Svara
- Ämnesverktyg
- Visa första olästa
- Hitta inlägg efter datum
Citat:
Men inte att de mötte någon över huvud taget.
Att de exempelvis kan ha mött en medhjälpare är en gammal idé. GM kan ha tagit Malmskillnadsgatan söderut.
Vem som helst förstår att Nieminens uppgifter i kombination med att Jeppsson kan bekräfta dem redan uppe vid de översta trappstegen betyder att de mötte någon på David Bagares gata. Jag betvivlar fortfarande inte att Zahir också fick en skymt av ytterplagget, men hans uppgifter behövs inte ens eftersom de är överflödiga.
Citat:
Då kan jag tillfredsställa dig med att jag frågat juridikprofessor Christian Dahlman om just den här saken. Jag nämnde inte ens Zahir utan tog bara med Nieminens och Jeppssons uppgifter.
Bara utifrån Nieminens och Jeppssons uppgifter är Dahlman rätt säker på att en domstol skulle anse det utrett att YN såg en springande man på David Bagares gata.
Domstolen skulle inte använda uttrycket ”bevisat bortom rimligt tvivel” eftersom det uttrycket inte används om andra hypoteser i målet än huvudhypotesen, det vill säga gärningsbeskrivningen. Men de skulle alltså anse det utrett att en springande man observerats på David Bagares gata. Anser juridikprofessor Dahlman.
Citat:
Men inte att de mötte någon över huvud taget.
Att de exempelvis kan ha mött en medhjälpare är en gammal idé. GM kan ha tagit Malmskillnadsgatan söderut.
Vem som helst förstår att Nieminens uppgifter i kombination med att Jeppsson kan bekräfta dem redan uppe vid de översta trappstegen betyder att de mötte någon på David Bagares gata. Jag betvivlar fortfarande inte att Zahir också fick en skymt av ytterplagget, men hans uppgifter behövs inte ens eftersom de är överflödiga.
Då kan jag tillfredsställa dig med att jag frågat juridikprofessor Christian Dahlman om just den här saken. Jag nämnde inte ens Zahir utan tog bara med Nieminens och Jeppssons uppgifter.
Bara utifrån Nieminens och Jeppssons uppgifter är Dahlman rätt säker på att en domstol skulle anse det utrett att YN såg en springande man på David Bagares gata.
Domstolen skulle inte använda uttrycket ”bevisat bortom rimligt tvivel” eftersom det uttrycket inte används om andra hypoteser i målet än huvudhypotesen, det vill säga gärningsbeskrivningen. Men de skulle alltså anse det utrett att en springande man observerats på David Bagares gata. Anser juridikprofessor Dahlman.
Att de exempelvis kan ha mött en medhjälpare är en gammal idé. GM kan ha tagit Malmskillnadsgatan söderut.
Vem som helst förstår att Nieminens uppgifter i kombination med att Jeppsson kan bekräfta dem redan uppe vid de översta trappstegen betyder att de mötte någon på David Bagares gata. Jag betvivlar fortfarande inte att Zahir också fick en skymt av ytterplagget, men hans uppgifter behövs inte ens eftersom de är överflödiga.
Då kan jag tillfredsställa dig med att jag frågat juridikprofessor Christian Dahlman om just den här saken. Jag nämnde inte ens Zahir utan tog bara med Nieminens och Jeppssons uppgifter.
Bara utifrån Nieminens och Jeppssons uppgifter är Dahlman rätt säker på att en domstol skulle anse det utrett att YN såg en springande man på David Bagares gata.
Domstolen skulle inte använda uttrycket ”bevisat bortom rimligt tvivel” eftersom det uttrycket inte används om andra hypoteser i målet än huvudhypotesen, det vill säga gärningsbeskrivningen. Men de skulle alltså anse det utrett att en springande man observerats på David Bagares gata. Anser juridikprofessor Dahlman.
Den bedömningen är säkert rätt. Svenska domstolar ifrågasätter sällan polisens utredningsarbete.
Den relevanta frågan till Dahlman är dock en annan. Anser Dahlman att det är tillfredsställande utrett att Yvonne Nieminen såg en springande man med en handledsväska på David Bagares gata, när hennes sällskap (som bevisligen hade bättre minne av mordkvällen än hon) inte såg någon alls där (enligt polisen) och ett mötande vittne (som liknade Nieminens beskrivning) sprang åt samma håll (enligt vittnets uppgifter) och hade alla förutsättningar att möta Nieminen och hennes sällskap mindre än två minuter senare?
Särskilt när förhörsledaren (i det enda egentliga förhöret med Nieminen) kommenterade hennes uppgifter så här: "det sprang män lite överallt".
