Dödsstöten för mrkoll,Lexbase och liknade sidor är GDPR

Gemensam sammanfattning

De två artiklarna beskriver en pågående förändring i hur svenska myndigheter hanterar utlämnande av allmänna handlingar till nyhetsbyrån Siren och dess koppling till databastjänsten Acta Publica. Kärnan i konflikten är balansen mellan offentlighetsprincipen, som ger allmänheten och medier rätt att ta del av myndigheters handlingar, och skyddet för enskildas personliga integritet.

Bakgrund

Siren har under lång tid begärt ut stora mängder domar, förundersökningsprotokoll och andra offentliga handlingar från domstolar och myndigheter. Materialet har använts både i journalistisk verksamhet och som underlag för databaser och informations- och bakgrundskontroller.

Efter senare rättspraxis har myndigheter i allt större utsträckning börjat lämna ut handlingar med förbehåll. Ett sådant förbehåll innebär att mottagaren måste följa vissa villkor, exempelvis att personuppgifter inte får göras sökbara eller användas på ett sätt som kan skada den personliga integriteten.

Ekobrottsmyndighetens kritik

Den första artikeln handlar om att Ekobrottsmyndigheten (EBM) anser att Siren i praktiken har kringgått dessa förbehåll.

Enligt EBM har Siren lämnat vidare material till det närstående bolaget Acta Publica, där uppgifterna sedan kunnat användas i en sökbar databas. Myndigheten menar att detta gör att de begränsningar som satts upp vid utlämnandet förlorar sin funktion.

EBM anser därför att Sirens tidigare hantering visar att myndigheten inte längre kan lita på att förbehållen kommer att följas. Som en konsekvens har EBM beslutat att inte längre lämna ut vissa handlingar med personuppgifter till Siren.

Åklagarmyndighetens nya praxis

Den andra artikeln visar att samma synsätt nu fått genomslag även hos flera åklagarkammare inom Åklagarmyndigheten.

Även där bedömer man att det finns en risk att handlingar som lämnas ut till Siren senare hamnar i sökbara databaser, trots de villkor som satts upp.

Därför har flera åklagare beslutat att helt neka utlämnande av vissa handlingar när begäran kommer från Siren. Myndigheterna hänvisar bland annat till:

skyddet för den personliga integriteten,
offentlighets- och sekretesslagstiftningen,
möjligheten att neka utlämnande när ett förbehåll inte anses ge ett tillräckligt skydd,
tidigare erfarenheter av hur Siren hanterat utlämnat material.
Den juridiska konflikten

Artiklarna belyser en större principiell fråga i svensk rätt.

Å ena sidan finns offentlighetsprincipen, som är en grundläggande del av svensk demokrati och syftar till att ge insyn i myndigheternas arbete.

Å andra sidan finns ett växande fokus på skyddet av personuppgifter och enskildas integritet, särskilt när modern teknik gör det möjligt att samla in och söka stora mängder information om enskilda personer.

Myndigheterna menar att när det finns en konkret risk att uppgifter blir sökbara i kommersiella databaser kan integritetsskyddet väga tyngre än intresset av utlämnande.

Konsekvenser

För Siren innebär utvecklingen ett betydande bakslag. Om fler myndigheter väljer att neka utlämnande eller ställer hårdare villkor blir det svårare för företaget att samla in nytt material till sina databaser och sina journalistiska tjänster.

För myndigheterna innebär förändringen att de i större utsträckning använder de möjligheter som finns i lagen och den senaste rättspraxisen för att skydda personuppgifter.

Övergripande slutsats

Tillsammans visar artiklarna att svenska myndigheter håller på att förändra sin praxis. Där man tidigare i stor utsträckning lämnade ut handlingar till Siren med vissa villkor, väljer man nu i flera fall att helt neka utlämnande eftersom myndigheterna anser att villkoren inte har respekterats.

