Dessa folk som reser hela tiden och är ständigt fattiga, hur tänker de?

Svenskarna blev betydligt rikare mellan 1999 och 2020. Medianförmögenheten femdubblades och den genomsnittliga förmögenheten tredubblades.
https://efn.se/studie-klassklyftorna-minskar-men-de-rika-blir-allt-rikare

– Det är väldigt glädjande att kraven minskar i alla åldersgrupper men speciellt att det minskar i åldersgruppen 18-35 år.https://www.svt.se/nyheter/inrikes/trendbrott-farre-unga-far-betalningsanmarkningar

statistiska definitioner av "rikedom" ofta missar den ekonomiska verklighet som vanliga människor lever i.

​När ekonomer säger att svenskarna blev rikare mellan 1999 och 2020 tittar de på bruttotillgångar. Men om man skrapar på ytan finns det flera enorma brister och "blinda fläckar" i det påståendet.

​Här är de viktigaste förklaringarna till varför statistiken och verkligheten krockar:

​1. Förmögenheten är "låst" i bostaden (Skuldfällan)
​Den absolut största bristen i påståendet är att svenskars ökade medianförmögenhet under denna period nästan uteslutande drevs av skenande bostadspriser.
​Definitionen av förmögenhet: Tillgångar minus skulder. Om du köpte en lägenhet för 1 miljon år 1999 och den var värd 5 miljoner år 2020, ser du på pappret ut att ha blivit 4 miljoner kronor rikare.

​Verkligheten: Du har inte fått mer pengar på bankkontot att röra dig med. Du bor bara i en dyrare skuld. Om du säljer bostaden måste du oftast köpa en ny på samma dyra marknad. Rikedomen är en "pappersprodukt" som är helt låst i ditt boende.

​2. Ökade levnadskostnader äter upp uppgången

​Statistiska centralbyrån (SCB) justerar ofta för inflation när de mäter inkomster, men förmögenhetsstatistik tar sällan hänsyn till hur mycket dyrare det faktiskt har blivit att leva.
​Även om din disponibla inkomst eller ditt fondkonto har ökat i värde, har fasta kostnader (amorteringar, elpriser, försäkringar, drivmedel och tjänster) ätit upp en enorm del av köpkraften.

​Att ha 500 000 kr i tillgångar år 2020 gav dig inte alls samma ekonomiska trygghet eller köpkraft som 100 000 kr gjorde 1999.

​3. Statistiken är blind (Vi har inte räknat förmögenhet sedan 2007)

​Det finns en enorm metodologisk brist i svensk förmögenhetsstatistik: Sverige avskaffade förmögenhetsskatten 2007.

När skatten försvann slutade SCB att samla in exakta data över vem som äger vad. Den statistik som beskriver åren fram till 2020 bygger därför till stor del på uppskattningar, modeller och stickprov, snarare än exakta register. Det gör att den officiella bilden av den "vanliga" svenskens rikedom är mycket mer osäker än vad siffrorna ger sken av.

​4. Den synliga fattigdomen och de relativa klyftorna

​Det du ser när du ser dig omkring i samhället är ofta inte den dolda pappersrikedomen på Avanza eller i bostadsrätter – det är effekterna av de ökade klyftorna.
​Samtidigt som medianen ökade, visar SCB:s data att andelen svenskar som lever med låg ekonomisk standard (det vill säga under 60% av medianinkomsten) fördubblades under samma period.

​Det betyder att en växande grupp människor har halkat efter helt och hållet. Samhället har blivit mer segregerat, vilket gör att fattigdom och ekonomisk stress är betydligt mer synlig i gatumiljön och i vardagen idag än för 25 år sedan.

​Sammanfattning: Påståendet att svenskarna blev rikare stämmer bara om man definierar rikedom som "det uppskattade marknadsvärdet på människors bostäder och pensionsfonder". Om man med rikedom menar likvida pengar på banken, låga fasta kostnader och en stressfri vardagsekonomi, då är påståendet i högsta grad missvisande för en stor del av befolkningen.