Särskilt när det mötande vittnet (Stig Engström) uppgav i ett förhör (åtta dagar efter förhöret med Nieminen) att han hade en sådan handledsväska som Nieminen såg. Särskilt när Nieminen inte förhördes med anledning av den uppgiften (polisen utredde inte ens vilken sida av manskapsbodarna vittnena valde).
Särskilt när ett annat vittne (Lars Jeppsson) mötte Nieminen och hennes sällskap redan vid trappkrönet och ingen frågade 1986 hur stort gärningsmannens försprång var när vittnet nådde krönet. Särskilt när det vittnet inte nämnde det mötet för poliserna på platsen och mötet var så kort att de inte ens stannade.
Det vore intressant att läsa Dahlmans svar.
__________________
Senast redigerad av Lebel Igår kl. 10:59.
Senast redigerad av Lebel Igår kl. 10:59.
Citat:
Den bedömningen är säkert rätt. Svenska domstolar ifrågasätter sällan polisens utredningsarbete.
Den relevanta frågan till Dahlman är dock en annan. Anser Dahlman att det är tillfredsställande utrett att Yvonne Nieminen såg en springande man med en handledsväska på David Bagares gata, när hennes sällskap inte såg någon alls där (enligt polisen) och ett mötande vittne (som liknade Nieminens beskrivning) sprang åt samma håll (enligt vittnets uppgifter) och hade alla förutsättningar att möta Nieminen och hennes sällskap mindre än två minuter senare?
Särskilt när förhörsledaren (i det enda egentliga förhöret med Nieminen) kommenterade hennes uppgifter så här: "det sprang män lite överallt".
Särskilt när det mötande vittnet (Stig Engström) uppgav i ett förhör (åtta dagar efter förhöret med Nieminen) att han hade en sådan handledsväska som Yvonne såg. Särskilt när Nieminen inte förhördes med anledning av den uppgiften (polisen utredde inte ens vilken sida av manskapsbodarna vittnena valde).
Särskilt när ett annat vittne (Lars Jeppsson) mötte Nieminen och hennes sällskap redan vid trappkrönet och ingen frågade 1986 hur stort gärningsmannens försprång var när vittnet nådde krönet. Särskilt när det vittnet inte nämnde det mötet för poliserna på platsen och mötet var så kort att de inte ens stannade.
Det vore intressant att läsa Dahlmans svar.
Den relevanta frågan till Dahlman är dock en annan. Anser Dahlman att det är tillfredsställande utrett att Yvonne Nieminen såg en springande man med en handledsväska på David Bagares gata, när hennes sällskap inte såg någon alls där (enligt polisen) och ett mötande vittne (som liknade Nieminens beskrivning) sprang åt samma håll (enligt vittnets uppgifter) och hade alla förutsättningar att möta Nieminen och hennes sällskap mindre än två minuter senare?
Särskilt när förhörsledaren (i det enda egentliga förhöret med Nieminen) kommenterade hennes uppgifter så här: "det sprang män lite överallt".
Särskilt när det mötande vittnet (Stig Engström) uppgav i ett förhör (åtta dagar efter förhöret med Nieminen) att han hade en sådan handledsväska som Yvonne såg. Särskilt när Nieminen inte förhördes med anledning av den uppgiften (polisen utredde inte ens vilken sida av manskapsbodarna vittnena valde).
Särskilt när ett annat vittne (Lars Jeppsson) mötte Nieminen och hennes sällskap redan vid trappkrönet och ingen frågade 1986 hur stort gärningsmannens försprång var när vittnet nådde krönet. Särskilt när det vittnet inte nämnde det mötet för poliserna på platsen och mötet var så kort att de inte ens stannade.
Det vore intressant att läsa Dahlmans svar.
Jag tog specifikt upp din hypotes om att YN felplacerat SE. Den gav han inte mycket för.
Jeppsson genskjuter ju Nieminen mellan de tänkta mötespunkterna. Så länge hans uppgift om att Nieminen redan uppe i trappan sagt att ”han sprang rakt fram här” (E15-00-A) är korrekt motbevisar den ensam din hypotes.
Att ett berusat vittne (Zahir) i teorin kan ha missat mannen på andra sidan gatan motsäger inte Nieminens observation på något sätt.
Annars skulle man ju lika gärna kunna hävda att LOP inte kan ha mött Boforsarna eftersom ingen Boforsare minns mötet. Och då var det ändå samma trottoar och flera personer som hade möjlighet att göra observationen.
Absence of evidence is not evidence of absence.
__________________
Senast redigerad av Knattarna Igår kl. 11:09.
