Hur påverkar feministiska lagar parbildning och barnafödande i Sverige och väst?

Tänk att behöva förklara nåt sånt här för en vuxen välutbildad man som påstår sig vara "specialistläkare"

Det finns en direkt röd tråd från 80- och 90-talets nyliberala systemskifte till att det föds rekordfå barn i Sverige idag.

Under folkhemmet var grundbulten trygghet. Trygghet i att du hade ett fast jobb, en billig hyresrätt och ett socialt skyddsnät som bar dig om du blev sjuk eller arbetslös. Det var den basen som gjorde att arbetarklassen och den tidiga medelklassen vågade bilda familj tidigt.

Vad gjorde nyliberalismen? Den privatiserade, marknadsanpassade och flyttade över all risk från staten till individen.

Allmännyttan såldes ut och marknadskrafterna fick fria tyglar. Idag är unga vuxna låsta i en dysfunktionell andrahandsmarknad eller tvingas ta miljonlån. Hur ska man våga skaffa barn när man inte ens vet om man har kvar sitt kontrakt nästa år, eller om boendekostnaden äter upp halva lönen?

Trygga anställningar har ersatts av visstid, bemanning och gig-jobb (prekarisering). Eftersom föräldraförsäkringen bygger på SGI tvingas unga vänta med barn tills de har lyckats tjata till sig en fast tjänst, vilket ofta sker långt efter 30.

A-kassa och sjukförsäkring har urholkats. Välfärden är inte längre den garant som ser till att du slipper gå från hus och hem vid kris.

Nyliberalismen hjärntvättade oss. När hela samhället gjordes om till en marknad, gjordes även människan om till ett företag. Vi matades med idén att du är din egen lyckas smed, att ditt värde ligger i ditt "personliga varumärke", din karriär och din självförverkligande konsumtion.

Barn har gått från att vara en naturlig del av livet och samhällets fortlevnad, till att bli ett "projekt" och en extremt dyr kostnadspost. Normen om det "intensiva föräldraskapet" där varje barn kräver maximalt med tid, pengar och statusprylar för att lyckas på den framtida marknaden är en direkt produkt av detta konkurrenssamhälle.

När individen ställs inför valet att maximera sig själv på marknaden eller ta den enorma ekonomiska risken att skaffa barn i ett otryggt samhälle, så vinner marknaden.

Det unga väljer bort är inte barn i sig, de väljer bort den ekonomiska och existentiella otrygghet som det nyliberala systemet har skapat. Man kan inte bygga ett folkhem utan stabila fundament, och man kan fan inte förvänta sig att folk ska föda barn till ett samhälle som behandlar dem som utbytbara brickor i ett ekonomiskt spel.

Det är klart man har.

Du kan göra ett eget test, fråga barnlösa unga kvinnor i din omgivning och se om någon av dem svarar att de vill ha bara ett barn. I princip alla svarar 2 eller 3.

Kanske. Men det vet ju inget om att ha barn.

Nej det gör de inte. Ingen svarar 1.

Noterar också att du gjorde en så kallad Merapi-förskjutning från unga kvinnor till småflickor. Sluta med det, Merapi är ingen bra förebild.

Fråga de som har barn om de ångrar att de skaffat barn då. Jag tror inte du hittar en enda.

Precis. Man skaffar det antal barn man vill skaffa.

Hur många unga kvinnor svarar att de håller där efter att de fött ett barn?

Merapi är en 100 ggr bättre förebild för unga än er gamla bittra gubbar här i tråden som sitter och spyr ur er misogyn skit dagarna i ända.

Hur fan tror ni att ert kvinnoförakt påverkar unga kvinnors syn på män?

Feminismens påverkan på parbildning via lagar tror jag är liten. Däremot är de psykiska effekterna enorma. När män och kvinnor ska mötas så blir man kär av sina motsatser: mannen är maskulin och kvinnan är feminin. Om man hjärntvättas i att det är fel så beter sig kvinnor som män och tvärtom, och då kan man inte bli kära och vill inte ha barn. Män är INTE skapade för att ta hand om små barn, kvinnor är INTE skapade för att ha stressigt jobb när de har småbarn.

barnlöshet är ironiskt nog höjden av feminism. För feminism älskar män och hatar kvinnor och vill att alla kvinnor beter sig som män och har mäns löner och mäns jobb. barn och familj är slaskämnen för en feminist, det är egot som räknas. Synd om kvinnor som inte för göra det de gillar mest av allt, men de är toleranta och lättstyrda så det är deras eget fel att feminismen försämrar deras liv. De kunde bara sagt nej.

Om du inte hade så många fördomar om män så skulle ditt liv vara finare och du skulle hitta en man och ha familj!

Eloge till bra inlägg!
Och ja detta är garanterat ett viktig skäl till nergången av barnafödande i Sverige.
Men inte hela svaret, eftersom du även ser minskat födande i icke nyliberala länder.

Det påverkar naturligtvis på ett negativt sätt