Är det förbjudet att förneka förintelsen i Sverige?

Nej, det är inte förbjudet att bedriva vetenskaplig och källkritisk forskning om Förintelsen. Historiker över hela världen fortsätter kontinuerligt att forska, granska källor och förfina kunskapen om denna period. Däremot är det olagligt att förneka, ursäkta eller systematiskt förringa Förintelsen i syfte att sprida hat.

Här är en uppdelning av vad som gäller:
Vad som är tillåtet (Forskning)
Vetenskaplig granskning: Att använda historisk och källkritisk metod för att granska händelser, vittnesmål och dokument är helt tillåtet.
Siffror och källor: Forskare är fria att diskutera detaljer, nya arkivfynd, logistik och dödstal. Den vedertagna och historiskt belagda siffran är att omkring 6 miljoner judar samt miljontals andra människor mördades av den nazistiska regimen. Detta är ett resultat av decennier av grundlig forskning från bland annat Forum för levande historia och internationella experter.

Sveriges museum om Förintelsen
Vad som är olagligt (Förnekelse och hets)
Brottsligt förnekande: Sedan juli 2024 är det uttryckligen olagligt i Sverige att offentligt förneka, ursäkta eller förringa Förintelsen om syftet är att sprida hat, hota eller uttrycka missaktning mot en folkgrupp. Den som gör det riskerar att dömas för hets mot folkgrupp.
Syftet avgör: Gränsdragningen går mellan legitim akademisk forskning och politiskt eller ideologiskt motiverad förintelseförnekelse. Att bedriva hederlig forskning med vetenskaplig metod är tillåtet, medan rasistiskt motiverade kampanjer som avfärdar folkmordet som en "lögn" för att kränka judar klassas som hatbrott.

Nej, det är inte förbjudet att forska källkritiskt på Förintelsen. All seriös historieforskning bygger på källkritik. Däremot är det olagligt att förneka, ursäkta eller uppenbart förringa Förintelsen.

Den juridiska gränsdragningen:
Vad som är tillåtet: Att bedriva vetenskaplig forskning, pröva källor, granska vittnesmål och analysera historiskt material för att förstå händelseförloppet och dödstalen är helt lagligt.
Vad som är brottsligt: Den 1 juli 2024 skärptes den svenska lagen om hets mot folkgrupp. Det är numera uttryckligen straffbart att förneka, ursäkta eller uppenbart förringa Förintelsen, om syftet är att sprida hat, kränka eller uttrycka missaktning.

Att utifrån en källkritisk forskningsprocess undersöka och diskutera exakta dödstal och omständigheter är en vedertagen del av den akademiska historiedisciplinen. Däremot kan samma typ av påståenden klassas som hets mot folkgrupp om de används i syfte att förneka folkmordets existens, förringa dess omfattning eller sprida antisemitiska budskap.

Svensk forskning om Förintelsen spänner över flera områden, från vittnesmål och överlevarnas situation i efterkrigstidens Sverige till historiekultur, nazisternas folkmord och antisemitism.


Centrala aktörer och pågående forskningsarbeten i Sverige inkluderar:
Sveriges museum om Förintelsen: Museet bedriver och initierar kontinuerligt forskning och har bland annat drivit projekt som lyfter tidigare okända levnadsöden och historier om de som flydde till Sverige.
Uppsala centrum för Förintelse- och folkmordsstudier (UHGS): Forskare här studerar bland annat hur militära trupper rationaliserade extremt våld och hur detta kopplas till nazisternas folkmord och efterföljande rättsprocesser.
Svenska institutet för Förintelseforskning (IHRS): Ett nystartat oberoende forskningsinstitut som fungerar som en tvärvetenskaplig nod med särskilt fokus på material och ämnen som rör Sverige.
Universitet och högskolor: Vid lärosäten som exempelvis Linköpings universitet bedrivs forskning om hur Förintelsens överlevare har skildrats i den svenska offentligheten, och forskning pågår kring hur Förintelsen har blivit en del av den europeiska värdegrunden.

Svensk forskning fokuserar till stor del på vad man i Sverige visste om det pågående folkmordet samt hur minnet av Förintelsen bevaras och används.

Från och med den 1 juli 2024 är det olagligt i Sverige att förneka eller förringa Förintelsen, inklusive de officiella siffrorna om antalet döda judar. Lagändringen, som trädde i kraft som ett tillägg till lagen om hets mot folkgrupp, syftar till att tydliggöra skyddet mot folkmordsförnekelse i enlighet med EU-regler.

Straffskalan: Överträdelse kan leda till böter eller fängelse i upp till fyra år.
Bakgrund: Beslutet togs efter långvarig kritik från EU-kommissionen, som ansåg att svensk lagstiftning tidigare var för otydlig.
Första fallet: En åtalad man ifrågasatte de offentliga dödstalen i en livesändning, vilket ledde till det första rättsprövningen av den nya lagen i april 2026.
Utvidgning: Från den 1 januari 2027 kommer lagändringen även att gälla för tryckfrihetsförordningen, vilket innebär att medier med utgivningsbevis och förlagsverksamhet omfattas av förbudet.