Yvonne Nieminen såg Stig Engström.
På Tunnelgatan. Strax väster om manskapsbodarna.
Där hennes sällskap Ahmed Zahir såg "en tjock kille med en rock" (E15-2-B).
DBG för nybörjare.
Yvonne Nieminen och Ahmed Zahir valde den norra sidan av manskapsbodarna.
Där gången bredvid skjulet med containern fortsatte.
Stig Engström valde den södra sidan av manskapsbodarna (när han småsprang till Luntmakargatan). Även när han gick tillbaka (som han uppgav spontant i förhöret den 25 april 1986). Engströms "men" i förhöret syftar på Rapport den 6 april (där publiken var i vägen och Engström ville visa hur fort han kunde springa). När fotona togs på kvällen den 6 april valde han samma sida som i Rapport.
Att Engström valde den norra sidan på mordkvällen (när han småsprang till Luntmakargatan) är en omöjlig tanke. Om Engström hade valt den norra sidan hade han inte tappat bort poliserna. De hade varit synliga ända till krönet.
Engström valde den södra sidan på mordkvällen (när han småsprang till Luntmakargatan). Vid Luntmakargatan ställde han sig "mitt i korsningen" och såg sig omkring.
Han såg inte poliserna. Skjulet med containern skymde trappan och trappkrönet.
Var detta svårt att utreda 1986? Självklart inte. Stolpskottet Bäckström ledde förhöret den 25 april 1986. Han frågade inte vilken sida Engström valde. Ingen frågade vilken sida Yvonne och Ahmed valde. Ingen frågade om de mötte någon väster om manskapsbodarna. Självklart borde Yvonne ha förhörts på nytt. När Engström uppgav den 10 mars att han hade en sådan handledsväska som Yvonne såg. När Bäckström frågade Engström om han mötte någon på Tunnelgatan kunde han inte längre minnas om han mötte någon där. Nästan två månader hade gått.
På Tunnelgatan. Strax väster om manskapsbodarna.
Där hennes sällskap Ahmed Zahir såg "en tjock kille med en rock" (E15-2-B).
DBG för nybörjare.
Yvonne Nieminen och Ahmed Zahir valde den norra sidan av manskapsbodarna.
Där gången bredvid skjulet med containern fortsatte.
Stig Engström valde den södra sidan av manskapsbodarna (när han småsprang till Luntmakargatan). Även när han gick tillbaka (som han uppgav spontant i förhöret den 25 april 1986). Engströms "men" i förhöret syftar på Rapport den 6 april (där publiken var i vägen och Engström ville visa hur fort han kunde springa). När fotona togs på kvällen den 6 april valde han samma sida som i Rapport.
Att Engström valde den norra sidan på mordkvällen (när han småsprang till Luntmakargatan) är en omöjlig tanke. Om Engström hade valt den norra sidan hade han inte tappat bort poliserna. De hade varit synliga ända till krönet.
Engström valde den södra sidan på mordkvällen (när han småsprang till Luntmakargatan). Vid Luntmakargatan ställde han sig "mitt i korsningen" och såg sig omkring.
Han såg inte poliserna. Skjulet med containern skymde trappan och trappkrönet.
Var detta svårt att utreda 1986? Självklart inte. Stolpskottet Bäckström ledde förhöret den 25 april 1986. Han frågade inte vilken sida Engström valde. Ingen frågade vilken sida Yvonne och Ahmed valde. Ingen frågade om de mötte någon väster om manskapsbodarna. Självklart borde Yvonne ha förhörts på nytt. När Engström uppgav den 10 mars att han hade en sådan handledsväska som Yvonne såg. När Bäckström frågade Engström om han mötte någon på Tunnelgatan kunde han inte längre minnas om han mötte någon där. Nästan två månader hade gått.