Du som är i övre medelåldern och frivilligt/ofrivilligt barnlös, ångrar du dig?

Nej, lycka till vidare i livet utan familj och barn.

Det går naturligtvis inte veta hur det känns att älska sitt eget barn om man inte har egna. Men man måste vara galen om man inte skaffar barn om man kan.
Spritt språngande galen.
Det känns som om hjärtat skall brista av kärlek.
Det finns inget bättre.
Kan inte annat än att känns lite sorg över dom som av olika anledningar inte kan skaffa barn.
Men man är en ovetande idiot om man frivilligt låter bli.

Peter pan är mest läskig när han är 55.

Fyfan ungjävlar vill man ju inte ha.
Skönt att slippa det.

Jag är 34, och märker att jag oftare än förr funderar på barn. Får en dålig känsla när jag föreställer mig själv som runt 40-45 och singel och barnlös. Får kanske jobba lite hårdare på den fronten medan man har tid.

Jag tycker fortfarande att din ålder är relevant.

Passerat 60.

Ja haha förstår att jag som 30 plus inte sticker ut med min livstil. Eller jo börjar ju märka att många i min närhet börjar få "vanliga liv" villa/volvo/barn etc men rätt många i min närhet som lever som mig ändå bor i Stockholm kanske därför jag inte direkt heller känmer att jag sticker ut kan tänka mig att man blir mer utav ett "original" om man bor ensam i en etta ute i någon liten byhåla som en man som.börjar bli äldre.
Mitt höghus är fullt att ensamma män och kvinnor mellan 20-60 års åldern inget man tänker på

Rätt många med barn i Sverige lever och dör ensamma på ålderns höst.
Barn är ingen garanti på att man har sällskap när man blir äldre.
De FLESTA jag känner hälsar på sina föräldrar typ vid högtider men aldrig mer än så och knappt det då man kanske är hos fruns familj etc.
De äldre jag känner har har mest umgänge är.de som.byggt upp en stor krets av egna vänner.

Fast säg y-kromosomen, kommer från min farfar och hans far osv. Så min fars bröder för den också vidare, bara för att en person i släkten inte får barn betyder inte att den dör. Om man inte har en superliten släkt.

Ta inte åt dig. En hel del föräldrar vill ju för fan att dagis och förskolor ska ta hand om deras barn allt mer. Det säger mycket om vår samtid. Antingen skaffar folk mer barn än vad dom klarar av/orkar. Eller så jobbar man så pass mycket att man egentligen inte har tid för barn. Jobba mer får man ju garanterat göra om man skaffar barn. Om man inte tjänar snuskigt bra eller är rik från början.

Barn är dessutom allmänt jobbiga och ökar stress. Fy fan vad en del av mina tidigare grannars ungar skrek och sprang runt hela tiden i lägenheten. Totalt kaos, lät ibland som om dom renovera hela lägenheten. Det enda jag kunde tänka, tack gode gud att det inte är jag. Skulle aldrig palla att ha en sådan tillvaro.

Dessutom körs argumentet " outsider" om man inte gör som alla andra. Barn Volvo hela köret. Helt ärligt, vem fan bryr sig? Det är inte som att jag umgås eller känner dessa människor i alla fall. Vi lever helt olika liv. Det börjar dessutom bli en allt vanligare livsstil. Framför allt färre kvinnor vill ha barn, visade en undersökning gjord av Uppsala universitet förra året.

Jag är nöjd över att inte ha barn.

Alldeles för många runt mig som är gråhåriga, feta och sexlösa. Deprimerade och har inget annat att göra än………. Barn

Skiljer sig någon, blir de på bättre humör och slipper ungarna varje vecka 😅