisa barnet i hur hunden upplever mötet.
3. Den vuxna skriker till och signalerar fara för barnet. Avbryter mötet och motar bort barnet från hunden. Den vuxna visar negativa känslor gentemot hunden, viftar bort den och är märkbart arg/irriterad.

Låt oss leka med tanken att vi behandlar tre lika gamla barn efter dessa tre olika sätt uppväxten igenom. Jag är rätt övertygad om att barn nr. 1 kommer ha bättre empati än barn nr. 2 som i princip kommer tro att djur inte har känslor utan bara finns där för ens egna utnyttjande. Barn nr. 3 kommer inte heller reflektera över hundens känslor utan bara se fara och agera i affekt därefter vid hundmöten ex. sparka hunden om en kommer för nära.

Ang. den yngsta seriemördaren, den indiska pojken: läste vidare och han sa till polisen att det "kändes bra" att skada de yngre barnen och att se dem ha ont, samt "de kan inte göra något med mig". Jag drar där en slutsats på att pojken antagligen själv blivit utsatt för våld/övergrepp/annat hemskt och helt enkelt hanterat det genom att ge sig på andra, yngre barn. Indien är inte direkt känt för att vara ett toppenställe för barn att växa upp på, så antagligen är det bara en tragedi av barnmisshandel som leder till mer barnmisshandel av det ursprungliga offret. Fruktansvärt öde för alla barn inblandade.

Jag tror verkligen att Astrid Lindgrens ordspråk är det bästa att följa: "Ge barnen kärlek, mer kärlek och ännu mera kärlek, så kommer folkvettet av sig själv".
Om alla barn skulle haft föräldrar som anammade de orden skulle världen varit en mycket bättre plats.

Du har rätt i din intelligenta iaktagelse, här spelar flera variabler en roll för att beskriva en människa. Det kan liknas med längden x höjden som beskriver en fyrkant. D.v.s. ingen variabel kan saknas, för då blir svaret 0. I det här fallet kan fyrkanten vara en analogi för människan.

När jag läser om fall av onda människor. Som de där 12 åriga flickorna som sov över tillsammans med sin vän. Dagen efter lurar de ut vännen i skogen för att sticka henne till döds. Tack och lov överlevde hon men med 19 hugg i kroppen. Jag ser inte hur deras omgivning eller uppfostran skulle ha varit bidragande ö.h.t. Jag befarar att ondska som detta enbart kan förklaras av dåliga gener. Det kan inte finnas någon annan förklaring.

En del barn är kanske 'a bad machine'.

Barn kan visst det födas onda. De kan t ex födas med släckta områden i hjärnan som gör att de inte ens kan lära sig att känna empati.

Det låter vackert att inget barn föds ont. Men så är det tyvärr inte i verkligheten.

Forskning på det, tack?

Även om det är sant måste det vara extremt ovanligt eftersom vi som art fungerar bäst genom att anpassa oss efter gruppen. Ett avvikande beteende som gör att vi utesluts ur gruppen kan vara förödande för individen. Som sagt, vi vuxna styr vad barnen lär sig. Hänvisar till mitt tidigare inlägg.

ASPD är medfött. Psykopater blir inte psykopater exakt på dagen de fyller 18 och räknas som vuxna.
KallaKarar har rätt här. Medfödda genetiska egenskaper. Eller mer ovanligt skador under fosterutvecklingen.
Det är sant att vi som art är ett flockdjur och evolutionen har såklart favoriserat sådana individer som fungerar i en grupp. Dock favoriserar evolutionen också ledaregenskaper och tyvärr blir psykopater, narcissister osv ofta ledare eller tar framträdande roller i en grupp och således fortlever deras gener.

Huruvida "ond" är en genetisk egenskap eller ett värdeord satt utifrån en norm hur människor ska förhålla sig till varandra låter jag vara osagt. Men ASPD är definitivt medfött och om man räknar ex. psykopater som onda människor så är de onda från födseln.

Sedan kan uppväxtförhållandena och traumatiska händelser också påverka såklart. Växer du upp i misär och genomgår återkommande traumatiska upplevelser så bryter det såklart ned dig som människa och omformar ditt känsloliv och dina värderingar.
Likaså spelar sociala normer och kulturella skillnader roll. Föds du in i ett samhälle där det är normalt att vara kannibal så är det inget konstigt att bli det också. Då är du inte ond i det samhället för att du käkar upp dina fiender.
Men detta är ju en annan fråga och inte det TS frågade efter.

Ja det finns barn som föds som onda.

Både omgivning och föräldrar tror jag