Senast redigerad av Knattarna Igår kl. 11:09.
Citat:
Jag tog specifikt upp din hypotes om att YN felplacerat mannen. Den gav han inte mycket för.
Jeppsson genskjuter ju Nieminen mellan de tänkta mötespunkterna. Så länge hans uppgift om att Nieminen redan uppe i trappan sagt att ”han sprang rakt fram här” (E15-00-A) är korrekt motbevisar den ensam din hypotes.
Att ett berusat vittne (Zahir) i teorin kan ha missat mannen på andra sidan gatan motsäger inte Nieminens observation på något sätt.
Annars skulle man ju lika gärna kunna hävda att LOP inte kan ha mött Boforsarna eftersom ingen Boforsare minns mötet. Och då var det ändå samma trottoar och flera personer som hade möjlighet att göra observationen.
Absence of evidence is not evidence of absence.
Jeppsson genskjuter ju Nieminen mellan de tänkta mötespunkterna. Så länge hans uppgift om att Nieminen redan uppe i trappan sagt att ”han sprang rakt fram här” (E15-00-A) är korrekt motbevisar den ensam din hypotes.
Att ett berusat vittne (Zahir) i teorin kan ha missat mannen på andra sidan gatan motsäger inte Nieminens observation på något sätt.
Annars skulle man ju lika gärna kunna hävda att LOP inte kan ha mött Boforsarna eftersom ingen Boforsare minns mötet. Och då var det ändå samma trottoar och flera personer som hade möjlighet att göra observationen.
Absence of evidence is not evidence of absence.
Absence of investigation is not evidence of investigation.
Det är självklart att Holmér inte bevisade att Nieminen felplacerade mannen. Du behöver inte slå in öppna dörrar.
Vad hans utredning bevisade var att Nieminens sällskap hade bättre minne av mordkvällen än hon. Att Nieminen var "fullständigt nykter" (som Holmér påstod i sin bok 1988) är osant. Ingen frågade i förhören.
Ställ den relevanta frågan till Dahlman.
PS. Glöm inte att påminna Dahlman att Nieminen och hennes sällskap uppgav för poliserna vid Luntmakargatan att den enda som de mötte var vittnet Lars Jeppsson vid trappkrönet (enligt poliserna och Nieminens sällskap) och att poliserna beordrade Nieminen och hennes sällskap att lämna namn och nummer till en polis vid mordplatsen (oavsett vad de såg).
__________________
Senast redigerad av Lebel Igår kl. 11:37.
Senast redigerad av Lebel Igår kl. 11:37.
Nu när en juridikprofessor alltså bedömt att en domstol med all sannolikhet skulle betrakta det som ”utrett” att en man observerats springande på David Bagares gata kan vi lägga det till handlingarna och plocka upp en annan lös tråd.
Jag har redan förklarat det flera gånger men gör det gärna igen. Och kan dessutom fylla på med lite mer.
Av samma anledning som han inte skickade någon ambulans. Trots att det var ”en så pass allvarlig händelse som en skottlossning”.
Han var tveksam till att det verkligen var en skottlossning, vilket framgår i Juristkommissionens intervju.
I normala fall larmar man självklart ambulans om man får höra att någon blivit skjuten. Märk väl att Helin inte bara fick höra att det ”varit skottlossning” utan att någon blivit skjuten (A14204-00). Att då inte ens larma ambulans är en anomali minst i klass med att dröja med att trycka ”Sänd” på ingripandemeddelandet.
Människan är begåvad med förmågan att se mönster. Om en och samma SBC-operatör fördröjer både ambulans och IM har det sannolikt samma orsak. Och han har redan uppgett orsaken till att han dröjde med ambulansen. Det var att han ”först ville ha bekräftat att en skottlossning skett”.
En naturlig reaktion med tanke på att en skottlossning i centrala Stockholm var en extrem händelse 1986.
Ungefär när Wikström gör sitt ilanrop över radion och bekräftar att det varit skottlossning dyker IM:et plötsligt upp i systemet. Enligt de officiella tiderna. Vilken tillfällighet.
Oh, just one more thing.
I Juristkommissionens intervju med Ulf Helin står det:
I rest my case.
Växeltelefonisten på Stockholm taxi ”fick det intrycket att händelsen redan var känd av polisen” (E9979-1) när hon ringde upp 23:24, alltså före din tänkta larmtid.
Och bara ett par minuter efter händelsen loggade Helin manuellt i systemet att han larmade 23:23. Det är det ”beordrad” betyder när han skrev att han beordrade 3230 och 1230 till platsen. Och i efterhand har han bekräftat att det var just det han menade.
Bara det är tung stödbevisning för att larmet gick ut inom 23:23-minuten.
