Citat:
Ursprungligen postat av
Roerlig
Ja, ansvar är eller bör vara en strikt praktisk fråga.
Men den är intimt sammanlänkad med fri vilja. De flesta förespråkare av fri vilja menar att sådan realiserar ansvar bortom instrumentella överväganden. Inte alla dock. Jag menar att en fri vilja som inte kan göra den handlande genuint ansvarig för sina val är helt tom på innehåll.
Att ansvar annat än praktiskt sådant inte är möjligt i en naturalistisk tillvaro är således skälet till att fri vilja med något innehåll inte kan finnas. Och anledningen till det är, som sagt, att ett system likt en hjärna inte kan hållas ansvarigt för sin utformning och kalibrering. Det är fallet oavsett vilka upptäckter om mänsklig funktion som kan komma att göras. Eller vilken typ av ny neurobiologisk kunskap skulle kunna ändra på det förhållandet?
Så länge man håller sig inom ickedualistiska och fysikalistiska ramar så är upplevelse och vilja inget som finns bortom de neurala, fysikaliska, processerna. På så vis är hjärnan principiellt inget annat än en maskin. Vilket är tämligen betydelselöst dock.
Jo, de slutsatser jag når är mina eftersom det som upplevs som ett jag är ett med systemets programmering, kalibrering, dess impulskontrollfunktion och kapacitet att bedöma argument. Det relevanta i detta sammanhang är dock upplevelsen i sig och inte processer. Upplevelsen av att göra något meningsfullt genom att resonera.
Anledningen att man kan hålla människor ansvarig är för att de inte är maskiner utan har ett medvetande. Någon som tex. begår ett inbrott är väl medveten om att han begår ett brott och kan hållas ansvarig för det.
Då är frågan, kan han välja att inte göra det, vad är de som gör att han begår brottet. Är det logik, att han bedömer riskerna och vinsten, är det spänningssökande. Är det känslorna, kemin, eller vad är det? Men han är klart medveten om att han begår ett brott, att det är olagligt och att man kommer att utkräva ansvar om han åker dit. Då blir frågan, kan han välja att inte begå det? Det är där frågan om fri vilja finns. Du säger att han inte kan det och motiverar det med att han är en maskin, utan en inre föreställningsvärld, där han inte kan välja att begå det eller inte.
Jag menar att det är här kärnfrågan finns om fri vilja. Men de som säger att den inte finns, utgår i stort sett bara från det vi vet om hur hjärnan fungerar idag rent mekaniskt, som en dator egentligen.
Däremot finns det brott som sker i affekt, där ser jag det nog som att det är känslorna som tar över. Men som sagt, för att samhället ska fungera, måste vi anse att han bär ansvaret, för annars kommer andra utnyttja det för att kanske slå ihjäl någon de inte gillar, för att de vill det.
Men om din slutsats tillkommit som hos en robot, har din åsikt inget sanningsvärde. Du har inte valt att anse det. För du har ingen fri vilja. Det är bara synapserna som gett det resultatet.