Citat:
Ursprungligen postat av
trustmeiamadoctor
Vården och samhället ska främja hälsa, inte facilitera en sjukdomsbild..
Det låter ju fint i teorin, men det är precis den här sortens tänkande som bidrar till att vi har så många hemmasittande barn i Sverige.
Alla barn ska tydligen pressas in i samma mall. Fungerar inte barnet i skolmiljön? Då är det föräldrarna det är fel på. Har barnet NPF, autism, ADHD eller andra svårigheter? Då påstås det ofta att föräldrarna curlar, överdriver eller hittar på problem.
Samtidigt verkar man glömma att 10–15 procent av alla barn har någon form av NPF och att skollagen faktiskt kräver att undervisningen anpassas efter elevens individuella behov.
När anpassningarna uteblir, stressen ökar och barnet kraschar, är det märkligt hur snabbt fokus flyttas från skolans ansvar till föräldrarnas påstådda brister. Och sedan drar orosanmälningarna igång.
Det riktigt intressanta är att många av dessa barn plötsligt börjar fungera igen när de byter till en skola som faktiskt följer skollagen, minskar stressen, anpassar undervisningen och möter barnet där det befinner sig. Då visar det sig att problemet kanske inte alls var föräldrarna.
Det verkar finnas en märklig ovilja att acceptera att olika barn fungerar olika. Vissa verkar fortfarande tro att om ett barn inte klarar skolmiljön så måste det bero på hemmet. Att skolan eller systemet skulle kunna vara en del av problemet verkar för vissa vara en otänkbar tanke.
Verkligheten är betydligt mer komplicerad än så. Och så länge man fortsätter utgå från att alla barn ska fungera likadant kommer fler barn att hamna utanför, inte färre.