Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Locktång?

Om du mot förmodan löser detta, LJ, var stolt över det du gjorde. En av få hjältar i detta

Bröderna Poutiainen är som bäst när de kallt räknar tider och utreder tekniska system, vilket är i linje med deras bakgrund som naturvetare. Kapitlen där de granskar själva polisarbetet är inte lika bra.

Kapitlet om Börje Wingren är särskilt onyanserat där de går ut svingandes från start med intensiv smutskastning det är oklart varför Börje Wingren gjort sig förtjänt av. BW är en av få personer som inte är handlingsförlamad under mordkvällen utan träder tvärtom blixtsnabbt i tjänst och börjar gräva där han står. Han mållåser snabbt på den galna österrikaren Walter Kiristis, visar Mårten bilder och håller tempot uppe allmänt. WK har ett stensäkert alibi då han av slump blir kontrollerad vid Slussen en minut före mordet, men tanken är god. Efterklokhet karaktäriserar mycket av analyserna runt MOP.

BW sätter sedan helt korrekt en brutal press på mytomanen VG i syfte att se vad det ger. Poutiainen tolkar det som korruption med målet att sätta dit VG, men grundproblemet är ju att VG vägrar svara rakt på en enda fråga. BW gör helt rätt som plockar fram blåslampan för att se vad som kan flyta upp. Den bortglömda VG stämmer inte alls dåligt in på mannen YN ser, även om hans tänkbara roll i en sammansvärjning är oklar. VGs kontaktnät var verkligen anmärkningsvärt sett till hans oklara dagssysselsättning, det hade varit värt att göra ett chart på.

Om det nu inte är exakt därför LJ tar trappan, att den beväpnade GM just försvunnit på Luntmakargatan

Tittar man på flyktvägar generellt så tar gärningsmän av alla slag ofta första chansen att bryta siktlinjen. LJs generella hjälpsamhet post-MOP är det främsta motargumentet. Någon form av missförstånd eller förväxling inne i grändens mörker är dock inte otänkbart.

Det här blir bara mer och mer skruvat. Något för En ding ding värld?

Men även om GM i ett alternativt universum hade tagit Luntmakargatan trodde LJ uppenbarligen att GM tog trappan. Och det är det enda som spelar någon roll för hans beslut att ta trappan.

I ett alternativt universum där LJ försökte ”fly från polisen” vore det vanvettigt att följa efter gärningsmannen istället för att bara lämna scenen direkt via Luntmakargatan söder eller norrut.

Det vore ungefär som att ta rygg på Mijailo Mijailović ända in i frisersalongen istället för att bara välja någon annan av alla utgångar från NK om du hade bevittnat Anna Lindh-mordet och ville undvika uppmärksamhet från polisen.

Det kan jag hålla med om.

De räddade LAC-bandet och det var bra.

Att läsa vittnesmål kommer alltid slå att kväka förolämpningar.

Tanken är relevant att tänka då det faktiskt finns en observation av en man som springer norrut på Luntmakargatan ett par min. efter skotten. 35 år, blåaktig jacka. Rätt längd med. Frågan är var han kommer ifrån. Han går inte helt att fixera i tiden men det kan passa obehagligt bra med Tunnelgatan runt skottögonblicket.

I den mån det går att utläsa i förhören tycker jag inte han ger ett dekat intryck på samma vis som exempelvis mannen på Döbelnsgatan (Claes Brewitz). Kan vara en under-uppmärksammad vittnesiakttagelse som försvann i cirkusen runt C.P.

https://lennartremstam.blogspot.com/2015/04/sigge-cedergrens-forsta-forhor-fran-ca.html

Sigge Cedergren såg mannen i närheten av Tegnérgatan. Flera kvarter norrut. Tidpunkten var sannolikt mer än 20 minuter efter skotten. Så fort han kom hem ringde Sigge till Mona på Lidingö. Då var klockan 23.49.

Lars Jeppssons och Hans Johanssons förhör 1986 och vittnesmål 1989 lämnar inget som helst tvivel att gärningsmannen fortsatte uppför trappan till Malmskillnadsgatan.

Var det originalet eller den klippta versionen med Fröken Ur på?

"Flera kvarter" får det att låta längre än det är, jag får det till cirka 340 meter. Absolut inte en orimlig distans att springa om inblandad, det är ju nästan samma sträcka som den "officiella" flyktvägen ändå. Säker på tiderna? SCs bilfärd var väldigt kort och han erinrar sig själv att han är på Luntmakargatan/Apelbergsgatan 23:20-23:30 (med stor osäkerhet). Var är SC i mordögonblicket?


Rekonstruktion med LJ själv sommaren 1986 öppnar en möjlighet för en död vinkel på Luntmakargatan. Han utvecklar detta själv i Borgnäs senaste bok, om än med vissa påtryckningar. Hans Johansson är ett motargument. Detaljen med de klapprande fotstegen kan noteras. Ett konstigt missförstånd inne i mörkret på Tunnelgatan kan inte helt uteslutas. 95-5 att GM tar trapporna.

Sett till omständigheterna är en springande man i området per definition tänkvärd. Det satte sig hårt i MOP-zeitgeisten att mannen var lik Ted Gärdestad men SC tyckte snarare att Lars-Inge Svartenbrandt var en bättre liknelse. Senare fasade han över till att han var lik C.P men det utpekandet är givetvis lika stabilt som ett vått löv. Den blå jackan samt att mannen gav intrycket att vara i form sticker ut för mig.

https://imbo.vgtv.no/users/ab_/images/4b1eeb33d9a246f308aaa364ef4349cf.jpg

Originalbandet hittades den 5 september 1988.

Tack vare bröderna Poutiainens kritik mot kassettkopian.

Hur det gick till när originalbandet hittades framgår i A4456-7.

Det stora problemet med detta är inte LJ, utan HJ som ser gm från mordplatsen och upp till trappan. Gm viker alltså inte av.

"Hans Johansson: Nej jag ser ju han till trapporna där borta, tills han springer upp för åtminstone tre trappor."
https://wpu.nu/wiki/Uppslag:E9979-00-B

När jag studerade hans vinkel själv i aktuellt ljus blev jag inte helt övertygad om att han kan vara helt säker på det. Men självklart, det är ett motargument. Jag försöker vrida och vända lite. För både en "kompetent" GM och en glad amatör borde lockelsen att ta första möjligheten att bryta siktlinjen för vittnena i korsningen funnits. Trappan var också bra.