Citat:
Det jag svarade på adresserade frågan om tillväxtens betydelse för bostadspriser.
Det är väl kvoten du är intresserad av? Det vill säga, hur förhåller sig prisindexet till BNP per capita? Och då ser man att kvoten spikade 2021, och är fortfarande relativt hög i historiskt perspektiv.
Visst, 2024s kvot är marginellt lägre än toppen vidd 1978, men även det var en spik.
Vi får se nu hur det blir med alla oroligheter i världen och en vänsterregering som vill slopa ROT-avdraget och avveckla ränteavdraget.
Visst, 2024s kvot är marginellt lägre än toppen vidd 1978, men även det var en spik.
Vi får se nu hur det blir med alla oroligheter i världen och en vänsterregering som vill slopa ROT-avdraget och avveckla ränteavdraget.
Och det svarar kvoten på.
Sedan får man ha i åtanke att det inte är samma småhus år 2024 som 1978. Fastigheter med byggnader från 70-talet som inte moderniserats betalar man idag bara markvärde för. Inte ens värdet av lantmäterikostnader, bygglovskostnader och kommunala anslutningskostnader betalas. Byggnaden ligger på negativt pris.
Den som vill köpa ett småhus idag har ett stor spektrum av standardnivåer och därmed pris att välja på. Man kan betala 4 mille för ett nyare hus eller säg 1 mille för något mindre med gammal standard.
Det går att hitta rivningsobjekt i Stockholm också. Då betalar man bara markpriset. Jag länkade ett objekt i Täby för några månader sedan där mäklaren tom skrev att det var lika bra att riva byggnaden.
Man kan säga så här att när kvoten ligger lite högre så finns en betalvilja som gör att det byggs bostäder.
I mitten på 90-talet när kvoten var låg var det ungefär ingen produktion. Och realräntorna var höga vilket gjorde att nyproduktion var extra dyr. Men då grät byggjobbarna i TV för att dom var arbetslösa och prognoserna pekade på fortsatt stiltje.
(Alla som tror att Byggnads mfl nu höll igen löneökningarna så att deras medlemmar skulle komma i arbete, får ställa sig i skamvrån).
Kan man tänka sig att kvoten trendar uppåt?
Ja det är väl rimligt att anta. Dvs hushållen kan bli beredda att använda en större andel till boende.
Produktivitetsökningar som kapitalisterna ordnar fram gör att en del produkter faller i pris. T ex livsmedel betalar vi mindre för. Det öppnar upp för att vi kan betala mer för annat.
Det skulle då göra att kvoten 1521 år 2024 motsvarar något lägre tidigare. Kanske 969 år 2000. Det kan man då se på hur svag nyproduktionen är.
År 2014 var kvoten 1448 och då var nyproduktionen enorm. Men 2024 var kvoten aningen högre men nyproduktion väldigt svag. Det gör då att man kan förvänta sig att kvoten trendar så att om tillväxten skulle fortsätta så skulle högre toppar uppstå.
Slutligen då beror framtiden på hur tillväxten kommer vara.
Och som Tidvind skriver så kan man räkna med att en vänster-Regering kommer vidta tillväxthämmande åtgärder.
För att BNP/Capita skall stiga krävs:
* en fri rörlig arbetsmarknad, så att rätt personer kommer på rätt plats. (Och där har vänstern historiskt arbetat för motsatsen)
* en fri hyresmarknad, så att folk kan flytta till platser med mer lämpliga jobb. (Och där har vänstern historiskt arbetat för motsatsen)
* skattebefriat kapital, så att kapitalbildning sker och riskkapital uppstår. (Och där har vänstern historiskt arbetat för motsatsen)
Men idag är ungefär alla partier i Riksdagen vänsterpartier. Bara lite mer eller mindre. Så vi ska nog inte ha för stora förhoppningar om tillväxt.
Intresserade kan läsa följande artikel av prof emeritus Lars Jonung om hur Sverige backade jämfört med liknande länder mellan 1950-1995. https://www.nationalekonomi.se/artikel/sveriges-relativa-tillvaxt-under-170-ar-ett-drama-i-tre-akter/
