Du som är i övre medelåldern och frivilligt/ofrivilligt barnlös, ångrar du dig?

Det finns ju många ofrivilligt barnlösa som kanske ångrar att de inte jobbade hårdare för att det skulle ske.

De flesta väljer ju att vänta, vänta på den rätta osv.

Jo jo, men då ångrar man ju det, inte att man inte fick barn.

Tycker det jämt återkommande argumentet; "Du vet ju inte hur det är att ha barn för ens du skaffar ett" är verkligen det mest komiska, om kanske mest tragiska argumentet föräldrar kan komma med. Som om det går att "prova på" föräldraskap för att sedan säga; "Njaa, det här var ju inte för mig, vi stoppar tillbaka ungen i livmodern".

Ni vet ju mycket väl att man inte kan ångra sig, så varför ens dra upp det som ett argument? En del i det är givetvis sant, speciellt när det kommer till den emotionella biten. Men eftersom det inte handlar om någon provperiod så är det ett dödfött argument eftersom man inte gör livsförändrande beslut på måfå.

Det är detta som barnlösa/fria har så infernaliskt svårt att begripa. Vi med barn har inte alltid haft barn, vi har upplevt båda sidor och har därmed mer erfarenhet.

Behöver inte vara ett livsavgörande beslut för att det ska vara ett dödfött argument. Jag har hittills varken testat heroin, köra buss, dricka kiss eller köra upp en skruvmejsel i röven.
Inga beslut jag ångrar trots kunskap om vad det leder till.

Jag håller med dig i sak men jag valde att vara mindre direkt i min formulering för rätt vad det är så ignoreras ens poäng och man får till svar: "Men X är ju direkt farligt och det är inte barn!" och så har hela diskussionen förstörts.
Dock vill jag ändå ta andra sidan och säga att dricka kiss och testa heroin är ju något du faktiskt kan sluta med efter du prövat, till skillnad från just barn. Med det sagt så har jag inte heller testat varken eller och kommer inte heller testa det, oavsett om jag inte "vet" hur det känns.

Nu vet jag inte vad det är du vill göra, men jag sa ändå att de kan vara med på det mesta.

Det finns kvällsdagis i många kommuner, visste du inte det? Dessutom skaffar de flesta barn tillsammans med någon och man kan arbeta olika tider och olika mycket eller ha olika roller i familjen. Väldigt många föräldrar både skift- och nattarbetar. Det kan du väl inte ha missat?

Men perfekt läge att ha barn om du kan anpassa dina egna arbetstider. Guldläge, som många föräldrar skulle önska att de hade.

Klubbande och barn är inte en lämplig kombo. Det andra kan funka alldeles utmärkt om man inte är gnällig och ser problem i allt. Och igen, de flesta skaffar ju faktiskt barn tillsammans med en annan förälder....

Vi lever olika liv, ja. Jag har barn och det har inte du. Jag kan berätta för dig att ditt gnällande inte stämmer alls. Att du sedan inte vill ha barn är en annan sak och såklart okej. Du behöver inget särskilt skäl till det.

Fast är det någon som menar "du kan ångra dig" då? Det tror inte jag(och jag gör det i varje fall inte). Man menar det som det är - en barnlös människa vet inte hur det är att ha barn. En förälder kan tala om för en barnlös att deras idéer kring hur det är att ha barn intr stämmer. Det betyder ju dock intr att man per automatik uppmuntrar någon att faktisk skaffa barn. Man måste inte det och det är okej att inte vilja utan någon särskild anledning alls.

Nej ingen säger det direkt, men att tillbakavisa en velande persons argument med; "Du har ju inte barn, så hur kan du veta hur det är?" är ju att defacto säga; "Skaffa barn och hoppas på att du blir nöjd, jag blev då det". Det är liksom helt meningslöst då många barnlösa är rädda för just den risken att de inte tycker om föräldraskap, och när man inser det så är det ju försent liksom. Därav varför jag tycker argumentet är värdelöst.

Och vad är det för idéer egentligen som barnlösa har fel om? Givetvis så ser jag folk med helt överdrivna negativa fantasier om barn men tvärtom så är många föräldrar rena rama kulten, som inte bara förmildrar konsekvenserna men även rent av ljuger. För att inte tala om att förlöjliga den barnlösa genom att hävda att alla deras intressen är "barnsliga", "egoistiska", "narcissistiska", osv.

Otaliga gånger har jag sett en förälder förlöjliga en barnlös för att han drar upp argumentet att; "Skaffar man barn så kommer man inte kunna göra Y och X längre, pga tidsbrist/ansvar/uppvaktning". Som svar till det är det nästan 99% av gångerna ett påhopp på den barnlösa istället för att erkänna att; "Ja, skaffar man barn så blir det en rejäl livsomställning och många saker som man har kunnat göra, kommer inte längre funka". Föga förvånande så är det flertalet sådana exempel i just den här tråden.

Vem fan bryr sig? Antingen skaffar du barn eller så gör du inte det. Det finns inget rätt eller fel. Båda har för- och nackdelar.

Sen kan jag personligen tycka att många som inte har barn problematiserar barn på ett helt orimligt sätt. Samtidigt så agerar alla med barn ungefär som att barnlösa är helt hjärndöda.

Gör ett val och håll på det. Du kan fylla livet med värdefull tid oavsett.

Nej, vi vet skillnaden, det gör inte du.

Du kommer inte bli någon annan bara för att du blir förälder. Du kommer däremot uppleva det största som hänt dig utan konkurrens om du får barn.

Men du vill tydligen inte, eftersom du har narcissistiska drag och bara vill leva efter dina egna premisser som en rotlös 20-åring resten av livet.

Men jag kan garantera dig att på ålderns höst kommer du ångra dig djupt.

Ändå magstarkt att kalla min inställning för "gnäll" tycker jag.... Jag ser på ämnet från en annan synvinkel än dig, det är inte samma som att "gnälla".

Många föräldrar i tråden som inte tycks acceptera andra människors val i livet, utan bara förutsätter att alla har valt fel baserat på att de "inte vet bättre".