Ingen granne hälsar på mig – är det normalt idag?

I det hyreshus i nyklassicism vi bor i sedan urminnes så hälsar de flesta men det finns flera män och ngn kvinna, alla i 25-årsåldern med rygga och hipsterpaltor av Grunge-snitt som är moltysta och ser rakt igenom oss när vi som en inkarnation av hr Marc Levergood med ett varmt leende säger "God morgon" till dem i trapphuset lr i elevatorn.

Vi tänker oss dessa tysta peeps som högintelligenta och välavlönade av arbetsköpare som ser till deras värde som innovatörer och skapare av morgondagens samhälle. Att då inte respondera på en gubbe i trench & hatt som utbrister i ngn borgerlig sk1t till dem på morgonen är naturlig social icke-interaktion i Sverige år 2026.

Folk i hyreslägenhet hälsar inte, folk i bostadsrätt hälsar oftare, folk i villa hälsar oftast. Det hänger samman med de ekonomiska förutsättningarna. Den som saknar socialt förstånd har svårare att tjäna ihop pengarna som krävs för eget ägt boende och fastnar i hyrt boende.

Jävla hittepå skit det där att man ska hälsa på sina grannar.

Jag undviker detta så hårt jag kan, möter jag någon i trappen så kan jag kanske få till ett halvfalskt snett leende på sin höjd.

Bara för att man bor på samma gata eller gård så betyder det inte att man automatiskt är polare.

Hälsar du på dina grannar eller förväntar du dig att de ska göra det?

Tror det är någorlunda normalt dessvärre. Folk är väldigt rädda för att störa!

Själv hälsar jag nog mest på de som bor på samma våning som jag. De övriga i huset verkar gör det också, så jag tog efter den seden när jag flyttade in.

Brukar alltid hälsa när jag möter folk i trapphuset (bostadsrätt), känslan är att de äldre är mer bekväma med att hälsa tillbaka medan de yngre nästan blir skrämda.

Samma sak i omklädningsrummet på mitt lilla kvartersgym.

Förstår att den sociala isoleringen ökar när folk inte längre vill eller vågar interagera med okända.

Vill man att grannarna ska hälsa på en så får man väl ta tag i det och börja hälsa själv? Man kan ju inte förvänta sig att alla andra ska ta första steget.

Hur som helst hälsar i princip alla på alla där jag bor. Tror det har att göra med att snittåldern är ganska hög, och att alla har svenskt ursprung. En ganska homogen grupp alltså. Men det beror ju också på situationen. Om man möts i trapphuset eller får ögonkontakt ute på gården så hälsar man väl, men inte om man bara råkar se någon på parkeringen eller på gatan.

Prova att hälsa.
Varför ska alltid kontakt vara upp till alla andra?

Ja, det är normalt idag.

Testa att hälsa själv nästa gång. Visst kan det känna lite löjligt att helt plötsligt börja hälsa när man bott så länge bredvid varandra, men bättre sent än aldrig. Nu har jag bott väldigt länge i mitt område, så det känns lite dumt att börja inleda djupa konversationer med grannarna, men att nicka, heja och bara erkänna att man ser andra människor räcker långt. Om jag flyttar kommer jag dock verkligen att försöka etablera någon slags vänskaplig kontakt med de nya grannarna.

Välkommen till Sverige.
Folk är så jävla stela och tråkiga

Om du inte hälsar först så har du inget case. Man kan inte ha förväntningar på andra som man själv inte kan leva upp till.

Jag anar att det varierar från område till område, men där jag bor så är vi runt 95% svenskar och nordeuropéer och en och annan slav, och i princip alla hälsar på varandra. Som alltid så pratar man mer än med andra.