Är musikalfilmer omanliga

Man är den man är, strunt i grupptryck och bejaka ditt autentiska jag (annars kommer du att ångra dig i äldre ålder). Måste du flytta för att kunna vara autentisk kan det mycket väl vara värt det.

Tycker om Bette Midler, Barbara Streisand, Mello och såg alla avsnitt av Drag Race Sverige (tillsammans med hustru), måste vara 100% bög.

Men nä inte nämnvärt. Kvinnor brukar säga att jag är manlig.

Apropå TS så förstår jag inte varför det skulle vara osannolikt, kan se/höra det framför mig.

Tja, alltså visserligen kan väl goda vänner ha en jargong att retas med varandra på skämt. Men då startar man ju inte en tråd om det på Flashback tänker jag. Eftersom man vet att det är jargong på kul.

Min poäng är att det ter sig osannolikt att en kollega skulle hålla på och jävlas i fikarummet med att någon är omanlig. Då är det ju snarare det som är problemet än musikalerna.

På vissa arbetsplatser har man väl en rätt grisig jargong och kallar varandra hora och bög till höger och vänster. Återigen så är det ju i så fall det som är problemet. Och inte en fråga om det är fjolligt att kolla på Mello. Eller om det är horigt att Eva har en tight blus.

Jag vet inte, själv skulle jag inte drömma om att kalla en ytlig bekant för omanlig, och dessutom fortsätta insistera på det om jag blir ifrågasatt. På skämt? Tja men i så fall känner man väl varandra så väl att man är säker på att det landar som just fånigt skämt. Och att han inte kommer starta en tråd på Flashback i förvirring.

Ja det är det som är problemet. Kollegan verkar vara ett stolpskott som är avundsjuk på TS för att han förstår sig på musikaler och hon inte.

Ja alla kolleger trippar inte på tå, speciellt inte på landsbygden. Nu blev det dock ett uppfriskande samtal om musikaler på Flashback. Hoppas TS tog till sig av mina visdomsord.

Tippar på tå, vet inte om det handlar om det. Har man åsikter om kollegors arbetsinsats eller brist därav så kan det självklart vara på sin plats att inte tippa på tå. Det finns dock ingen konstruktiv anledning att stå och kalla kollegor för omanliga.

Man beter sig inte så på en arbetsplats. Med det menar jag absolut inte att hon ska få sparken eller få tillsägelser hit och dit. Så jävla traumatiskt var det väl inte. Jag menar bara att den egentliga frågan är vad som är knas med kollegan som uttrycker sig så. Inte om det är omanligt med musikaler.

Alldeles uppenbart har de inte den jargongen mellan sig normalt sett för att det torde ha varit självklart för TS att det bara handlar om ”rå men hjärtlig” jargong.

Har situationen klar för mig och har försökt förklara samma sak för dig som TS (har försökt), samt även givit TS uppbyggliga råd. Det har inte nått fram, tackar för mig i tråden. Lycka till du på dina fortsatta irrfärder.

Ingen förstår nog vad det är du stör dig på. Alla i tråden verkar vara överens om att det är dumheter att påstå att musikaler är omanliga. Men du tycker tydligen att du har förklarat något som ingen redan visste genom att belysa att du gillar Mello men ändå oftast ses som manlig. Ergo, nej man är inte mindre manlig för att man gillar musikaler. Det är väl liksom hela konsensus i tråden.

Om detta är irrfärder enligt dig kanske du kan försöka förklara det på något annat sätt än "Jag håller med i allt, men ni har fel"?

Det är uppenbart du som stör dig på inte minst TS som du påstår ljuger om allting. Jag tar däremot TS på orden och delar ut kloka råd, som den vuxne i rummet.

Nej TS lyssna som sagt mindre på grupptryck och mer på dig själv, så får du ett bättre liv. Fortsätt njut av dina musikaler du.

Jag har sett grease tre gånger, fick ligga alla tre gångerna

Ah. Du missuppfattar. Då förstår jag. Jag brukar ofta påpeka i trådar som anklagas för att vara "trolltrådar" att ett ämne kan i allra högsta grad vara värt att diskutera även om händelsen aldrig inträffat. Det spelar mindre roll om trådstarten är påhittad.

Jag kan väl påstå i en trådstart att jag lyckats tillverka ett levande monster av kroppsdelar jag sytt ihop. Det kan man nog anta att jag inte alls gjort. Utan snarare just läst Frankenstein. Det går väl fortfarande bra att diskutera vad det skulle innebära för vetenskapen och världen om det faktiskt hade varit möjligt.

Lika väl som man kan diskutera vad som skulle hända om vi fick besök av utomjordingar. Om sedan TS faktiskt träffat en utomjording är väl mindre intressant.

Och hela min poäng var att nej, nu tror jag inte på TS. Men det spelar mindre roll. Om en dylik situation uppstår på arbetsplatsen så känns det märkligt att diskutera om kollegan i sak har rätt i sin bedömning av manlighet. Det bör ju snarare vara en diskussion angående arbetsmiljö och gränsdragning.

Just det vore undantaget som bekräftar regeln

lär ju bli mindre gay än Joker 2 iaf