När Helin loggade den tiden kände han sannolikt inte ens till att det var Palme. Alltså hade han knappast någon anledning att ”snygga till siffrorna” redan då.
Han hade ingen anledning att befara att IM-listan skulle bli allmän kännedom när han loggade tiden 23:23.
Allt tyder på att han larmade under sena 23:23-minuten men dröjde med att trycka på ”Sänd” förrän han fick bekräftelse från Peter Wikström om att det verkligen varit skottlossning.
Inga konstigheter.
Citat:
Det åligger dig att förklara varför Ulf Helin först skulle sända ett områdesanrop till vaktdistrikten i innerstan 23.23 (om en så pass allvarlig händelse som en skottlossning) och sedan vänta i två minuter till 23.25 innan han sänder ett ingripandemeddelande (till de andra radiooperatörerna i SBC).
Jag har redan förklarat det flera gånger men gör det gärna igen. Och kan dessutom fylla på med lite mer.
Citat:
Det åligger dig att förklara varför Ulf Helin först skulle sända ett områdesanrop till vaktdistrikten i innerstan 23.23 (om en så pass allvarlig händelse som en skottlossning) och sedan vänta i två minuter till 23.25 innan han sänder ett ingripandemeddelande (till de andra radiooperatörerna i SBC).
Av samma anledning som han inte skickade någon ambulans. Trots att det var ”en så pass allvarlig händelse som en skottlossning”.
Han var tveksam till att det verkligen var en skottlossning, vilket framgår i Juristkommissionens intervju.
I normala fall larmar man självklart ambulans om man får höra att någon blivit skjuten. Märk väl att Helin inte bara fick höra att det ”varit skottlossning” utan att någon blivit skjuten (A14204-00). Att då inte ens larma ambulans är en anomali minst i klass med att dröja med att trycka ”Sänd” på ingripandemeddelandet.
Människan är begåvad med förmågan att se mönster. Om en och samma SBC-operatör fördröjer både ambulans och IM har det sannolikt samma orsak. Och han har redan uppgett orsaken till att han dröjde med ambulansen. Det var att han ”först ville ha bekräftat att en skottlossning skett”.
En naturlig reaktion med tanke på att en skottlossning i centrala Stockholm var en extrem händelse 1986.
Ungefär när Wikström gör sitt ilanrop över radion och bekräftar att det varit skottlossning dyker IM:et plötsligt upp i systemet. Enligt de officiella tiderna. Vilken tillfällighet.
Oh, just one more thing.
I Juristkommissionens intervju med Ulf Helin står det:
När något större inträffar är det mycket som skall göras på en gång; protokollering kan lätt komma i andra hand, radiotrafiken är det primära.
I rest my case.
Citat:
Växeltelefonisten på Stockholm taxi ”fick det intrycket att händelsen redan var känd av polisen” (E9979-1) när hon ringde upp 23:24, alltså före din tänkta larmtid.
Och bara ett par minuter efter händelsen loggade Helin manuellt i systemet att han larmade 23:23. Det är det ”beordrad” betyder när han skrev att han beordrade 3230 och 1230 till platsen. Och i efterhand har han bekräftat att det var just det han menade.
Bara det är tung stödbevisning för att larmet gick ut inom 23:23-minuten.
När Helin loggade den tiden kände han sannolikt inte ens till att det var Palme. Alltså hade han knappast någon anledning att ”snygga till siffrorna” redan då.
Han hade ingen anledning att befara att IM-listan skulle bli allmän kännedom när han loggade tiden 23:23.
Allt tyder på att han larmade under sena 23:23-minuten men dröjde med att trycka på ”Sänd” förrän han fick bekräftelse från Peter Wikström om att det verkligen varit skottlossning.
Inga konstigheter.
__________________
Senast redigerad av Knattarna Igår kl. 12:45.
Senast redigerad av Knattarna Igår kl. 12:45.
Citat:
Ditt samtal med Christian Dahlman är komiskt. "Jag nämnde inte ens Zahir utan tog bara med Nieminens och Jeppssons uppgifter."
Det är Ahmed Zahirs uppgifter som är intressanta. Enligt polisen såg han ingen på David Bagares gata. Dahlman var "rätt säker på att en domstol skulle anse det utrett att Nieminen såg en springande man på David Bagares gata". Det är nog rätt säkert. När åklagarna har talat. Knappast när advokaterna har talat (och slagit klorna i Yvonne Nieminen). Vad Yvonne råkade ut för har hänt många gånger. Både före och efter mordet. Massmedia påverkar vittnen. Frågan är om något vittne har blivit så starkt påverkat av massmedia som hon.
