Jag tycker det är en bra och upplysande tråd detta, för majoriteten av inläggen visar ju tydligt en påtagligt bristande mognadsnivån hos de som skriver inläggen, vilket vi ser otaliga exempel på som t ex här ovan.
Att tillåta sig irriteras i trafiken är klart negativt, och gör den som irriteras till en sämre förare.
Många olyckor beror just på att folk inte kan hålla sina känslorna styr, utan just, tillåter sig bli irriterade och inte sällan för rena skitsaker som man som förare skall tåla.
Själv blir jag i princip aldrig irriterad i trafiken, jag kan absolut tycka att andra kan göra fel, eller göra nåt dumt, vara osmidiga etc. Men det hjälper ingen om jag låter mig bli irriterad.
Saker som jag tycker många skulle kunna vara bättre på är att utnyttja cirkulationsplatserna så att man behåller det flyt i trafiken de var tänkta för att hjälpa till med. Kolla upp situationen redan påväg fram mot CP, och anpassa den egna färden och positionen så att man om möjligt kan undvika att stanna alls vid infart i CP. Inte i princip stanna fast det är gott om plats att köra in i CP utan att vara ett hinder för någon i CP, eller bromsa ner och i det närmaste stanna fast det är helt tomt i CP.
Förövrigt ser jag hela dagarna massvis med Teslor som blinkar hur bra som helst, så denar utan tvivel den funktionen, liksom BMW om alla andra bilar.
Dock slarvar för många med blinkersen i alt för många situationer.
Men när folk börjar yra som många i denna tråd, om att vissa bilmärken skulle vara så himla mycket annorlunda i uppförandet, så handlar det mest om egen konfirmeringsbias, vilket är en sak alla borde läsa på om och lära sig hur det lurar folks sinnen och skapar falska åsikter och påståenden.
Citat:
Konfirmationsbias (även kallat bekräftelsebias) är en kognitiv miss som innebär att vi omedvetet söker efter, tolkar och minns information som bekräftar våra redan etablerade åsikter.
Samtidigt tenderar vi att ignorera, förkasta eller glömma fakta som motsäger det vi redan tror. Fenomenet är högst mänskligt och påverkar hur vi agerar i vardagen, politiken och forskningen.
Det kan brytas ner i följande mekanismer:
Selektivt sökande: Vi väljer aktivt källor, nyheter och studier som håller med oss.
Selektiv tolkning: När vi ställs inför tvetydig information tolkar vi den oftast så att den stödjer vår tes.
Selektivt minne: Vi minns detaljer som stärker vår ståndpunkt bättre än motargument.