Citat:
Ursprungligen postat av
Mullret
Trump tänker bomba igen.
Citat SVT.
” Uppgifter: USA överväger nya attacker mot Iran
Den amerikanska regeringen överväger att beordra nya militära attacker mot Iran, rapporterar
Efter cirka sex veckors vapenvila uppges USA nu förbereda sig för nya anfall i Irankriget. Det rapporterar de amerikanska medierna Axios och CBS. Något beslut ska dock inte ha fattats ännu.
Axios rapporterar, med hänvisning till källor nära presidenten, att Donald Trump ”seriöst överväger” förnyade attacker.”
Iran kan bara se hur Taco Boy gräver sin egen grav. Sundet lär inte öppna för Trump bombar.
Iran sitter mer säkert än någonsin. Iran har inte bråttom. Det har däremot Trump, jättebrått. Vilket är ett handikapp i alla krig. Speciellt då man redan är schackmatt.
BBC påpekade nyss att det faktum att Trump inte ens tänker närvara vid Don Jr's brölllop i Florida denna helg - han stannar i Washington - är en stark indikation på att den här krisen kan komma att ta en ny och hårdare vändning. Trump är omvittnat familjekär och sönerna står honom nära.
Ett grundläggande fel med USA:s analys av sådana här krig (och delvis även de europeiska NATO-ledarnas attityd till en del andra krig, i synnerhet Ukraina) är att man inte alls tänker i termer av
kraft vs motkraft. Alltså att om en stormakt trappar upp, eller går över en operativ gräns som man tidigare har respekterat, så kommer det ofta att trigga ett motdrag från motståndaren, alltså upptrappning. Man får igen en del av det man delade ut,. Washington agerar som om krig normalt alltid innebar att skjuta på sittande fågel: "de ska domineras och lära sig lyda, därför bombar vi dem hårt så att de fattar galoppen!"
Det anses dessutom vara ett sätt att visa sig förnäm gentemot omvårlden: här ger vi inte efter för någon! Konkurrenter ska behandlas som luft och "bara passa sig jävligt noga". Men det är en strategi som fungerar dåligt när man inte längre har att göra med hjälplösa män i sandaler utan moderna militära resurser - och när de egna militära resurserna inte är lika obegränsade som de var under t ex andra världskriget.