Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Fast de åkte aldrig på något fylleriuppdrag. Bil 1230 var en av de två bilar som anlände till mordplatsen efter Söderström.

Det är JÅS och LL som pratar med AB, redan efter 25 sekunder? Då låter det inte som om LL är kvar inne i bilen, med tanke på att rösten hörs svagare. Han gick ut och in?

Varför är det egentligen ett avbrott? Samtalet bryts ju inte ... Är det censurerat?

LL:s fråga är knappast till JA. Den är till AB?

För att han är med i mordkomplotten och vill få bort 1230 från skottlossningen (mordplatsen).

Dalsgaard som rapporterat in fylleriärendet hade redan avslutat det i praktiken men inte i IM-systemet. Så det var ingen som begärde extra hjälp. Varför fick då Helin för sig att skicka extra hjälp?

Det är möjligt. Jan Andersson uppgav (i förhöret den 8 april 1986) att gärningsmannens ytterplagg kan ha haft en nerfälld kapuschong eller en "konstig krage".

Första ordet är "stor" eller "blå".

Andra ordet är "luva" eller "huva".

Tredje ordet är "mössa".

Jaha. Varför åkte de då dit?

Struntade de i en order från sambandscentralen?

Helin kunde inte styra över vilka enheter som skulle ta sig an uppdraget när han skickade områdesanropet.

”Mordkomplotten” kunde heller inte styra över vilken SBC-operatör som skulle ta emot larmsamtalet.

Ja, då kan man såklart fråga sig om det var något fuffens av någon anledning.
"Eller så blev det som det blev" och
"Allt är inte bajs som glimmar"

Som framgår av förhören satt LL och JA kvar i bilen så länge samtalet pågick.

LL steg ur bilen när samtalet var slut 23.23.35. JA satt kvar en stund till.



Larmoperatören Sonja Teir i LAC slutade lyssna i 20 sekunder (sannolikt för att hon talade med en kollega i LAC).

Att vi kan lyssna på resten av samtalet (och LAC:s motringning till Järfälla taxi) kan vi tacka Pertti Poutiainen för. Misstankarna mot hans kassettkopia av polisens kassettkopia tvingade LAC att hitta originalbandet den 5 september 1988. Hur det gick till när originalbandet hittades framgår i A4456-7.

Misstankarna mot kassettkopian visade sig vara ogrundade när SKL (Statens Kriminaltekniska Laboratorium) granskade originalbandet och kassettkopian i november 1988. SKL:s granskning finns i A4456-9. Den finns inte på palmemordsarkivet.se (det borde den göra). SKL:s granskning kan laddas ner från wpu.nu med denna länk.

Resten av samtalet (när JÅS säger "han sprang ner i den smala gränden" och JA säger "mössa") fanns inte på polisens kassettkopia 1986. LAC:s motringning till Järfälla taxi fanns inte heller.



LL:s fråga "har du signalement på den där killen då?" är till JA och han är den som svarar.

Helin kunde styra över vilka enheter som var nära mordplatsen när han skickade ut områdesanropet. Om han först beodrade bort de som var närmast.

Det var inte nödvändigt att ge GM ett försprång. Det var en bonus om han kunde göra det.

Jag tror du missade min fråga. Om nu Helin beordrade bort 1230, varför åkte de ändå dit?

Och om Helin nu fått instruktioner om att ligga lågt och fördröja larmet, varför skulle han då direkt skvallra för sina kollegor att någon blivit skjuten på Sveavägen-Tunnelgatan?

Och om han nu fått instruktioner om att ligga lågt och fördröja larmet, hur kunde mordkonspiratörerna veta att just han skulle ta emot larmet? Det gick givetvis inte.

Och om Helin nu fått instruktioner om att bara styra vissa enheter dit, varför gjorde han inte ett riktat anrop till bara de enheterna? Varför områdesanrop som vem som helst kunde ta? Han kunde inte veta om någon polisbil i närheten skulle åka dit direkt utan att svara först, vilket var just vad Söderström och Windén gjorde.

Man märker snabbt att en konspiration som involverar SBC inte går ihop.

