Vid vilken förmögenhetsnivå blev du mindre engagerad i sociala frågor?

Resursutvinning?
Är det gruvdrift du tänker på då?

Men här blir din tankegång mycket förbryllande. Skulle folk som blir förmögna bli ointresserade av gruvdrift?

Sedan resursfördelning. Är det vem gruvan säljer till då?
Men det lär vara den köpare som möter priskravet. Varför skulle folk bli mindre engagerade i det för att dom blir förmögna??

Tvärtom. Ju rikare man blir desto mer medveten blir om social- och miljöfrågor. Detta är all vetenskaplig forskning enig om. Det handlar framför allt om intelligens.

Forskarna nu igen. Lever du ditt liv helt genom vad dina fantasiforskare säger till dig inuti ditt huvud?

Jag tänker t.ex. på naturresurser och intellektuella resurser (där som sagt: den psykiska ohälsan ökar, intelligensen sjunker, utbildningstrycket ökar, befolkningsökningstakten sjunker (vilket motverkar tillväxten), utvinningen av Jordens resurser har stegrat, och dess resurser utvinns väldigt mycket mer än vad som återskapas - allt detta sedan flera decennier tillbaka).

Men som du har meddelat mig sedan tidigare så ser du inga problem överhuvudtaget med vårat nuvarande förhållningssätt till tillväxt, så jag ger dig här samma svar som tidigare: vi står så långt från varandra att jag inte kan motivera någon vidare diskussion. Alternativt är du ett troll.

Vilket fall som helst så kommer jag att ignorera dig framöver. Jag vänder mig inte till dig och du vänder dig inte till mig, så det är lika bra.

På nivå 32,6 ganska exakt.

Det handlar om intelligens. Olika typer av intelligens, medvetenhet, mentalitet, övertygelser, perspektiv, behov, osv. Du kan begripa något intellektuellt men vägra att göra det på ett känslomässigt plan, och tvärtom.

Det är inte så enkelt som att dina förebilder per automatik är smartare än dig.

Saknar du den?

Intelligens innebär även empati i högre utsträckning. Det visar all forskning entydigt.

För att vara helt ärligt vet jag nog inte om jag någonsin varit något annat. Jag är uppvuxen i en rätt priviligierad miljö och har i stora drag inte riktigt haft speciellt mycket skit i min direkta närhet, annat än utstickande kusin som tyvärr började med tunga droger i tidig ålder och såhär 20 år senare fortfarande har allvarliga problem. Men det är ändå klart att jag förstod privilegiet. Om frågan gäller om jag någonsin haft empati eller förståndet att förstå att andra människor har trassliga bakgrunder och att detta kan se ut på väldigt olika sätt så är svaret förstås ja. Självklart har jag haft och har fortfarande empati för dem.

Men som sagt var så tror jag har aldrig satt mig in en situation att hjälpa dessa människor, om det är så du menar, förens jag fick det bra ställt ekonomiskt. Annars är min politiska läggning mer eller mindre densamma. Röstade förvisso SD i mitt första val därför att M, S och alla andra partier vägrade ta ansvar för invandring och integration under den syriska flyktingvågen. Skulle inte gjort det under normala omständigheter och skulle absolut inte göra det idag med tanke på hur korrupt SD är. Min röst har efter denna period lutat åt S eller M.

Om du undrar om jag hållt på med välgörenhetsarbete så är svaret nej, och så kommer det med största sannolikhet fortsätta med eventuellt undantag för att vara tränare åt något av mina barns idrottslag eller grejer som kan påverka mitt lokala community.

Det som skiljer sig är som sagt var att jag har möjligheten att rösta med plånboken idag, vilket faktiskt är det som driver på en skillnad.

Ok, vi tar ett exempel. Hur ser du på Elon Musk i det här avseendet? Jag antar att du inte förnekar hans intelligens, men hur ser du på hans empati? Har han hög eller låg empati? Tror du att det kan vara så att hans empati faktiskt förhindrar honom från att fatta beslut som ligger i mänskligheten bästa? Att han jobbar frenetiskt med en lösning till mänsklighetens överlevnad, en back-up, vars konsekvenser egentligen inte ligger i människans intresse?

Där har du förmögenhet och dess förmåga att göra dig oförmögen till att relatera och engagera.

Ok, jag förstår. Jag vill inte vara okänslig, men jag hör någon som saknar förmågan att relatera till den första delen, men ändå ser konsekvenserna, tyngs av dom - och försöker hantera sitt liv så gott det går utifrån den medvetenheten. Kanske ser det ut så för att du inte ens omedvetet kunnat registrera när förmågan försvann, i och med din uppväxt.

Frågan kan lika gärna vändas på. Vid vilken låga inkomstnivå och/eller grad av fattigdom är man egoistisk nog att rösta rött. Nå, TS?