Citat:
Jag har redan förklarat det flera gånger men gör det gärna igen. Och kan dessutom fylla på med lite mer.
Av samma anledning som han inte skickade någon ambulans. Trots att det var ”en så pass allvarlig händelse som en skottlossning”.
Han var tveksam till att det verkligen var en skottlossning, vilket framgår i Juristkommissionens intervju.
I normala fall larmar man självklart ambulans om man får höra att någon blivit skjuten. Märk väl att Helin inte bara fick höra att det ”varit skottlossning” utan att någon blivit skjuten (A14204-00). Att då inte ens larma ambulans är en anomali minst i klass med att dröja med att trycka ”Sänd” på ingripandemeddelandet.
Människan är begåvad med förmågan att se mönster. Om en och samma SBC-operatör fördröjer både ambulans och IM har det sannolikt samma orsak. Och han har redan uppgett orsaken till att han dröjde med ambulansen. Det var att han ”först ville ha bekräftat att en skottlossning skett”.
En naturlig reaktion med tanke på att en skottlossning i centrala Stockholm var en extrem händelse 1986.
Ungefär när Wikström gör sitt ilanrop över radion och bekräftar att det varit skottlossning dyker IM:et plötsligt upp i systemet. Enligt de officiella tiderna. Vilken tillfällighet.
Oh, just one more thing.
I Juristkommissionens intervju med Ulf Helin står det:
I rest my case.
Av samma anledning som han inte skickade någon ambulans. Trots att det var ”en så pass allvarlig händelse som en skottlossning”.
Han var tveksam till att det verkligen var en skottlossning, vilket framgår i Juristkommissionens intervju.
I normala fall larmar man självklart ambulans om man får höra att någon blivit skjuten. Märk väl att Helin inte bara fick höra att det ”varit skottlossning” utan att någon blivit skjuten (A14204-00). Att då inte ens larma ambulans är en anomali minst i klass med att dröja med att trycka ”Sänd” på ingripandemeddelandet.
Människan är begåvad med förmågan att se mönster. Om en och samma SBC-operatör fördröjer både ambulans och IM har det sannolikt samma orsak. Och han har redan uppgett orsaken till att han dröjde med ambulansen. Det var att han ”först ville ha bekräftat att en skottlossning skett”.
En naturlig reaktion med tanke på att en skottlossning i centrala Stockholm var en extrem händelse 1986.
Ungefär när Wikström gör sitt ilanrop över radion och bekräftar att det varit skottlossning dyker IM:et plötsligt upp i systemet. Enligt de officiella tiderna. Vilken tillfällighet.
Oh, just one more thing.
I Juristkommissionens intervju med Ulf Helin står det:
När något större inträffar är det mycket som skall göras på en gång; protokollering kan lätt komma i andra hand, radiotrafiken är det primära.
I rest my case.
Vackert tal om hur saker och ting borde vara (i en bättre värld), men inga bevis.
Citat:
Växeltelefonisten på Stockholm taxi ”fick det intrycket att händelsen redan var känd av polisen” (E9979-1) när hon ringde upp 23:24, alltså före din tänkta larmtid.
Det var inte konstigt att Birgitta Brolund vid bord 4 framför Ulf Helins bord 9 gav henne den känslan.
Brolund hade nyss fått spöksamtalet från vittnet Leif Ljungqvist vid mordplatsen 23.23.35 och hört Helin "säga till någon i bakgrunden att det har varit skottlossning i hörnet av Tunnelgatan - Sveavägen" (enligt förhöret med Järfälla taxis växeltelefonist Ann-Louise Paulsson).
I pausen mellan Järfälla taxi (som avbröt samtalet för att på nytt försöka kontakta taxiföraren Anders Delsborn vid mordplatsen) och Solna taxi skickade Helin piket 1230 till Centralstationen. Han lär knappast ha gjort det efter samtalet med Solna taxi och inte före samtalet med Järfälla taxi. Varför inte intervjua någon som vet? Ulf H, Birgitta B, Jan H eller polisbröderna V? En unik intervju med Jan H finns i veckotidningen Nu (nummer 18 1988).
Citat:
Och bara ett par minuter efter händelsen loggade Helin manuellt i systemet att han larmade 23:23. Det är det ”beordrad” betyder när han skrev att han beordrade 3230 och 1230 till platsen. Och i efterhand har han bekräftat att det var just det han menade.
Bara det är tung stödbevisning för att larmet gick ut inom 23:23-minuten.
När Helin loggade den tiden kände han sannolikt inte ens till att det var Palme. Alltså hade han knappast någon anledning att ”snygga till siffrorna” redan då.
