Färre barn p.g.a folk inte hittar partner?

Huvudsakligen tror jag att det rör sig om att det "tysta förutsättningarna" som föräldrar tycks ha. Vi snackar alltså att man ska ha en avklarad utbildning, ett framtidssäkert jobb där det också finns möjlighet att klättra i karriären, en bostadsrätt i ett <<<BRA>>> område där andelen invandrare är extremt låg. Slutligen ska man gärna ha levt ett liv och rest en del innan man skaffar barn och vidare krävs det att man sparat undan en hel del pengar innan barnet kommer.

Summa summarum så handlar det förstås mycket om pengar, där bostaden utgör en merpart av det hela. Så här har det förstås alltid varit, men för en Storstadsbo (ni andra är inte relevanta för mig) rör det sig om hissnande summor. Vem vill liksom låta sitt barn växa upp i dagens Farsta eller förstås ännu värre områden? Folk kollar snett på dig som förälder för att du låter ditt barn växa upp i en sådan misär.

Andra orsaker:

- Porrberoende är väldigt vanligt
- Världen i ständigt negativ lyse pga digitalisering och globalisering vilket är allstädes närvarande i sociala medier.
- Bilden om att vara förälder är ofta sedd ur ett negativt lyse. Fokus läggs ständigt på hur jobbigt och krävande det är snarare än vilka fördelarna är.
- Araber som tar över landet, vilket gör att nationella självbilden urvattnas.
- Folks arbetssituationer kanske inte uppfattas som självklara pga AI
- pandemin
- Psykisk ohälsa rapporteras vara ett större samhällsproblem än tidigare, vilket kan senarelägga en persons tid innan de kommer ut i världen.
- Förväntan på föräldrar är sjukligt hög. Finns så galet mycket detaljstyrning snarare än enkla riktlinjer vilket sätter en extrem press på väntande föräldrar.

Du kan kika på SCBs officiella statistik. Det är lika många som får barn nu som tidigare. Det har alltid varit en viss del av befolkningen som inte får barn (av olika anledningar). Den delen har inte ökat. Det är marginellt färre andel män än tidigare men skillnaden är inte värd att hänga upp sig på.

Det som hänt är att barnaalstrandet skjutits upp till högre ålder, och att kvinnorna bara får 2 barn (istället för som förr 3 barn). Att det är färre barn per familj kan kanske förklaras på olika sätt: men äldre förstagångsföderskor kanske inte hinner leverera två-tre barn till innan de passerat fruktbarhetens "bäst före".

Ekonomi-/frihetsfrågorna kan såklart spela in också, när man planerar inför ett eventuellt tredje barn.

Poängen är iaf att konspirationsteorierna om att en hel generation nu inte kan/vill skapa par och skapa barn stämmer liksom inte med statistiken. Det är bara det att familjerna är mindre - och föräldrarna äldre.

Sorry incels - ni hade varit lika bortvalda för 100 år sedan..

Kul ämne!

Min bild är att det är flera faktorer som samspelar:
- Sen familjebildning pga studier/karriär (påverkar val av partner och fertilitet)
- Dyrt med attraktiva boenden (vem kunde ana att +8-10% yoy skulle urarta?)
- Ont om attraktiva män (kvinnor söker sig socialt uppåt och givet att de själva avancerat så är poolen mindre. Samt att dessa män ofta söker nedåt och yngre)

Det optimala vore ju om en välmående familj hade avsevärt högre status än ett fint jobb, hem, instagram osv. Så verkar det inte vara idag.

Om man kan vända trenden med sent familjebildande med tex ekonomiskt stöd för att kombinera familj och studier så är mycket vunnet.
Om vi skaffar barn mellan 20-30 så blir vi pigga, erfarna och ekonomiskt väletablerade morföräldrar vid 40-60. Då finns det en helt annan trygghet i familjen vilket bör gynna barnen.

Vidlyftig utskrivning av psykofarmaka spelar också en roll med emotionell avtrubbning och sänkt sexualdrift.

Sedan finns det forskning som visar att P-piller påverkar val av partner från genetiskt diversifierat till homogent. Dvs kvinnor attraheras av män som liknar släktingar eftersom man under en (falsk) graviditet instinktivt söker beskydd av familjen.
Det blir problematiskt när man slutar med P-piller för att bli gravid på riktigt, eftersom man då inte alls är hormonellt attraherad av sin partner.

Som sagt, spännande ämne…

Nja, jag tror den största anledningen till varför folk skaffar färre barn är för att vi hinner bli äldre innan vi skaffar dem. I dagens samhälle behöver man ofta utbildning utöver typ grundskola och gymnasium. Går man direkt från det ena till det andra, ja men då är man runt 23 när man är klar. 24. Nåt sånt. Sen ska man jobba ett par år. Samla pengar. Ska man äga sin bostad bör man köpa innan barnen kommer, för bankernas KALP-kalkyl baseras på helt galna siffror. Vips, så är man 30+. Och för kvinnor börjar ju fertiliteten sjunka då.

Folk skaffar barn och hittar partner men man skaffar 1 barn istället för 3.

Ofta börjar man försent eftersom kvinnor inte förstått att fertilitet dalar spikrakt ned efter 30.

100% vad ovan mig säger.



Fast lika barn har väl alltid lekt bäst?

Så det är inga problem att få napp så länge man är villig att fiska i en kloak menar du? Det är liksom inget alternativ för de allra flesta, då avstår de hellre och väntar på napp i friskare vatten.

Det är nog likadant åt andra hållet. Man är inte gjorda för varandra helt enkelt

Jo jag har också kollega som är i 38 års åldern och fortfarande singel. Det är väl knulla-runt kulturen och individualismen. Är man själv kan man göra vad man vill, dra vart man vill osv.

Och så har man porren i telefonen och tinder om det kniper.

AI kommer ta över så många själsdödande jobb att medborgarlön blir det normala. Återvandring kommer göra europeiska länder trevliga igen. Framtiden är ljus.

Det är vår förbannade plikt att föra våra europeiska gener vidare. Inte ska vi ge upp tusentals år av genetisk utveckling för att några galna oligarker vill spela monopol med oss?

I 30-talets Tyskland visste man hur man skulle stimulera barnafödandet. Vi får kopiera den modellen, helt enkelt.

Avskaffa den kvinnliga rösträtten.

Och knulla med vänsterkvinnor som vill ha mer feminism och invandring?

Fast så är ej fallet. Nu drar du igång med floskler och mellanmjölk. Många gör så för de "känner" att så är det, men har du kollat fakta?

Lesbiska par är i topp när det gäller skilsmässor och våld i nära relationer.

Hittade ej för EU men de bästa tillgängliga delstatsstudierna i USA visar att samkönade par upplöses med cirka 1,1 % per år jämfört med cirka 2 % för par av olika kön, och lesbiska par upplöses oftare än homosexuella manliga par.

När det gäller våld i hemmet fann en allmänt citerad CDC-kopplad undersökning att livstidspartnervåld/sexuella övergrepp var cirka 43,8 % för lesbiska kvinnor, 26 % för homosexuella män, 35 % för heterosexuella kvinnor och 29 % för heterosexuella män.

Jag tror faktiskt båda könen känner så lika mycket. Vet inget om lesbiska par, de brukar ha en speciell personlighet som inte heterosexuella kvinnor har