Det som händer är:
1) Helin tar emot samtalet från Järällataxi om skottlossning.
2) Helin kontaktar 1230 och ber dem hjälpa till med ett fylleriärende.
3) Fler samtal om skottlossning kommer in. (Helin inser att han inte kan hålla på larmet från Järfällataxi längre.) 4) Helin skickar ut områdesanrop om skottlossning.
5) Patrull 1230 och 3230 svarar. (1230 anser att en skottlossning har högre prio plus att de är nära platsen.)
6) Helin beordrar dessa till platsen.
7) Helin justerar tidstämplarna så de matchar tiden för 1).

Helin försökte inte styra vissa enheter dit. Han ville förhindra att någon enhet kom dit. Och ja det var ett problem att Söderström blev kontaktad på ett oförutsägbart sätt. Ingen plan är fullständigt vattentät.

Gullig historia. Inga bevis.

Den faller redan på att Helin skvallrar direkt för sina kollegor om att det varit skottlossning Sveavägen-Tunnelgatan. Varför i helvete skulle han göra det om han fått order om att ligga lågt.

Att radiooperatören Ulf Helin i polisens sambandscentral skulle ha "styrt bort" patruller från mordplatsen faller på sin egen orimlighet. Då skulle Helin ha riktat misstankar mot sig själv.

Fylleriärendet gällde en fyllerist som låg på övre planet i Centralstationen. Vid utgången mot Klarabergsgatan. Radiobil 1520 grep en annan fyllerist (som även var biltjuv) vid Åhléns en halvtimme tidigare. Som framgår av bröderna Poutiainens bok "Inuti labyrinten" från 1995.

Helins IM om fylleriärendet daterades 23.24. Självklart måste detta IM ha föregåtts av en radiokontakt med en patrull. Att man tre år senare (när bröderna Poutiainen frågade) inte kunde redogöra för den radiokontakten är inte konstigt.

Piket 1230 tankade på Shell-macken vid Norra Bantorgets västra sida (där Clarion Hotel Sign med takbassängen finns idag) när larmet (områdesanropet) om skottlossningen hördes i polisradion (som framgår av förhören med piketens personal).

Att Ulf Helin beordrade piket 1230 till Centralstationen för att ta hand om fylleristen (och att Helins IM om fylleriärendet daterades 23.24) är en av flera omständigheter som måste förklaras bort om Helins områdesanrop om skottlossningen sändes 23.23.

Den enkla förklaringen (som Knattarna alltid tycker är bäst) är att Helins områdesanrop om skottlossningen sändes 23.25. Piket 1230 och piket 3230 svarade omedelbart från Norra Bantorget (Shell-macken) och Brunkebergstorg (Riksbanken). Som tur var pågick tankningen fortfarande. Piket 1230 hade ännu inte hunnit åka till Centralstationen när larmet om skottlossningen kom. Tankningen tog ytterligare en minut att avsluta (A14207). Piket 1230 kom en minut senare till mordplatsen. Det var inte olika avstånd från Shell-macken och Riksbanken till mordplatsen (ett fel i bröderna Poutiainens bok). Det var samma avstånd (600 meter och raksträcka nästan hela vägen).

Radiobil 1520 med pkom Christian Dalsgaard (1941 - 2024) och pa Thomas Ekesäter gjorde mordnattens bästa polisingripande. Som tack blev de misstänkliggjorda av oseriösa journalister (för att ha kommit till David Bagares gata före pkom Gösta Söderströms felaktiga larmtid 23.29). De var i Kungsträdgården vid Hamngatan när Helins områdesanrop hördes i polisradion.

Dalsgaard och Ekesäter hade kunnat köra till mordplatsen. Det gjorde de inte. De fortsatte Regeringsgatan norrut till David Bagares gata och försökte genskjuta gärningsmannen. Om prioriteringen av samtal från 90000 (dåtidens 112) hade fungerat vid tiden för mordet och Helins kollega Birgitta Brolund hade sänt områdesanropet 23.22.30 (när vittnet Leif Ljungqvist ringde 90000 från mordplatsen) hade både radiobil 1520 och piket 3230 kunnat gripa GM på Regeringsgatan.