Vem är Gud? Och vem var Jesus egentligen?

Jag själv var mer dömande innan jag var kristen, som dig förstog jag inte riktigt att hat och dömande var fel, jag trodde att det var tecken på någonting bra, ungefär som du, att man visar att man inte tolererar sånt typ. Det var först när jag hörde jesus ord som jag förstog sanningen, att det var hemskt.

Du lever inte som du lär när du indirekt anklagar ateister för folkmord.

Detta bevisar en viktig poäng. Kristendom leder ju inte till det som du påstår, inte ens hos de mest extrema följarna.

Notera att jag inte varit dömande mot dig personligen, jag har enbart faktuellt påpekat statistik och historiska fakta, som svar på dina påståenden. Jag försöker att separera personligt dömande och icke-personligt dömande så som länder, ideologier, ideér, religioner, eftersom dessa saker inte har känslor som kan skadas och kan inte bli ledsna så är det inte like illa tror jag.

Det är extremt dömande när du föreslår att ateister bär skuld till folkmord. När deras enda "brott" är att de saknar eller är skeptiska till att tro på gud. Din attityd verkar inte alls förenlig med Jesus budskap. Men som sagt, jag behöver inte döma dig för det, du har ju en religion som dömer dig när du är ohederlig och orättvis mot andra.

Du skriver att du inte behöver döma mig, och i raden under att jag är ohederlig och orättvis. Titta på videon jag länkade.

Det är ohederligt och orättvist att döma ut alla ateister som skyldiga till folkmord. Om du känner dig "dömd" av att jag konstaterar det då beror det kanske på att du trots allt har tendenser till samvete?

Jag tror jag är klar. Ännu mer dömande. Detta leder ingenstans, någon gång förstår du tror jag.

Du tycker inte att det är dömande att beskylla mig och alla andra ateister för folkmord? Problemet är inte din beskyllning? Problemet är att jag tycker att du gör fel som beskyller mig för detta?

Jag beskyller ateismen som livsåskådning som ansvarig för folkmord, kan man inte diskutera ideér som bra och dåliga utan att vara dömande så går det inte att diskutera någonting alls. Problemet blir när man börjar dra in 'du är', hit och dit.

Jag beskyller ateismen som livsåskådning som ansvarig för folkmord, kan man inte diskutera ideér som bra och dåliga utan att vara dömande så går det inte att diskutera någonting alls. Problemet blir när man börjar dra in 'du är', hit och dit.

Just nu har jag fört bollen till dig och din tolkning av verkligheten, min livsåskådning kan vänta. Det jag enligt mig försöker göra, är att få dig att inse att ditt beteende med att aldrig göra påståenden, konstant ifrågasätta och aldrig acceptera är inte ett tecken på överlägsenhet, utan oförstånd.

Du är en människa, precis som alla andra. Du har en livsåskådning, precis som alla andra. Du har åsikter, du har ideér, du har en världsbild, ett sätt att se världen på. Det finns absolut ingenting som skiljer dig från någon annan, att stå utanför spelplanen och kasta paj in på den känns skönt eftersom du kan ständigt vara på attack, men utan att ge dig in på spelplanen och spela efter samma regler som alla andra så är din närvaro mer negativ än positiv.

Varför ska alla andra spela efter regler, medans du undviker regler, men samtidigt attackerar andra? Detta är ditt sätt att känna dig överlägsen, inget mer.

Klokt avslut, fick mig dock att tänka lite på vår "diskussion". Gjorde en liten sammanställning.