Vad ångrar du mest i livet?

Ja, varför har man ställt upp så mycket bara för att göra en chef nöjd och glad.

Ja, förstår. Man blir ju inte piggare med åren heller. Jag tänker mig att småbarnsåren skulle vart lättare med en 25-årings ork.

Jag vet inte, vissa av oss föds med ångest som arvedel och så är det bara. Den biten kommer jag nog aldrig ifrån. När jag väl i min ungdom tog min första öl så var jag fast. Men visst, jag och andra hade sluppit mycket skit och strul om jag tidigare kommit på hur jag ska lägga upp ett någorlunda fungerande luffarliv. Med det sagt så kommer spriten ändå att bli min död - så botten upp! Ingen tid för ånger här.

Verkligen inte jag heller. Och det var jag nog inte vid 33 heller. Men efter barnen så utvecklas jag och växer varje dag.

Misstänker att jag hade växt upp såhär snabbt också vid 25 om jag fick barn då. Men visst, då hade jag missat massa äventyr också. Och motgångar som fått mig att mogna.

Jag är närmare 50 med en 13-åring och en 11-åring - visst hade orken varit bättre vid 25-årsåldern men när man ser tillbaka på sig själv så var man ju inte särskilt mogen jämfört med när man är 35-40 år och man skulle ju knappast kunna försörja sitt barn på samma sätt.

Har en del bekanta som blir morfar och farfar när de är 45 typ - det är ganska konstigt - eller?

Jag skulle föredra att bli mor eller farförälder när jag är 65-75 år. Det är en lagom ålder tycker jag.

Jag ångrar att jag inte vågade släppa taget och flytta långt bort, utomlands dvs som ung. Hade tankar men omgivningen plockade ur mig dem då ingen ville släppa taget om mig och jag är inte så nöjd med allt de aldrig gjorde för mig sedan.

Sedan så är livet en process. Man kan inte skynda på den.

När man är ung är man så osäker (eller vissa iallafall) och vågar inte ställa krav, har svårt att tro på sitt eget värde, tvivlar mer på egna förmågor osv. Det blir annorlunda när man blir äldre.

Det är några saker jag ångrar jag inte hargjort mer utav och annat.
-Läsa på mer om ekonomi
-Att skaffa Facebook var absolut det menigslösa som finns
-Att gå kvällskurser på komvux medans man var arbetssökande.
-Träna mer
-Umgås inte med dryga jävlar.

Att jag inte hade insikt tidigare i livet och då skulle jag gjort annorlunda med mycket. Jag har gjort mitt bästa i ett decennium bara för att orka med att dom drogar mig varje natt. Var meningen att det skulle gå åt helvete men jag har en stor stolthet för en normalperson skulle inte klara ett dygn eller två med dom här preparaten.

Kanske att jag gav lite för mycket av mig själv tlll några kvinnor. Jag är 40år+

Gjort ett par klantiga misstag som väldigt ung som tyvärr drabbade andra, inte i jobbet dock.

Att jag inte bröt tidigare med toxiska personer. Slösade fyra år på en ”man” (som efter brytningen spred en massa lögner om mig). Tajmingen var bra däremot då min man kom in i bilden i rätt tidpunkt, hade förmodligen inte träffat honom annars. Och inte haft de här sönerna. Finns alltid en poäng med allt.

Jobbat för mycket. Listan kan göras lång..

Å andra sidan finns det mycket man kan vara rätt nöjd med också.

Konstigt som i ovanligt är det så såklart, men antar att du menar konstigt som i dåligt? Det är det absolut inte.

Legat med för få tjejer, trots möjligheter.
Avvisade en tjej som jag antagligen borde ha gift mig och skaffat barn med.
Inte hållit tillräckligt bra kontakt med gamla skolkompisar.