Vem är Gud? Och vem var Jesus egentligen?

Ja, men det är ju underbart. Då kan du lita på det jag skriver istället för att vara kritisk.

För du betraktar väl mig som en medmänniska?

Du är en medmänniska som vittnar om din livsåskådning och jag förstår att du inte trollar. Trots att det finns dem som gör det.

Nej, inte direkt. Det jag i så fall vittnar om är ett sätt att tänka och förhålla sig till livsåskådningar som syftar till att minimera risken för att dessa formas av ignoransrelaterade faktorer, såsom misstag, missuppfattningar, illusionära föreställningar, hyckleri eller, i värsta fall, lögner.

En ytterligare viktig förutsättning för detta, utöver den metodik jag tidigare har beskrivit, vars kärna utgörs av kritiskt tänkande, är viljan att identifiera och konfrontera sådana uttryck för ignorans när de väl har påverkat ens tänkande. Detta kan i vissa fall innebära att man tvingas ompröva sin livsåskådning i grunden, då centrala antaganden som över tid har internaliserats och integrerats i dess struktur kan visa sig vila på felaktiga premisser eller vara otillräckliga i förhållande till verklighetens faktiska beskaffenhet.

Dock är jag väl medveten om att psyket ofta föredrar bekvämlighet framför sanning. Till exempel föreställningen att någon annan kan befria eller frigöra en genom att okritiskt tro på dennes ord.

Innebär även detta att du är öppen för möjligheten att ompröva din egen livsåskådning ifall den konfronteras med ny information?

https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC6172100/

"The combination of the preceding nine lines of evidence converges on the conclusion that near-death experiences are medically inexplicable."
"NDEs are, in a word, real."

https://www.nderf.org/NDERF/Research/beingsstudy.htm

Jesus 12.7%
God 5.4%
Angels 4.8%

Det jag undrar är om denna kritiska analys appliceras endast på religion, eller även på sekularism? Finns det symmetri?

Behöver vi ta ytterligare en runda där jag förklarar vad frihet från livsåskådning innebär?

Jag kan inte ompröva en livsåskådning som jag inte har.

Bibeln rekommenderar alltså tortyr i högst nio timmar? Vilken trevlig bok och trevlig gud ni har.

Alla har en livsåskådning, det är en del av att vara människa. Det känns som att du använder förutsättningen att sekularism är att "ha ingen livsåskådning", och därmed gör du den immun mot analys och kritik. Om bara "livsåskådningar" behöver analyseras, och du gör din åsikt till "ingen livsåskådning", så har du gjort dig ofalsifierbar, och stängt dig för vidare analys och omprövning.

Den bör appliceras på varenda livsåskådning av den enkla anledningen att ett psyke som är befäst vid en livsåskådning är ett psyke som inte är frigjort.

Det var ju inte Gud som torterade Jesus

Ofalsifierbarhet kan jag inte undkomma, detta märker du av den enkla anledningen att du kan ifrågasätta och kritisera det jag skriver.

Det ultimata beviset för att gud inte finns är de tio budorden. De är uppenbart orimliga. De två första punkterna som människan fick som levnadsregler av gud handlar om att människorna måste dyrka och respektera gud. Viss brottslighet nämns. Som att inte mörda eller stjäla. Men t.ex. våldtäkt nämns inte. Inte heller bedrägeri. Det är ju inte direkt trovärdigt att när en allvetande och allsmäktig gud, en gång i världshistorien ska berätta för människorna hur de ska leva, då är det absolut viktigaste för gud att vi ska dyrka honom. Men våldtäkt och bedrägeri får inte plats på listan. Det är ju skrattretande att ni tror att detta på riktigt är tio budord från gud. Givetvis är detta, ett av få spår från en gud i Bibeln, helt uppdiktat av människor från en tid då våldtäkt knappt betraktades som ett brott.

Inte till den grad jag skulle vilja. Du verkar gilla att avfärda påståenden, men att komma med påståenden är du sparsam med, antagligen för att det skulle göra dig just falsifierbar.

Du gillar att vara kritikern, den rimliga rösten, men att göra dig själv sårbar för att bli kritiserad vågar du inte.