Han hade ingen anledning att befara att IM-listan skulle bli allmän kännedom när han loggade tiden 23:23.
Allt tyder på att han larmade under sena 23:23-minuten men dröjde med att trycka på ”Sänd” förrän han fick bekräftelse från Peter Wikström om att det verkligen varit skottlossning.
Inga konstigheter.
Bara det är tung stödbevisning för att larmet gick ut inom 23:23-minuten.
När Helin loggade den tiden kände han sannolikt inte ens till att det var Palme. Alltså hade han knappast någon anledning att ”snygga till siffrorna” redan då.
Han hade ingen anledning att befara att IM-listan skulle bli allmän kännedom när han loggade tiden 23:23.
Allt tyder på att han larmade under sena 23:23-minuten men dröjde med att trycka på ”Sänd” förrän han fick bekräftelse från Peter Wikström om att det verkligen varit skottlossning.
Inga konstigheter.
Hur går det med sidan 87 i bröderna Poutiainens bok?
Som vanligt tror du att alla andra är idioter. Du verkar alltså tro att någon som varit mycket aktiv i att problematisera drevet mot Stig Engström inte känner till Ahmed Zahir.
Naturligtvis känner Dahlman till Ahmed Zahir. Vilket bevisas av att han förekommer på flera ställen i den casefile som han tog fram inför mockrättegången mot Stig Engström. Zahirs och Nieminens förhör är återgivna.
Dahlman känner alltså redan till allt som materialet har att erbjuda om Ahmed Zahir. Om han hade ansett att Ahmed Zahir på något sätt styrkte din Kalle Anka-teori om att ”ingen alls” sprang på David Bagares gata när YN och AZ passerade hade han alla möjligheter att säga det.
Det är bara i din upp- och nedvända roliga timmen-värld som två tidiga förhör där det står att han såg DBG-mannen ska räknas på minuskontot för att DBG-mannen ens existerade.
Oavsett om han såg DBG-mannen eller inte motsäger det inte på något sätt att Nieminen gjorde det.
Att tro att YN och AZ ”inte såg någon alls” är och förblir en självdiskvalificerande ståndpunkt. Alla utom du förstår att om det är det som krävs för att få larmtiden till 23:25 talar bara det starkt emot att larmtiden var 23:25.
Citat:
IM:et där det står 23:23 är det enda egentliga ”beviset” som finns för att fastställa larmtiden. Resten är subjektiva rimlighetsbedömningar.
Du har inga bevis på din sida över huvud taget. Bara ett ogrundat antagande om att IM och områdesanrop måste ha gjorts ungefär samtidigt.
Vilket är helt gripet ur luften. Systemet var byggt just för att man skulle kunna larma och sända IM senare. Eller som Helin själv förklarar saken:
När något större inträffar är det mycket som skall göras på en gång; protokollering kan lätt komma i andra hand, radiotrafiken är det primära.
Att Jan Hedlund inte såg ett IM betyder bara att Jan Hedlund inte såg ett IM. Det betyder inte att larmet inte gått ut. Inte så svårt att förstå.
Jag chansar och hoppar in i korselden med liten annan fråga.
Jag läser för närvarande Thomas Kangers alster "En Dag i Christer Petterssons Liv".
I denna påstås att ljuset i det skyltfönster som Olof Palme försökte begagna sig av för att läsa utanför bokhandeln släcktes klockan 23.15
Enligt Kanger var detta en automatisk process.
Kollades överensstämmelse med verklig tid upp?
Dvs var släckningstiden klockan 23.15 överensstämmande med Fröken Ur?
Jag läser för närvarande Thomas Kangers alster "En Dag i Christer Petterssons Liv".
I denna påstås att ljuset i det skyltfönster som Olof Palme försökte begagna sig av för att läsa utanför bokhandeln släcktes klockan 23.15
Enligt Kanger var detta en automatisk process.
Kollades överensstämmelse med verklig tid upp?
Dvs var släckningstiden klockan 23.15 överensstämmande med Fröken Ur?
Citat:
Nu när en juridikprofessor alltså bedömt att en domstol med all sannolikhet skulle betrakta det som ”utrett” att en man observerats springande på David Bagares gata kan vi lägga det till handlingarna och plocka upp en annan lös tråd.
Jag har redan förklarat det flera gånger men gör det gärna igen. Och kan dessutom fylla på med lite mer.
Av samma anledning som han inte skickade någon ambulans. Trots att det var ”en så pass allvarlig händelse som en skottlossning”.
Han var tveksam till att det verkligen var en skottlossning, vilket framgår i Juristkommissionens intervju.
