Fri vilja - samlingstråd

Jag tror faktiskt enCartes fråga är rimlig, vad är din definition av fri vilja?
Var vi hamnat i livet och vilket beslut vi kommer ta beror på de förutsättningar som givits oss i kombination med de val vi gjort. Vi är en aktiv del i händelsekedjan.

Du påstår att små barn har exakt samma ansvar som vuxna friska individer, jag hävdar att det finns en skillnad.

Vi gör alla våra val pga våra gener och tidigare erfarenheter. Kallar man det frihet så skulle man nog kunna säga att vi har en (begränsad) fri vilja.

Lite förenklat men visst så är det, den filosofiska insikten har t.o.m. ett namn!

Yes det är i alla fall ett sätt att se på fri vilja. Kanske så är det det mest konstruktiva synsättet eftersom vi ändå ställer krav på att friska, vuxna människor inte ska skada andra människor. Där kommer ansvaret in.

Så du går med på att vi har syn trots att vi endast uppfattar 0,0035 procent av det totala elektromagnetiska spektrumet?

Vi människor är självkalibrerande, det är lite det som är poängen.
Människor kalibrerar inte bara sina uppfattningar om omvärlden, utan också sina uppfattningar om sig själva. Våra övertygelser, intentioner, värderingar och till och med vår självbild omformas kontinuerligt genom interaktion med andra människor och kulturen.

Du gör två stora fel, du definierar fri vilja på ett helt annat sätt än alla andra egenskaper vi människor har.
Du förenklar processerna i vårt beslutsfattande så mycket att det blir irrelevant.

Det konstruktiva synsättet är att inom ramen för mänsklig psykologi och social praktik ställa krav, berömma, klandra osv i nivå med förmåga och i den mån det leder till något gott.

Att ovanpå denna instrumentella praktik försöka att bygga ett högre, kompatibilistisk, ansvar enligt vilket individer förtjänar beröm, klander och straff för hur de råkar vara konstituerade är rätt och slätt destruktivt.

Min huvudfråga var väl varför fri vilja inte kan finnas.

Frågan om ansvar är väl mer social. Som en professor jag lyssnade till sa ungefär: "Frågan om fri vilja är ointressant när det gäller ansvar, för oavsett vilket, måste vi anse det för att samhället ska fungera!".

Men sen menade jag att vi inte har all kunskap om människan. Man kan förstås utgå från det vi vet idag, men det betyder inte att de inte kommer att komma mer kunskap. Vi vet inte hur medvetande uppstår eller hur man skapar liv av materia. Det är även bara levande varelser som är medvetna. Men en annan diskussion.

Det är lätt att bara se människan som en maskin utifrån de maskiner vi själva skapat och fysikens orsak och verkan, för det är vad vi känner till. Men hos människan finns även kemin som påverkar oss, vårt medvetande och våra inre upplevelser, Inget som finns hos någon maskin.

Men ett system som fallerar är konstruerad av en människa och därigenom läggs ansvaret på denne. Medan systemet inte är medvetet eller kan anses ha en fri vilja, därför läggs inte ansvar på det. Så det går inte att jämföra så, om man inte menar att människan är exakt som en maskin. Men då måste man visa det. Vilket jag menar inte går.

Men i framtiden kan kanske även AI ställs till svars för sina handlingar.

Har du inte fri vilja, utan har kommit till din slutsats genom din programmering och kalibrering som en maskin, förtar det förstås allt. Då är du själv Görel eller Göran och kanske är det bara att en viss puls som inte inhiberas hos dig och bara därför du anser som du gör. Det är inte din egen slutsats, utan ett givet resultat.

Ja, ansvar är eller bör vara en strikt praktisk fråga.

Men den är intimt sammanlänkad med fri vilja. De flesta förespråkare av fri vilja menar att sådan realiserar ansvar bortom instrumentella överväganden. Inte alla dock. Jag menar att en fri vilja som inte kan göra den handlande genuint ansvarig för sina val är helt tom på innehåll.

Att ansvar annat än praktiskt sådant inte är möjligt i en naturalistisk tillvaro är således skälet till att fri vilja med något innehåll inte kan finnas. Och anledningen till det är, som sagt, att ett system likt en hjärna inte kan hållas ansvarigt för sin utformning och kalibrering. Det är fallet oavsett vilka upptäckter om mänsklig funktion som kan komma att göras. Eller vilken typ av ny neurobiologisk kunskap skulle kunna ändra på det förhållandet?

Så länge man håller sig inom ickedualistiska och fysikalistiska ramar så är upplevelse och vilja inget som finns bortom de neurala, fysikaliska, processerna. På så vis är hjärnan principiellt inget annat än en maskin. Vilket är tämligen betydelselöst dock.

Jo, de slutsatser jag når är mina eftersom det som upplevs som ett jag är ett med systemets programmering, kalibrering, dess impulskontrollfunktion och kapacitet att bedöma argument. Det relevanta i detta sammanhang är dock upplevelsen i sig och inte processer. Upplevelsen av att göra något meningsfullt genom att resonera.

Anledningen att man kan hålla människor ansvarig är för att de inte är maskiner utan har ett medvetande. Någon som tex. begår ett inbrott är väl medveten om att han begår ett brott och kan hållas ansvarig för det.

Då är frågan, kan han välja att inte göra det, vad är de som gör att han begår brottet. Är det logik, att han bedömer riskerna och vinsten, är det spänningssökande. Är det känslorna, kemin, eller vad är det? Men han är klart medveten om att han begår ett brott, att det är olagligt och att man kommer att utkräva ansvar om han åker dit. Då blir frågan, kan han välja att inte begå det? Det är där frågan om fri vilja finns. Du säger att han inte kan det och motiverar det med att han är en maskin, utan en inre föreställningsvärld, där han inte kan välja att begå det eller inte.

Jag menar att det är här kärnfrågan finns om fri vilja. Men de som säger att den inte finns, utgår i stort sett bara från det vi vet om hur hjärnan fungerar idag rent mekaniskt, som en dator egentligen.

Däremot finns det brott som sker i affekt, där ser jag det nog som att det är känslorna som tar över. Men som sagt, för att samhället ska fungera, måste vi anse att han bär ansvaret, för annars kommer andra utnyttja det för att kanske slå ihjäl någon de inte gillar, för att de vill det.

Men om din slutsats tillkommit som hos en robot, har din åsikt inget sanningsvärde. Du har inte valt att anse det. För du har ingen fri vilja. Det är bara synapserna som gett det resultatet.

Om vi har fri vilja så menar du att vår åsikt alltid har ett sanningsvärde, eftersom vi då alltid har valt vår åsikt? Att alla människor isåfall alltid har rätt om allting?

Jag kan inte riktigt se hur ”valet” spelar in i sanningsvärdet.

Nej det menar jag inte, om vi genom att dra slutsatser har kommit fram till det genom att vända och vrida på det.

Men om det är synapserna som automatiskt gett resultatet, har vi inget annat val än att anse det. Då har vi ingen fri vilja.
Då spelar det ingen roll vad vi anser, för vi kan inte anse något annat. Då spelar det ingen roll om det är sant eller inte. För det finns inget annat svar vi kan komma fram till.

Men varför spelar det någon roll vad vi anser om vi har fri vilja och därmed lika gärna kan välja det ena svaret som det andra? Varför blir svaret mer legitimit med fri vilja?

Om vi säger att vi har två personer, en med fri vilja och en utan, varför skulle personen med fri vilja vara mer sannolik att ha rätt om något?