Utvecklingen markerar en tydlig förskjutning mot ett starkare integritetsskydd. Samtidigt väcker den frågor om hur långt myndigheter kan gå i att begränsa tillgången till allmänna handlingar utan att inskränka offentlighetsprincipen. Konflikten mellan öppenhet och integritet är därför den centrala frågan i båda artiklarna.

Bad AI om hjälp hoppass det kan vara till hjälp för någon här

Om domen blir negativ för Lexbase så ser det nog inte bra ut för Google att låta det vara sökbart på nåt som bryter mot lagen. Men men man vet aldrig!

Ingenting faktiskt. Maskerna har fallit. Nu får vi ju äntligen se vilka sanna färger alla dessa journalister och företag som ständigt predikar transparens och offentlighet faktiskt visar. När deras egna affärsmodell hotas är det inte längre öppenhet som gäller, utan en massa kryphål som är utformade för att undvika insyn. Ljusskyggt om du frågar mig! Det säger en hel del om hur mycket de där principerna egentligen är värda.

Allt handlar om tjäna pengar på andra människors olycka, det fulaste sätt tjäna pengar på om du frågar mig.

Domen släpps 09.30 ?

Yes. Oklart bara om den ska presenteras först, som säkert tar lite tid, och därefter är tillgänglig att ladda ner. Ska jag låta vara osagt.

Vad är det första ni gör om/när domen visar på ett positivt utfall?

Kollar om uppgifter fortfarande publiceras. Dokumenterar. Skickar efter en timme in stämningsansökningar angående varenda uppgift som ligger ute. Räcker med att Eniro publicerar mitt namn. Här skall det tjänas pengar.

Vad tror vi är ett realistiskt händelseförlopp när domen väl släpps? Säg att den går i en riktning vi hoppas på och går emot dessa hemsidor. Förhoppningen är ju att allt blir bra från en minut till nästa, men det är sällan så nånting fungerar

Personligen har jag svårt att tro att Lexbase m.fl. kommer säga "Aja, det var det" och dra ut sladden samma sekund. Även om dom inte har någon juridiskt grund ser jag ingen anledning till att dom kommer kasta in handduken utan påtryckningar. Personligen tror jag att det hänger på hur snabbt IMY agerar, som trots allt har någon form av mandat att ge konsekvenser till hemsidorna. Förhoppningsvis så agerar IMY snabbt, någon länkade till en podd tidigare i tråden med myndighetschefen (har jag för mig?) där det lät som att dom endast väntade domen. Minns inte exakt och någon får gärna rätta mig eller komma med mer kontext

När det väl har hänt så tror jag att Lexbase m.fl. kommer att begära konkurs, så hemsidorna lär vara kortlivade efter det. Några här pratar om att lämna in stämningsansökningar och även om bara ett fåtal går vidare och faktiskt gör det, så är jag tveksam om att det kommer bli någon vidare utdelning för dessa personer. Bankerna och andra långivare eller investerare kommer att prioriteras först med konkursen, och om dessa företag faktiskt har samma omsättning som en pizzeria så är det inte mycket pengar kvar för privatpersoner sen

Med det sagt är stämningsansökningar troligtvis rätt väg att gå, och dom som går vidare med det förtjänar en eloge och inte minst förtjänar dom skadeståndet. Sen är ju detta egentligen inget mer än fanfic, det är omöjligt att sia i framtiden och kanske ser vi resultat innan torsdagen är slut. Men det känns ganska optimistiskt att föreställa sig att företagen lägger sig platt på samma stund, framförallt om dom inte blir jagade av myndigheter

När det gäller skulder ska böter och skadestånd prioriteras först av kronofogden

Jag förkommer inte i belastningsregistret skall jag börja med att säga.
Däremot så rent av hatar jag hela konceptet med att hänga ut folk på internet och tjäna pengar på det.

De har omsättning som några stycken pizzerior, det stämmer. Men de är i princip skalbolag, de har haft gott om tid på sig att tömma bolagen på pengar. Kapital utöver detta är kanske några datorer och andra kontorsinventarier. En faktisk pizzeria hade nog haft mer att sälja vid konkurs.