I normala fall larmar man självklart ambulans om man får höra att någon blivit skjuten. Märk väl att Helin inte bara fick höra att det ”varit skottlossning” utan att någon blivit skjuten (A14204-00). Att då inte ens larma ambulans är en anomali minst i klass med att dröja med att trycka ”Sänd” på ingripandemeddelandet.
Människan är begåvad med förmågan att se mönster. Om en och samma SBC-operatör fördröjer både ambulans och IM har det sannolikt samma orsak. Och han har redan uppgett orsaken till att han dröjde med ambulansen. Det var att han ”först ville ha bekräftat att en skottlossning skett”.
En naturlig reaktion med tanke på att en skottlossning i centrala Stockholm var en extrem händelse 1986.
Ungefär när Wikström gör sitt ilanrop över radion och bekräftar att det varit skottlossning dyker IM:et plötsligt upp i systemet. Enligt de officiella tiderna. Vilken tillfällighet.
Oh, just one more thing.
I Juristkommissionens intervju med Ulf Helin står det:
I rest my case.
Växeltelefonisten på Stockholm taxi ”fick det intrycket att händelsen redan var känd av polisen” (E9979-1) när hon ringde upp 23:24, alltså före din tänkta larmtid.
Och bara ett par minuter efter händelsen loggade Helin manuellt i systemet att han larmade 23:23. Det är det ”beordrad” betyder när han skrev att han beordrade 3230 och 1230 till platsen. Och i efterhand har han bekräftat att det var just det han menade.
Bara det är tung stödbevisning för att larmet gick ut inom 23:23-minuten.
När Helin loggade den tiden kände han sannolikt inte ens till att det var Palme. Alltså hade han knappast någon anledning att ”snygga till siffrorna” redan då.
Han hade ingen anledning att befara att IM-listan skulle bli allmän kännedom när han loggade tiden 23:23.
Allt tyder på att han larmade under sena 23:23-minuten men dröjde med att trycka på ”Sänd” förrän han fick bekräftelse från Peter Wikström om att det verkligen varit skottlossning.
Inga konstigheter.
Jag har redan förklarat det flera gånger men gör det gärna igen. Och kan dessutom fylla på med lite mer.
Av samma anledning som han inte skickade någon ambulans. Trots att det var ”en så pass allvarlig händelse som en skottlossning”.
Han var tveksam till att det verkligen var en skottlossning, vilket framgår i Juristkommissionens intervju.
I normala fall larmar man självklart ambulans om man får höra att någon blivit skjuten. Märk väl att Helin inte bara fick höra att det ”varit skottlossning” utan att någon blivit skjuten (A14204-00). Att då inte ens larma ambulans är en anomali minst i klass med att dröja med att trycka ”Sänd” på ingripandemeddelandet.
Människan är begåvad med förmågan att se mönster. Om en och samma SBC-operatör fördröjer både ambulans och IM har det sannolikt samma orsak. Och han har redan uppgett orsaken till att han dröjde med ambulansen. Det var att han ”först ville ha bekräftat att en skottlossning skett”.
En naturlig reaktion med tanke på att en skottlossning i centrala Stockholm var en extrem händelse 1986.
Ungefär när Wikström gör sitt ilanrop över radion och bekräftar att det varit skottlossning dyker IM:et plötsligt upp i systemet. Enligt de officiella tiderna. Vilken tillfällighet.
Oh, just one more thing.
I Juristkommissionens intervju med Ulf Helin står det:
När något större inträffar är det mycket som skall göras på en gång; protokollering kan lätt komma i andra hand, radiotrafiken är det primära.
I rest my case.
Växeltelefonisten på Stockholm taxi ”fick det intrycket att händelsen redan var känd av polisen” (E9979-1) när hon ringde upp 23:24, alltså före din tänkta larmtid.
Och bara ett par minuter efter händelsen loggade Helin manuellt i systemet att han larmade 23:23. Det är det ”beordrad” betyder när han skrev att han beordrade 3230 och 1230 till platsen. Och i efterhand har han bekräftat att det var just det han menade.
Bara det är tung stödbevisning för att larmet gick ut inom 23:23-minuten.
När Helin loggade den tiden kände han sannolikt inte ens till att det var Palme. Alltså hade han knappast någon anledning att ”snygga till siffrorna” redan då.
Han hade ingen anledning att befara att IM-listan skulle bli allmän kännedom när han loggade tiden 23:23.
Allt tyder på att han larmade under sena 23:23-minuten men dröjde med att trycka på ”Sänd” förrän han fick bekräftelse från Peter Wikström om att det verkligen varit skottlossning.
Inga konstigheter.
Polisens officella uppgifter är att larmet gick ut 23.23.10 (vilket framgår av Länninges tidschema).
