Saga, 18, hade ont i magen – kom hem med bebis

Nja, ligger bebisen inåt ryggen till och moderkakan ligger på ett visst sätt och magmusklerna är starka och vältränade. Så kan magen bara bukta ut minimalt och fosterrörelser knappt kännas. Hon hade dessutom mensblödningar (vilket visade sig snarare vara mellanblödningar) och hade alltid haft oregelbunden mens. Och enda symtomet var järnbrist, vilket ju kvinnor kan ha utan att vara gravida. Det var ju ingen annan som tycks ha märkt av det hela heller.

Finns ju kvinnor som tidigt i graviditeten vet om att de är gravida, men som knappt ökar i vikt om magen samt inte känner så mycket fosterrörelser. Pga. ovanstående anledningar. De kanske bara ökar lite i vikt om höfterna och eller rumpan. Även omgivningen kan ju då förundras.

Hon visste helt enkelt inte om det. Fanns ju inget tecken som gjorde att hon ens skulle börja misstänka något.

Ja, fostret har säkert sparkat massivt där inne i magen! Men sparkar det tex. mot ryggen, så känns det ju inte för kvinnan. Eller om moderkakan ligger på ett visst sätt.

Fast det är åtminstone två i tråden som fött barn och som inte delar din uppfattning:

Det är uppenbart att du inte är insatt i ämnet. Som vanligt ska du bara försöka ursäkta dumma kvinnor...

Men hur kan du säga att det inte är så? Vad är det som är så svårt att förstå? Vad gör dig till expert på ämnet? Det som Tomatkungen säger stämmer ju..
Jag har fött 4 barn. 2 av dem livliga som satan, magen poppade och allt var som textbook graviditeter. Min andra graviditet visste jag inte om förrän i månad 5 enbart för att jag gick på en undersökning, annars vetti tusan. Hade inga symptom mer än trötthet, magen var lika platt som innan, kunde ha samma jeans som alltid, tog p-piller så mensen var redan borta, hade ett väldigt aktivt liv med redan en ett-åring, fysiskt ansträngade jobb osv. Dessutom så låg hon mot ryggen vilket gjorde att jag inte kände henne och hon var också lugn som en filbunke. Graviditet 4 visste jag om men kunde lika gärna inte varit någon där inne, ungen låg långt bak samt att moderkakan låg i framvägg vilket gjorde att jag inte kände riktiga fosterrörelser förrän väldigt sent, det syntes inte heller utanpå för att modetkakan tog emot kickarna istället. Barnet ocksp lugn som en filbunke!

Får man fråga vad du hade för BMI vid de här osynliga graviditeterna?

"Mileah"? Vad är detta för trash?

Jag vet inte exakt BMI men är 168 lång och vägde då ca 65 kg.

Det är svårt att förstå om man inte har upplevt det, men det har faktiskt hänt en av min frus nära vänner. En relativt spinkig tjej, ca 170 lång. Helt jävla obegripligt hur bebisen kunde få plats i hennes kropp, och var hennes organ egentligen fick plats. I efterhand kan man titta på bilder, och inte på någon av dem syns en tillstymmelse till gravidmage. Min fru, som egentligen var två månader mindre gravid samtidigt, hade foglossningar och en fet mage medan hennes vän hoppade studsmatta och sprang omkring på Boda borg.

Och så en dag fick vännen ont i magen, försökte hålla ut över natten men trodde att hon skulle dö och ringde ambulansen. Kom in till sjukhuset och någon timme senare hade hon ett barn i famnen. Hade råångest över att ha levt som vanligt med barnet i magen, men än så länge verkar det inte ha påverkat barnet på något sätt.

I efterhand har hon såklart tänkt jättemycket på varför hon inte uppfattade några tecken på graviditeten. Hon tror att hon kanske var lite tröttare än vanligt, kände sig lite uppsvullen och hård i magen, men i stunden kopplade hon det till sitt halvstressiga liv och jobb. Förklaringen att hon egentligen var hemligt gravid låg väääldigt långt bort.

Jag håller med dig om att premissen är osannolik och svår att tro på. Men det kan faktiskt gå till såhär. Jag är ett förstahandsvittne.

Finns naturliga förklaringar. Bebis kan ligga mer mot ryggen och då syns det knappt, även om du vet att du är gravid. Vad gäller sparkarna är det vanligt att moderkakan ligger i framkant vilket innebär att sparkarna dämpas enormt eller inte känns alls. Under en normal graviditet kan msn dessutom blöda till och från pga känsliga slemhinnor, och då tror man att det är sin mens som också kan vara oregelbunden i många fall. Jag bar fött några barn och hade det inte varit för att jag faktiskt visste att jag va gravid och magen växte så hade jag inte märkt något. Hade blödningar och va hur pigg som helst, inga illamående/kräkningar eller andra problem. Sparkarna hos mig har känts som gaser som rör sig imed moderkakan legat i framkant.

Måste vara väldigt skönt att helt slippa jobbiga symtom. Själv kräktes jag av åsynen av minsta lilla äckliga, som en snorkråka hos ett annat barn 😂 . Inte lika kul då som nu..

Jo, jag är insatt i ämnet. Väldigt insatt rentav. Jag och min partner var inne för "minskade fosterrörelser" flertalet gånger, med vårt ena barn. Barnet låg åt ett håll och moderkakan låg i vägen så att det helt enkelt var svårt att känna fosterrörelserna.

Och jag känner flera kvinnor vars magar knappt ökade i omfång under deras graviditeter! Man kunde knappt tro att de var gravida. Kunde lika gärna ha varit lite maghull efter liten viktuppgång.

Så kan det även ha varit för Saga.

1. Att hennes foster låg vänd och sparkade åt ryggen till/moderkakan låg i framkant. Om hon dessutom hade vältränade magmuskler osv., så behöver hon knappt ha haft mage under graviditeten.

2. Och så blödningar på det, som hon tolkade som mensblödningar. Oregelbundna blödningar var hon dessutom redan van vid och har alltid haft.

3. Inget illamående. Inga bröstspänningar. Inga tecken alls på graviditet. Mer än järnbrist, vilket kvinnor kan få utan att vara gravida.

Sammantaget blev det givetvis svårt för henne att inse att hon var gravid. I synnerhet då hon aldrig har varit gravid förut. Hade hon varit gravid förut, så hade hon nog ändå fått en slags "magkänsla" denna gång.