Citat:
Ursprungligen postat av
triptyken
Inspirerad av en gammal tråd om att bli kvitt droger, blödig som jag är, var jag tvungen att sms'a min morsa och berätta att jag älskar henne. Jag är medelålders och hon kommer inte vara här för alltid, och det är klart jag älskar människan som inte bara gav mig liv utan uppfostrade mig i 18 år och stött mig genom vått och torrt hela livet.
Så - jag ville fråga alla här: har ni sagt till er morsa att ni älskar henne på sistonde?
Hon vet säkert, men har ni SAGT det till henne? Hur mycket ni uppskattar henne. Blommor är en sak, presenter en annan, men att säga rakt ut - som en vuxen människa till en annan hur mycket ni älskar dom är värt så mycket mer.
Och ni som tyvärr inte har morsan i livet längre (eller farsan, att säga det till han väger lika tungt) hur skulle ni vilja säga det till henne/honom?
Ni som är föräldrar, hur känner ni inför det faktum att era barn säger rakt ut det ni vet att dom känner inners inne men kanske inte är bekväma att uttala i ord
Och som utmaning: om du inte sagt det, och du känner så som alla barn känner till en förälder: ring eller smsa den föräldern och säg det ni känner just här och nu - vad svarar dom?
Kände mest förakt för morsan på det sätt hon betett sig under min uppväxt, och ännu mer när jag blev vuxen.
Kände noll när hon dog, mest jaha, där ser man.