Citat:
Självklart gick larmet ut inom 23:23-minuten, ja.
Det man måste förstå är att bröderna P är konspirationsteoretiker.
Det är allmänt känt att konspirationsteoretiker dras som flugor till flugpapper till ”sensationella” feltolkningar som ska antyda konspiration.
Bröderna P fick också för sig att LAC-bandet var förfalskat (haha). Och lyckades otroligt nog få SKL att genomföra en forensisk analys som bekräftade att LAC-bandet inte var förfalskat. Då blev de bortgjorda.
Efter att de tvingats backa från att LAC-bandet var förfalskat retirerade de till den nästan lika skruvade slutsatsen att larmet sändes först 23:25. Flera minuter efter skotten. För det antyder ju också konspiration, och då blir det mysigt under konspirationssnuttefilten.
En annan som visade sig vara konspirationsteoretiker är Leif Ljungkvist. Ett vittne som dessutom har problem med trovärdigheten. Inte konstigt att bröderna P slog klorna i honom. Och fick honom att nästan tio år senare fördubbla polisens responstid från vad han uppgav i april 1986.
En frigående höna förstår att bevisvärdet av det är noll.
Bröderna P roar sig också med att gissa hur mycket folk ser fel på klockor för att få ihop sitt felaktiga konspirationsförlopp.
Bröderna P må vara bra på att göra research. Det är inget fel på den. Men det är bara konspirationsteoretiker som kan ta deras slutsatser på allvar.
Citat:
Självklart gick larmet ut inom 23:23-minuten, ja.
Det man måste förstå är att bröderna P är konspirationsteoretiker.
Det är allmänt känt att konspirationsteoretiker dras som flugor till flugpapper till ”sensationella” feltolkningar som ska antyda konspiration.
Bröderna P fick också för sig att LAC-bandet var förfalskat (haha). Och lyckades otroligt nog få SKL att genomföra en forensisk analys som bekräftade att LAC-bandet inte var förfalskat. Då blev de bortgjorda.
Efter att de tvingats backa från att LAC-bandet var förfalskat retirerade de till den nästan lika skruvade slutsatsen att larmet sändes först 23:25. Flera minuter efter skotten. För det antyder ju också konspiration, och då blir det mysigt under konspirationssnuttefilten.
En annan som visade sig vara konspirationsteoretiker är Leif Ljungkvist. Ett vittne som dessutom har problem med trovärdigheten. Inte konstigt att bröderna P slog klorna i honom. Och fick honom att nästan tio år senare fördubbla polisens responstid från vad han uppgav i april 1986.
En frigående höna förstår att bevisvärdet av det är noll.
Bröderna P roar sig också med att gissa hur mycket folk ser fel på klockor för att få ihop sitt felaktiga konspirationsförlopp.
Bröderna P må vara bra på att göra research. Det är inget fel på den. Men det är bara konspirationsteoretiker som kan ta deras slutsatser på allvar.
Det man måste förstå är att bröderna P är konspirationsteoretiker.
Det är allmänt känt att konspirationsteoretiker dras som flugor till flugpapper till ”sensationella” feltolkningar som ska antyda konspiration.
Bröderna P fick också för sig att LAC-bandet var förfalskat (haha). Och lyckades otroligt nog få SKL att genomföra en forensisk analys som bekräftade att LAC-bandet inte var förfalskat. Då blev de bortgjorda.
Efter att de tvingats backa från att LAC-bandet var förfalskat retirerade de till den nästan lika skruvade slutsatsen att larmet sändes först 23:25. Flera minuter efter skotten. För det antyder ju också konspiration, och då blir det mysigt under konspirationssnuttefilten.
En annan som visade sig vara konspirationsteoretiker är Leif Ljungkvist. Ett vittne som dessutom har problem med trovärdigheten. Inte konstigt att bröderna P slog klorna i honom. Och fick honom att nästan tio år senare fördubbla polisens responstid från vad han uppgav i april 1986.
En frigående höna förstår att bevisvärdet av det är noll.
Bröderna P roar sig också med att gissa hur mycket folk ser fel på klockor för att få ihop sitt felaktiga konspirationsförlopp.
Bröderna P må vara bra på att göra research. Det är inget fel på den. Men det är bara konspirationsteoretiker som kan ta deras slutsatser på allvar.
Min poäng var att en larmtid på 23.23.10 är oförenlig med de vittnesmål som finns.
Din egen tes är att larmet gick ut under senare delen av 23.23 minuten. Denna tes motsäger alltså polisens uppgifter. Är inte du då också att beakta som en konspirationsteoretiker?
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera